Ett ERP-system syftar till att ta hand om företagets resurser och skapa ett enhetligt integrerat system för dessa. ERP-system kan ocksÄ anvÀndas för informationsutbyte mellan företaget, kunden och leverantörens system. Behov av ERP-system finns inom de flesta branscher oavsett storlek och inriktning men kritik har riktats mot att systemen inte lever upp till anvÀndarnas förvÀntningar eller tillfredstÀller anvÀndarens behov. Arbetets fokus ligger koncentrerat pÄ hur mindre företags uppfattning om ERP-system Àr och vad som krÀvs av en ERP-leverantör för att i framtiden tillfredstÀlla mindre företag. En surveyundersökning har anvÀnts för att fÄ fram relevant information för att lösa min problemprecisering.

SjÀlvbilden Àr en del av vÄr sociala identitet bekrÀftad genom relationer med mÀnniskor. Syftet med denna studie var att undersöka hur en ledare uppfattar sin sjÀlvbild och dess pÄverkan pÄ sÀttet att leda och synen pÄ medarbetarna. 12 ledare i Stockholm med personalansvar inom skola, vÄrd, kyrka och privata företag intervjuades och besvarade ett sjÀlvskattningstest. SASB-modellen (Strukturell analys av socialt beteende) anvÀndes som underlag och intervjufrÄgorna utformades utifrÄn den. Oberoende variabler som togs med i studien var; kön, Älder, erfarenhet och ledarutbildning.

Studiens syfte Àr att undersöka hur ?individuell frihet? tar sig uttryck i det dagliga klassrumsarbetet pÄ tvÄ Montessoriskolor. Arbetet inleds med att vi definierar begreppet ?individuell frihet? utifrÄn begrepp som dagens lÀroplan anvÀnder istÀllet, det vill sÀga elevinflytande, elevdemokrati och individualisering. Dessa begrepp anvÀnder vi Àven för att tolka vÄrt resultat.

Stora Enso Bioenergi AB producerar, köper och sÀljer skogsbrÀnsle till i huvudsak energibolag och skogsindustriföretag. Marknaden för biobrÀnsle Àr starkt sÀsongsbetonad och den största efterfrÄgan infinner sig under den kalla delen av Äret, mellan oktober och april. Det innebÀr att behovet av produktionsresurser fÄr en mycket ojÀmn fördelning över Äret. Genom att anvÀnda terminallager kan behovet av produktionsresurser fördelas under en lÀngre period. Det medför dock en hög kapitalbindning i terminallagren.

Med hjÀlp av diskurspsykologiska verktyg undersöker den hÀr studien hur samhÀllskritikoch trovÀrdiga beskrivningar av prekariatets livssituation och identitet konstrueras. Detdiskursiva sammanhanget handlar om prekariatet. Guy Standings teori har somutgÄngspunkt att prekariatet Àr en klass i vardande och i och med med att Guy Standingsantologi, innehÄllande livsskildringar associerade till prekariatet, fungerar denna antologisom empiri i min studie. Vidare hÀvdar jag att det diskuspsykologiska angreppssÀttet kanbidra till nya insikter och djupare förstÄelse nÀr det gÀller identitetskonstruktioner ochsamhÀllskritik i allmÀnhet, prekariatet och dess medlemmar i synnerlighet. Analysensresultat vilar pÄ de tre diskurspsykologiska verktyg jag anvÀnt mig av nÀmligen metaforer,vaccinationer och kategorier.

Dokumentationsformen Ă„tgĂ€rdsprogram fĂ„r utstĂ„ en hel del kritik bĂ„de frĂ„n tidigare forskning och frĂ„n media vad gĂ€ller innehĂ„ll och utformning. ÅtgĂ€rdsprogram ska skrivas nĂ€r det misstĂ€nks att en elev inte nĂ„r aktuella kunskapskrav. DĂ„ blir det dĂ€rför viktigt i ett Ă€mne som matematik som har en relativt hög andel underkĂ€nda elever att Ă„tgĂ€rdsprogramsprocessen fungerar vĂ€l. Denna systematiska litteraturstudies syfte Ă€r att kartlĂ€gga/identifiera eventuella faktorer som kan öka mĂ„luppfyllelsen i Ă„tgĂ€rdsprogramprocessen i Ă€mnet matematik. Det resultat och slutsatser denna studie kommer fram till Ă€r att det Ă€r ett antal olika faktorer som mĂ„ste samspela för att Ă„tgĂ€rdsprogramsprocessen i matematik skall falla vĂ€l ut.

