Lewin, K & Malm, E (2014). Utökad timplan i matematik; och systemets tröghet ( Extended timetable in mathematics; and system interia). SpeciallÀrarprogrammet inriktning matematik 90 hp, Skolutvecklning och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola ProblemomrÄde Sveriges elevers lÄga resultat gÀllande matematik i internationella och nationella undersökningar Àr oroande. UtifrÄn detta konstaterande har regeringen genomfört flera förÀndringar, en ökad timplan vilket innebÀr fler lektionstimmar för varje elev, fortbildningsinsatser i matematikÀmnet, förÀndringar i kraven pÄ lÀrarutbildningarna samt bonusar till studenter som vÀljer att utbilda sig till matematiklÀrare. Vi vill i vÄrt arbete försöka följa och synliggöra hur de direktiv kring den förÀndrade timplanen som regeringen tagit fram verkstÀlls och fÄr genomslag ute i skolan.

Abstract Kristensson, Carina och Klintbo, Eva (2014) Handledning ur ett specialpedagogiskt perspektiv, En studie av sex specialpedagogers syn pÄ handledning i förskolan (Tutoring from a Special Educational Perspective). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö Högskola Bakgrund Vi upplever att specialpedagogisk handledning Àr nÄgot som pedagoger i förskolan allt oftare efterlyser och att det Àr ett av vÄra frÀmsta verktyg som specialpedagoger för att ta till vara och utveckla kompetens i förskolan. DÀremot upplever vi att det inte finns nÄgon tydlig beskrivning av specialpedagogens handledningsuppdrag i förskolan eller sÄ mycket forskning kring detta Àmne. DÀrför Àr det angelÀget för oss som blivande specialpedagoger och handledare att bidra med ytterligare perspektiv kring detta uppdrag och dÀrmed ett förtydligande av handledarrollen, handledningens syfte och pÄ vilket sÀtt handledningen kan bidra med verksamhets- och kompetensutveckling. Genom att göra detta tÀnker vi att fler specialpedagoger och skolledare ser handledningen som ett verktyg för ökad mÄluppfyllelse i arbetet med att möta alla barn i förskolan.

Bakgrund: Hj?rtsvikt ?r en kronisk sjukdom som fr?mst drabbar den ?ldre befolkningen. Globalt uppskattas att miljontals m?nniskor lever med hj?rtsvikt, och i Sverige ber?knas cirka 200 000 vara drabbade. Hj?rtsvikt orsakar flera symtom som p?verkar m?nniskors vardag, d?rf?r kr?vs det olika omv?rdnadsstrategier f?r att fr?mja v?lbefinnandet.

Det har gÄtt tre Är sedan revisionsplikten avskaffades för smÄ aktiebolag. Kraven för frivillig revision Àr högst tre anstÀllda, balansomslutning pÄ högst 1,5 miljoner kronor och en nettoomsÀttning pÄ högst 3 miljoner kronor. Aktiebolag som uppfyller minst tvÄ av tre kriterier under tvÄ rÀkenskapsÄr i följd har dÄ möjligheten att vÀlja bort revisorn. Detta innebÀr att de aktiebolag som vÀljer bort revisorn samtidigt vÀljer bort den externa parten som ska sÀkerstÀlla kvalitén i Ärsredovisningen. En kvalitetsstÀmpel som anvÀnds ofta gentemot banker och leverantörer vid kreditbedömning.

Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i den förvÀntade konflikten mellan stat och kommun i tillhandahÄllandet av vÀlfÀrdstjÀnster. För att möjliggöra en omfördelnings- och stabiliseringspolitik anvÀnder sig vissa lÀnder, sÄsom Sverige, av utjÀmningssystem. En alltför omfattande utjÀmning riskerar emellertid att ske pÄ bekostnad av möjligheten att anpassa kompensationen efter faktiska kostnader. Uppsatsen Äterknyter till frÄgestÀllningen om kompensationen frÄn staten Àr tillrÀcklig. I fokus stÄr de kostnader kommuner har för tilhandahÄllandet av vÀlfÀrdstjÀnster för invandrare, vilket sker mot bakgrund av att tidigare studier visar pÄ otillrÀcklig kompensation.

