Över 6000 personer söker till de 900 lediga studieplatserna vid polishögskolan vid varje ansökningstillfĂ€lle. Urvalet för att tillsĂ€tta dessa platser Ă€r sĂ„ledes stort. Kritik har dock riktats mot polisens urvalsprocess som har utpekats för inte tillrĂ€ckligt kunna identifiera och gallra ut olĂ€mpliga individer med lĂ„g och bristfĂ€llig respekt och instĂ€llning till andra mĂ€nniskor och olikheter. Syftet med föreliggande studie var att undersöka skillnader i fördomar mellan tvĂ„ grupper; sökande till, och studerande vid polishögskolan (N=84) och jĂ€mföra dessa med en ickepolisiĂ€r kontrollgrupp. Fördomarna mĂ€ttes med tre moderna fördomsfullhetsskalor; rasism, sexism och fördomar mot homosexuella.

Föreliggande uppsats Àr en forskningsöversikt pÄ anvÀndningsomrÄdet för begreppet ?judikalisering?. Trots att termen anvÀnds relativt ofta i samhÀllsdebatten finns mycket lite vetenskaplig forskning pÄ omrÄdet och en vÀlutformad definition lyser med sin frÄnvaroDen gÀngse begreppsförklaringen fokuserar pÄ ökad domstolsmakt och stÀller principen om folksuverÀnitet mot rÀttsstatens grundsatser. DÀrmed blir debatten mycket ideologiskt fÀrgad. Att det kan finnas ytterligare tÀnkvÀrda aspekter Àn den klassiska maktdelningslÀran lÀmnas dÀrhÀn.

Den fysiska riksplaneringen infördes pÄ 1970-talet för att lösa ökande miljöproblem och markanvÀndningskonflikter mellan olika intressen ? exploaterande sÄvÀl som bevarande, till exempel industrilokalisering och naturvÄrd. Riktlinjerna för denna riksplanering fördes in den nya naturresurslagen 1987, och dÀrefter oförÀndrat in i miljöbalken 1998 dÀr riktlinjerna i form av ett riksintressesystem Äterfinns idag. Detta betyder att beslut tagna om markanvÀndningskonflikter pÄ 1970- och 1980-talet, med denna tids vÀrderingar, fortfarande idag tillÄts reglera en stor del av svensk mark- och vattenanvÀndning. Detta har inte skett helt okritiskt: Ànda sedan starten har kritik riktats mot systemets otydlighet, dysfunktion och juridiska osÀkerhet ? samma kritik som riktas mot det idag.

Uppsatsen ger en retorisk analys av tidningsdebatten Ranelidfejden 2003. Fejden startade med skribenten Linda Skugges recension i Expressen av Björn Ranelids bok Kvinnan Àr det första könet. Inom kort publicerades artiklar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet som ifrÄgasatte Skugges kompetens som kritiker. Uppsatsen undersöker dessa artiklar och hur de argumenterar för att upprÀtthÄlla respektive bryta mot de normer som finns kring traditionell litteraturkritik. Detta görs genom att utgÄ frÄn Kenneth Burkes dramatistiska analys inklusive ett genusperspektiv.

I dagens samhÀlle ser vi fler och fler företag som vill att vi gÄr med i deras Facebook-grupp eller blir deras följare pÄ Twitter (sociala medier). Vi har undersökt hur detta har pÄverkat företagens marknadskommunikation och vad den allmÀnna konsumenten tycker om företag pÄ sociala medier. Tack vare, eller pÄ grund av, sociala medier Àr det numera vanligare med sÄ kallad Word of Mouth (Äsiktsspridning) via nÀtet och detta kan leda till bÄde positiv och negativ kritik mot företagen. Det Àr Àven vanligare med "Customer relationship management" som beskrivs som ett sÀtt att skapa relationer med olika intressenter, i vÄrt fall via Internet.Vi intervjuade kommunikationsansvariga pÄ tre svenska företag, gjorde en enkÀtundersökning med de allmÀnna konsumenterna gÀllande hur sociala medier har pÄverkat företags marknadskommunikation och analyserade hur Äsikterna skiljer sig Ät. Av detta kom vi bland annat fram till att företags marknadskommunikation har pÄverkats av sociala medier men att det inte alls Àr lika vanligt att ungdomar följer företag pÄ sociala medier som vi först hade trott..

