Sociala medier innebär både stora hot och möjligheter för de företag som väljer att använda detta som en kommunikationskanal. Sociala medier skapar en plats och ett tillfälle för företag att komma närmare kunderna och genom att göra detta kan företagens intäkter ökas, kostnaderna kan minska och kundkontakten kan bli mer effektiv. Idag blir företags snedsteg, dåliga service och fadäser offentliga på några minuter i de sociala medierna. I form av arga inlägg på företagens vägg på Facebook ackompanjerade av kommentarer från andra som håller med trådskaparen kan en lynchning av företaget som gjort något fel eller retat upp kunder startas. Mot bakgrund av det här resonemanget är syftet med denna uppsats att undersöka hur 3, en av Nordens största mobiloperatörer, bemöter kritik samt hur de väljer att skapa sin identitet på sin Facebook-sida.Den teoretiska referensramen i denna uppsats behandlar systemisk funktionell textanalys, identitetsskapande på internet, intimisering, word-of-mouth samt word-of-mouse och service recovery-teorier.Analysen bygger på en ideationell samt en interpersonell textanalys av fem svar på fem negativa inlägg skrivna av upprörda kunder på 3:s Facebook-sida.

Sarbanes-Oxley Act (SOX) antogs i USA som ett svar på de redovisningsskandaler som uppdagades under 2000-talets början. Lagen gäller även exteritorriellt och därför har flera svenska bolag varit tvungna att följa lagstiftningen, vilket även påverkat de svenska revisorernas arbete. SOX:s främsta syfte är att se till att VD:n och ledningen tar ett större ansvar för bolagets finansiella rapporter och att se till att de upprätthåller en god intern kontroll. Det är Section 404 i SOX som behandlar den interna kontrollen och ställer dessa krav på ledningen. Uppsatsen syfte är att beskriva samt att öka förståelsen för hur revisorns granskning av de berörda bolagens interna kontroll, utifrån de svenska revisorernas perspektiv, har påverkats i och med införandet av Section 404. Syftet är vidare att ta reda på om revisorns oberoende enligt Section 201 påverkats och i sådana fall i vilken bemärkelse det har påverkats. Vi har valt att tillämpa en kvalitativ metod med aktörssynsätt. För att få en ökad förståelse för problemet genomförde vi intervjuer med revisorer som har betydande kunskaper och arbetar aktivt inom området. I studien har det framkommit att revisorer idag måste granska den interna kontrollen mer på detaljnivå än vad de gjort tidigare, för att ta reda på vilka kontroller som är väsentliga för bolagets interna kontroll.

Uppsatsens syfte är att undersöka om revisorernas uppfattning om uppdragsbrevet, avseende på syfte, innehåll och förhållningssätt ter sig vara olika. Som följd härav ska vi även undersöka om det finns skiljaktigheter i uppfattningen mellan revisionsbyråerna. Vi har skrivit uppsatsen med en induktiv ansats och således tagit utgångspunkt i empirin. Data har samlats in med kvalitativt metod i form av personliga intervjuer. Intressenter och uppdragsgivare har olika förväntningar på revisorerna, vilket resulterar i ett förväntningsgap dem emellan.

Fattiga kvinnor fokuseras ofta i internationellt utvecklingsarbete då de anses överlägsna män i att generera såväl förbättrad hälsa som ekonomisk utveckling. Feministisk kritik av tidigare insatser som främst sett till kvinnors reproduktiva roll har gjort att empowermentbegreppet idag är centralt: kvinnors villkor ska definieras på gräsrotsnivå, såväl praktiska som sociopolitiska behov ska mötas och kvinnor därmed ges förutsättningar att göra strategiska livsval. Kvalitativa intervjuer med kvinnor i Svenska Getbanken i Uganda genomfördes i syfte att undersöka utvecklingsprojektets inverkan på kvinnornas livssituation, och på deras självuppfattning. Efter tematisk analys visar resultatet bl a att kvinnornas inkomster gynnar familjen, att deras självtillit växt då isolering i hemmet bytts mot socialt stöd och ny kunskap, och att de något ökat sitt inflytande i familjen. En kritik är att kvinnornas totala arbetsbörda ökat, då projektet inte beaktar strukturella frågor, som t ex könsarbetsdelning.