Denna uppsats Àr huvudsakligen en diskussion av Augustinus försök att förena tesen att mÀnniskan har en fri vilja med sin predestinationslÀra. Enligt de definitioner av ?determinism? och ?fri vilja? som föreslÄs i uppsatsen, utesluter predestinationens förhandenvarande möjligheten för mÀnniskan att ha en fri vilja. Augustinus utgÄngspunkt i tron och hans antaganden om Guds och mÀnniskans egenskaper, gör det omöjligt för honom att acceptera en sÄdan slutsats. Det samtidiga föreliggandet av predestinationen och den fria viljan utgör en betydelsefull komponent i hans syn pÄ mÀnniskans relation till Gud.

Uppsatsen underso?ker tre olika roller inom ko?rdirigentens yrkesroll; dirigenten (musiktekniskt kunnande och konstna?rlig vision), ko?rpedagogen (fo?rma?ga att konkret kunna fo?rsta?, fo?rklara och la?ra ut musikaliska verktyg), ledaren (egenskaper som a?r generella fo?r ledare inom alla omra?den). Underso?kningen genomfo?rdes i form av en enka?t da?r 651 sa?ngare fra?n 31 ko?rer med olika bakgrund och a?ldrar rangordnade nio egenskaper/fo?rma?gor (tre inom varje roll).Resultatet visade att dirigenten, ko?rpedagogen och ledaren alla a?r viktiga roller fo?r alla korister oavsett niva?. Rollen dirigenten blir alltmer viktig ju la?ngre man sjungit i ko?r och ju mer musikutbildning man har.

Johan A. Warden tog fram sin modell om motstÄndaren som ett system för att genom denna hitta dess svagheter. Modellen visade sig vara mycket anvÀndbar inom mellanstatliga konflikter och var mycket effektiv vid planerandet och genomförandet av USA:s offensiv mot Irak under inledningen av Gulfkriget. Men kopplat mot irreguljÀra konflikter har Wardens modell stött pÄ mycket kritik dÄ den anses spelat ut sin roll och dÀrför inte lÀngre kan anses applicerbar vid planerandet av luftoperationer inom denna typ av krigföring. Denna uppsats skall se om det Àr precisionsvapen och anvÀndandet av dessa som rÀddar kvar Warden inom planeringen av luftoperationer inom irreguljÀr krigföring..

SammanfattningDet övergripande syftet med denna studie Àr att undersöka hur den lÀrarstyrda klassrumsinteraktionen kan te sig i olika undervisningsgrupper med svenska som andrasprÄk dÄ kommunikation Àr en förutsÀttning för att mÀnniskan ska lÀra och utvecklas. Det mer specifika syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur responsstyrning tar sig i uttryck i undervisningen av svenska som andrasprÄk i en introduktionsgrupp för nyanlÀnda elever med elever i Ärskurs 6, dÀr syftet med undervisningen Àr att fÄ eleverna att börja tala, respektive en sva-grupp. För att besvara mitt syfte har jag formulerat följande fyra frÄgestÀllningar: Vilka typer av talhandlingar anvÀnder lÀrarna sig av i dialog med andrasprÄkselever samt nyanlÀnda elever? Vilka typer av frÄgor anvÀnder lÀraren sig av? Vilket talutrymme ges eleverna att svara pÄ lÀrarens frÄgor? Hur tar eleverna tillvara pÄ det talutrymme som de fÄr? Den huvudsakliga metoden i detta arbete Àr fallstudie, dÀr jag har observerat och audioinspelat en sva-grupp och en introduktionsgrupp. Med hjÀlp av grova transkriptioner fick jag fram följande resultat dÀr lÀrarna anvÀnde sig av talhandlingarna frÄgor, upprepning av elevs kommentar, förklaring/ instruktion/vÀgledning, kritik, beröm/uppmuntran, direkt uppmaning, bekrÀftelse och berÀttelse/lÀser.