Uppsatsen ger en retorisk analys av tidningsdebatten Ranelidfejden 2003. Fejden startade med skribenten Linda Skugges recension i Expressen av Björn Ranelids bok Kvinnan Àr det första könet. Inom kort publicerades artiklar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet som ifrÄgasatte Skugges kompetens som kritiker. Uppsatsen undersöker dessa artiklar och hur de argumenterar för att upprÀtthÄlla respektive bryta mot de normer som finns kring traditionell litteraturkritik. Detta görs genom att utgÄ frÄn Kenneth Burkes dramatistiska analys inklusive ett genusperspektiv.

Finanskrisen som utlo?stes ho?sten 2008 av en alltfo?r genero?s utla?ningspolitik av banker och finansiella institut ledde till att deras verksamheter blev ifra?gasatta. Kritik riktades bland annat gentemot IFRS regelverk och da? framfo?rallt va?rdering till verkligt va?rde som enligt vissa hade bidragit till krisens omfattning. Kritiken bestod fra?mst i att redovisningsmetoden till stor del bygger pa? subjektiva bedo?mningar av tillga?ngar som a?r sva?ra att verifiera fo?r utomsta?ende intressenter.

Sockerberoende Àr ett omtvistat Àmne dÄ det vetenskapligt inte existerar hos mÀnniskan. Det finns mÀnniskor som föresprÄkar att sockerberoende Àr en Àrftlig beroendesjukdom. Om man gömmer, smyger och ljuger om sitt intag av sötsaker kan detta vara ett symptom pÄ ett sÄ kallat sockerberoende. Ett beroende bygger om belöningssystemet i hjÀrnan och fÄr man inte drogen uppstÄr abstinens. Andra faktorer som kan pÄverka vÄrt intag av mat och sötsaker Àr aptitreglering och stress.Syftet med vÄrt arbete var att öka förstÄelsen för hur nÄgra personer som ansÄg sig vara sockerberoende upplevde och hanterade sin vardagliga situation samt om det fanns behov av kostrÄdgivning för den hÀr gruppen.

Avloppsreningsverk stÄr inför uppgiften att rena inkommande vatten för att möta lagstiftade grÀnsvÀrden till en sÄ lÄg kostnad som möjligt. Att syresÀtta biologiska reningsprocesser Àr kostsamt eftersom luftningsanordningen förbrukar mycket energi. UngefÀr en femtedel av HimmerfjÀrdsverkets totala elenergiförbrukning gÄr till luftning av biologiska processer.För att öka HimmerfjÀrdsverkets energieffektivitet startades under 2010 experiment med olika strategier för luftflödesstyrning. En av verkets nitrifikationsbassÀnger byggdes dÄ om för att möjliggöra zonvis reglering av syrehalten.Syftet med denna studie var att utvÀrdera reglering med ammoniumÄterkoppling och syrehaltsprofil för styrning av HimmerfjÀrdsverkets nitrifikationsprocess. UtvÀrderingen baserades pÄ reningsresultat och energiförbrukning.Med nuvarande reglerstrategi varieras luftningen genom Äterkoppling frÄn syrehalten i den andra av sex zoner i varje luftad bassÀng.

Sverige fick i augusti 2011 en ny lÀroplan som det runt om pÄ skolorna satsats enormt mycket tid och resurser pÄ att implementera. VÄrt syfte med undersökningen Àr att visa hur den nu genomförda skolreformen mottagits och förankrats hos nÄgra rektorer och lÀrare pÄ tre olika skolor. Vi har valt att rikta vÄra forskningsfrÄgor mot tre omrÄden, styrdokumenten, implementeringsprocessen och professionen. Som teoretisk bakgrund har vi bland annat anvÀnt oss av det lÀroplansbetÀnkande (SOU 2007:28) som ligger till grund för reformeringen av skola 2011 och analyserat vÄr empiri utifrÄn bÄde den kritik och de förslag pÄ förÀndringar som ges i denna samt utifrÄn relevant forskning rörande skolutveckling och implementering. Vi valde att anvÀnda oss utav kvalitativa forskningsintervjuer som metod dÄ vi ville fÄ fram individuella skildringar och upplevelser av vÄra informanter. Resultatet visade att reformen förankrats likartat för lÀrarna respektive rektorerna men att det finns en skillnad mellan grupperna vad gÀllande deras syn pÄ sin framtida profession.