This essay is an examination of the examples in Kant?s Critique of Judgement. The examples which I have focused on all converge in an idea of wildness. These examples of the beautiful are illuminated by a culture-historical perspective, where the literary and scientific travelogue genre is of great importance. Apart from being exegetic and culture historical, my method is also analytic.

Abstract Uppsatsen syftar dels till att undersöka om den feministiska kritik som riktats mot genren chick lit i fråga om genusstereotypa karaktärer har sin motsvarighet i romanerna, och dels till att undersöka med vilken rimlighet någon kan påstå att chick lit-romaner också är utvecklingsromaner. Studier av övergripande och vetenskapliga texter rörande populärkultur samt feminism, ligger till grund för de resonemang som förs och aktualiseras då de ställs i relation till nedslag i primärmaterialet vilket närlästs. Genom närläsning och analys konstateras chick lit med hjälp av Kristin Järvstads avhandling Att utvecklas till kvinna (1996) i vissa fall och avseenden fungera som en populärlitterär variant av utvecklingsromanen. Hjältinnorna i chick lit-romanerna genomgår en kort, inre utveckling, vilken till viss del följer den manliga utvecklingsromanens struktur, trots att den substantiellt anses kvinnlig. Vidare konstateras hjältinnan i chick lit till stor del vara fast i genusstereotypa konstruktioner vilka ur ett feministiskt perspektiv är oacceptabla, samtidigt som feministiska tendenser i form av självförverkligande och kritik av genussystemet står att finna.

I dagens samhälle är det viktigt att revisorn är oberoende eftersom att marknaden måste kunna lita på den ekonomiska information som företagen lämnar ut. Revisorns granskning och godkännande fungerar som en slags ?kvalitetsstämpel?.Debatten kring revisorns oberoende och vad detta innebär har varit på tapeten länge, och vid Enrons kollaps år 2001 nådde oberoendefrågan sin kulmen. Media uppmärksammade dramatiken runt skandalen vilket ledde till ett ökat intresse hos allmänheten.Från och med 1 januari 2002 skall alla revisorer testa sitt oberoende innan de påbörjar ett nytt revisorsuppdrag enligt den så kallade ?analysmodellen?.

Problemformulering: Ekonomisk brottslighet och bolagsskandaler är något som har uppmärksammats allt mer under de senaste åren. Den ekonomiska brottsligheten är ett växande och allvarligt samhällsproblem och den blir allt mer och mer avancerad och internationaliserad. För att kunna få kontroll över den ekonomiska brottsligheten i Sverige infördes det den 1 januari år 1999 därför en ny lag som föreskrev en skyldighet för revisorer att anmäla misstanke om brott till åklagare eller polis, den så kallade anmälningsskyldigheten eller anmälningsplikten. Problemen med anmälningsskyldigheten är bland annat hur olika centrala begrepp ska tolkas och hur revisorn ska kunna bibehålla sin oberoende ställning gentemot klienten.Syfte: Huvudsyftet med studien är att undersöka hur revisorers anmälningsskyldighet vid misstanke om brott upplevs och hur centrala delar av lagtexten tolkas av revisorerna. Studiens delsyften är att redogöra för om det finns ett glapp mellan lagstiftarens och revisorernas tolkning av lagstiftningen, undersöka om anmälningsplikten har påverkat revisorns val av klienter samt att undersöka om det föreligger någon skillnad mellan små, medelstor och stora revisionsbyråer.Avgränsningar: Studien är avgränsad till auktoriserade och godkända revisorer i Stockholmsregionen för enkätundersökningen och till intervjuer med en chefsåklagare på EBM.Metod: En elektronisk enkät skickades ut till totalt 70 revisorer, efter att vi kontaktat revisionsbyråerna via telefon.