Konflikter uppstÄr dagligen i en skolmiljö. Det har vi lagt mÀrke till dÄ vi bÄda jobbat nÄgra Är som lÀrare i grundskolan. För att kunna hjÀlpa eleverna ville vi undersöka hur de uppfattar konflikterna. Syftet med arbetet Àr att fÄ fördjupad kunskap om hur elever i Är 6 och 7 upplever konflikter i skolan. SÀrskilt intresse ligger pÄ hur eleverna upplever konflikter mellan killar respektive tjejer. Vi Àr Àven intresserade av att förstÄ hur elever upplever att konflikter mellan tjejer eller mellan killar hanteras av lÀrare och annan skolpersonal.

Passformsproblem pÄ tajta byxor sÄsom leggings Àr mycket vanligt. Det mest förekommande Àr att byxan glider ner baktill vid rörelse och steg. Detta problem framkallar det kÀnda rycket, som stÀndigt görs för att dra upp byxan bak och motverka den otrevliga kÀnslan att byxan tappas. Passformsproblem pÄ tajta byxor Àr ett utbrett fenomen som kan vara kopplat till var i vÀrlden de konstruerats. Mönsterkonstruktion gjord utifrÄn designskiss krÀver ibland kompromisser i designhÀnseende för att fÄ fram ett fungerande plagg till den önskade mÄlgruppen.

Denna studie undersökte om sÄ kallad ?Single layer centrifugation? (SLC) genom en silanöverdragen silikat kan selektera spermier med bÀttre kvalitet. SLC Àr en metod för att separera spermier med bra kvalitet frÄn andra celler och seminalplasma genom att utnyttja deras olika densitet.Egenskaperna hos spermier varierar mellan arter och dÀrför Àven möjligheterna att spara och förvara spermier. UtvÀrdering av spermiekvalitet Àr viktigt för att förutsÀga den fertila förmÄgan och Àven utvÀrdera pÄverkan de olika processerna som spermierna utsÀtts för. I denna studie har spermiernas morfologi, motilitet, membranintegritet och akrosomintegritet undersöktes.Ejakulat frÄn sex hundar av olika ras och Älder anvÀndes.

KlimatförÀndringarna med en ökande nederbörd som följd och ökningen av hÄrdgjorda ytor leder till att de dagvattensystem som finns i stadsmiljöer ibland inte rÀcker till för att hantera den intensivaste nederbörden. Det dagvatten som bildas innehÄller mycket föroreningar och om det inte tas om hand kan det leda till att dessa gÄr ut i recipient med förorenade sjöar och vattendrag som följd. EU:s ramdirektiv för vatten som kom Är 2000 och de miljökvalitetsnormer som dÀrigenom har uppkommit bidrar till att det har blivit mer fokus pÄ att vÀrna om de sjöar och vattendrag som finns. En av lösningarna för att hantera dagvatten kan vara att anvÀnda ekosystemtjÀnster för att bÄde fördröja, absorbera och rena vattnet. Det gÄr bland annat att nyttja trÀd, svackdiken, gröna tak och vÄtmarksanlÀggningar. Studien syftar till att undersöka om ekosystemtjÀnster aktivt anvÀnds för att lösa problem med vattenkvalitet och om de anvÀnds för att implementera vattendirektivet.

Detta Àr en kvalitativ studie som syftar till att undersöka och förstÄ unga killars komplexa förhÄllande till uttryckande av kÀnslor av sÄrbarhet och hjÀlp. Författarna har genomfört semistrukturerade intervjuer med fyra killar i 20-Ärs Äldern om hur de dels reagerat pÄ vÀnners avvikande beteende och Àven hur och vilka kÀnslor de kan uttrycka för djupa respektive ytliga vÀnner. Detta har analyserats och tolkats med hjÀlp av Connells teoretiska begrepp hegemonisk maskulinitet. Resultaten som framkom var att killar pratar om kÀnslor endast med djupa vÀnner. Djupa vÀnner har de tillit till och dÀr behöver de inte bevisa sin manlighet pÄ samma sÀtt som bland ytliga vÀnner.