Ett informationssystem syftar till att förse ett företag med information för att förbÀttra dess kompetens och effektivitet. Acceptansen av informationssystemet, och den effekt det fÄr i företaget, Àr beroende av hur vÀl systemet motsvarar kundens krav. Trots denna vetskap Àr den frÀmsta kritik som riktas mot informationssystem idag att de inte motsvarar intressenternas krav och sÄledes inte anvÀnds i avsedd omfattning.Den viktigaste informationskÀllan, som systemutvecklarna har vid undersökning av problemdomÀnen och kraven pÄ det tÀnkta systemet Àr intressenterna. För att resultatet av systemutvecklingsprojektet skall bli sÄ bra som möjligt krÀver det att intressenterna Àr engagerade och involverade i processen att samla in information. Risken Àr annars att den insamlade kunskapen Àr ofullstÀndig och inkonsistent.

Studiens syfte var att skapa ett digitalt lÀromedel inom gjutning i skolÀmnet bild och form samt att undersöka hur lÀrarstudenter och en nyutexaminerad lÀrare sÄg pÄ det skapade lÀromedlet och blogg som lÀromedel. De frÄgestÀllningar som studien utgick ifrÄn var ?hur kan en blogg som lÀromedel i gjutning utformas?? och ?vad tycker lÀrarstudenter och nyexaminerade lÀrare i bildÀmnet om det fÀrdiga lÀromedlet??. För att besvara dessa frÄgor genomfördes ett gestaltande arbete genom att utforma en blogg som ett lÀromedel i skolan. Temat pÄ detta lÀromedel var gjutning, dÀr tvÄ gjutningstekniker presenterades; tvÄdelad gipsform och alginatform.

Syftet med uppsatsen Àr att ur ett adaptionsteoretiskt perspektiv undersöka gestaltningen av framförallt sexuellt vÄld i Anthony Burgess roman A Clockwork Orange (1962) och Stanley Kubricks adaption av romanen till film (1971). Genom en nÀrstudie av hur vÄldet gestaltas och vad av vÄldet som kommuniceras mellan roman och film, Àr min ansats att identifiera A Clockwork Orange som estetiserad och metakritisk eller vÄldsförhÀrligande. Undersökningen visar att det vid tolkningen av A Clockwork Orange inte gÄr att bortse frÄn kontext och kulturell diskurs och att det sÀtt man talade om framförallt filmen nÀr den hade premiÀr, prÀglade synen pÄ den som vÄldsförhÀrligande. Undersökningen visar dock att den litterÀra textens tekniker och konstruerade sprÄk skapar distans till vÄldsgestaltningen som gör det möjligt att omvandla den till en metaforik. Undersökningen visar vidare att det audiovisuella mediet genom ett konstnÀrligt formsprÄk förmÄr skapa en förstÄelse för vÄldet som en kritik mot det vÄld som en inte förmÄr distansera sig till..

Kinas reformer som startade 1979 genom Deng Xiaoping har lett till omfattande ekonomisk framgÄng i Kina. Dessa ekonomiska reformer har gÄtt rakt emot kommunistisk ideologi och har dÀrför fÄtt stark inrikes kritik samtidigt som folket fÄtt högre levnadsstandard och utlÀndska företag investerar stort i Kina. Före reformerna hade Kina börjat se en viss uppgÄng i tillvÀxt, men var i stort behov av moderniseringar. Det första steget var att tillÄta en liten privat sektor samt att öppna upp speciella ekonomiska zoner i södra Kina runt kustregionerna för att hÀmta in utlÀndskt kapital samt avancerad teknologi. Kina har sedan dess haft en genomsnittlig BNP-tillvÀxt pÄ 9% per Är.

Efter omfattande kritik mot det svenska hÀktningssystemet frÄn EU och FN betrÀffande brott mot FN:s mÀnskliga rÀttigheter riktar sig denna studie till att undersöka hur detta ter sig pÄ nÀrbyrÄkratsnivÄ. Syftet med denna undersökning Àr att utifrÄn implementeringsteori studera förutsÀttningarna för kriminalvÄrdare som arbetar pÄ svenska hÀkten att implementera FN:s mÀnskliga rÀttigheter i den dagliga verksamheten och arbetet med de intagna. För att genomföra detta har kriminalvÄrdare vid svenska hÀkten intervjuats utifrÄn huruvida de förstÄr, vill och kan följa FN:s mÀnskliga rÀttigheter. De slutsatser som framkommer Àr att kriminalvÄrdarna har en god förstÄelse kring FN:s mÀnskliga rÀttigheter. De har ocksÄ viljan att efterleva dem Àven om motiven Àr av olika slag.