Bakgrund och problem: till följd av att delårsrapporter har blivit mer centrala som beslutsunderlag för analytiker och aktiemarknaden i stort, är delårsrapporternas tillförlitlighet av vikt. I praktiken är det en svårighet att veta hur tillförlitligheten i delårsrapporterna kan skapas. Revisorers översiktliga granskning av delårsrapporterna är inte ett krav och granskningen är heller inte lika omfattande som vid en revision. Det är därför viktigt att reda ut hur företag kan säkerställa delårsrapporters tillförlitlighet, samt vad olika aktörer som revisorer och analytiker anser om delårsrapporters tillförlitlighet.Syfte: Studiens syfte är att ur ett explorativt angreppssätt undersöka och finns mönster om hur tillförlitligheten i svenska börsbolags delårsrapporter säkerställs samt huruvida revisorer och analytiker anser att delårsrapporter är tillförlitliga. I ett vidare perspektiv är ambitionen att bidra med en kunskap om hur tillförlitlighet kan skapas för att få en mer effektiv marknad.

Bakgrund: Familjefo?retag a?r en dominerande fo?retagsform i ma?nga ekonomier. Trots detta finns fo?rha?llandevis fa? studier pa? omra?det. Familjefo?retag innehar flertalet karakta?rsdrag vilka utma?rker dem som fo?retagsform.

Den 1 januari 2014 blir bokföringsnämndens nya K-regelverk högaktuella för svenska företag. Enligt bokföringsnämnden är företag tvingade att välja ett regelverk som de ska följa. K-regelverken är uppdelade i fyra kategorier bestående av K1, K2, K3 och K4 där varje regelverk är anpassade till olika företagsformer och storlekar. Det är dock långt ifrån alltid som det är en självklarhet för företagen vilket regelverk som ska användas. För onoterade företag som klassificeras som små finns möjligheten att välja mellan K2 och K3.

Den 1 januari 2014 blir bokföringsnämndens nya K-regelverk högaktuella för svenska företag. Enligt bokföringsnämnden är företag tvingade att välja ett regelverk som de ska följa. K-regelverken är uppdelade i fyra kategorier bestående av K1, K2, K3 och K4 där varje regelverk är anpassade till olika företagsformer och storlekar. Det är dock långt ifrån alltid som det är en självklarhet för företagen vilket regelverk som ska användas. För onoterade företag som klassificeras som små finns möjligheten att välja mellan K2 och K3.

Syftet med uppsatsen var att förklara vilka avvikelser från redovisningsrekommendationer som företag gör samt om det är vanligt förekommande att företagen medvetet avviker från rekommendationerna. Vi gjorde en dokumentstudie med utgångspunkt från sekundärdata i form av årsredovisningar från aktiebolag i Sverige. I dokumentstudien påträffades en avvikelse från redovisningsrekommendationerna vilket medförde att någon statiskt analys inte kunde göras. Syftet med uppsatsen ändrade inriktning då vi ville förstå varför avvikelser från redovisningsrekommendationer i obetydlig grad figurerar och förklara varför man följer rekommendationerna utan att avvika när möjligheten finns. Undersökningen ändrades från en deduktiv till en induktiv ansats.

År 2004, införde Sverige revisionsstandarden RS, Revision i Sverige, vilket grundade sig i det dåvarande ISA (International Standards on Auditing) som gavs ut av det internationella revisorsorganet IFAC, International Federation of Accountants. Från om med den 1 januari 2011 införde Sverige tillämpningen av den internationella revisionsstandarden ISA (International Standards on Auditing) fullt ut. Denna standard innebär en del förändringar som måste införas i revisionen. Vi har i denna studie främst fokuserat på de förändringar som skett i revisionsberättelsen.  Dessa förändringar innebär att revisionsberättelsen fått ett annorlunda utseende och att revisorernas term, ?hög men inte absolut säkerhet?, ersatts med termen ?rimlig säkerhet?.

Uppsatsen ger en retorisk analys av tidningsdebatten Ranelidfejden 2003. Fejden startade med skribenten Linda Skugges recension i Expressen av Björn Ranelids bok Kvinnan är det första könet. Inom kort publicerades artiklar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet som ifrågasatte Skugges kompetens som kritiker. Uppsatsen undersöker dessa artiklar och hur de argumenterar för att upprätthålla respektive bryta mot de normer som finns kring traditionell litteraturkritik. Detta görs genom att utgå från Kenneth Burkes dramatistiska analys inklusive ett genusperspektiv.