Varje dag interagerar samhÀllet med nya produkter och system som mÄste varaanvÀndbara och dÀrför Àr anvÀndbarhet Àr ett viktigt begrepp i detta sammanhang. Föratt enklare integrera anvÀndbarhet i utvecklingsprocesserna för dessa produkter ochsystem, anvÀnds ISO-standarden för anvÀndarcentrerad design.Syftet med denna studie Àr att undersöka huruvida Monitor ERP System AB bedrevanvÀndarcentrerad design i utvecklingsprocessen av deras mobila applikation - MonitorMobile. Som hjÀlp i denna utredning anvÀnds ISO-standarden för anvÀndbarhet ochanvÀndarcentrerad design. För att besvara problemformuleringen, har jag genomfört enretrospektiv studie och intervjuer med bestÀllare och utvecklare. För att sluta sammanutredningen har jag ocksÄ skickat ut en enkÀt till anvÀndarna.Resultatet visar att Monitor Àr villig att arbeta nÀra anvÀndarna, men de introducerardem inte i processen.

Behovet av tillgÀnglighet pÄ kommunikation innebÀr att vi idag har krav pÄ att meddelanden som skrivs över webben inte bara nÄr oss via en dator utan Àven till vÄra mobiltelefoner. MÄlet med examensarbetet har varit att genom litteraturstudie och intervjuer konstruera ett webbaserat SMS-system som kan anvÀndas till att sÀnda SMS textmeddelande till en godtycklig mobiltelefonenhet. Meddelande som sÀnds ska Àven lagras i databas och administreras via webbsidan. En jÀmförelse har Àven genomförts dÀr syftet har varit att undersöka bÀst lÀmpat programsprÄk för Bluetooth applikation. Metoden har grundat sig pÄ kriterier.

Sammanfattning Arbetets art: Examensarbete i LÀrarutbildningen, avancerad nivÄ, 15hp.Högskolan i Skövde. Titel: Förskolebarns aktiviteter i sandlÄdan. En kvalitativ studie om barns meningsskapande i sandlÄdan ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Sidantal: 27 Författare: Helena Jebens och Jörel Sandh. Handledare: Susanne Gustavsson. Datum: januari 2014 Nyckelord: Meningsskapande, förskola, sandlÄda, naturvetenskap. Studien belyser barns möjligheter till naturvetenskapligt meningsskapande i sandlÄdan. Som pedagoger i förskolans verksamhet har vi dagligen sett barn aktivera sig i sandlÄdan, men inte reflekterat över vilket naturvetenskapligt meningsskapande som möjliggörs dÀr. Vi har Àven i vÄr verksamhet uppmÀrksammat genom samtal med andra pedagoger att naturvetenskap upplevs som svÄrt och krÄngligt. Studiens syfte Àr att undersöka vilket naturvetenskapligt meningsskapande som möjliggörs i sandlÄdan.

Principen om förfarandemissbruk Àr en EG-rÀttslig princip som efter hand vuxitfram ur EGDs praxis och vilken numera Àr tillÀmplig inom EGmervÀrdesskatterÀtten.Principen innebÀr att konstruerande transaktioner vars endasyfte Àr att uppnÄ skattefördelar skall underkÀnnas och istÀllet bli beskattade som omde konstruerade transaktionerna inte hade företagits. De kriterier som EGD har stÀlltupp i praxis, frÀmst i Halifax-fallet, för att principen om förfarandemissbruk skall blitillÀmplig pÄ mervÀrdesskatteomrÄdet Àr att ett objektivt och ett subjektivt kriteriumskall vara uppfyllda. Det subjektiva kriteriet innebÀr att trots att relevanta bestÀmmelseri mervÀrdesskattedirektivet har uppfyllts, kan förfarandemissbruk konstateras omförfarandet fÄr till följd att den skattefördel som uppnÄs strider mot bestÀmmelsernassyfte. Det krÀvs dock Àven att det huvudsakliga syftet med transaktionerna har varitatt uppnÄ en skattefördel.En tillÀmpning av principen om förfarandemissbruk skulle innebÀra att aggressivaskatteupplÀgg och skatteflykt pÄ mervÀrdesskatteomrÄdet skulle kunna stoppas. Enstopplagstiftning pÄ detta omrÄde Àr inte att finna i varken EG-rÀtt eller svensk rÀtt,varför principen om förfarandemissbruk kan tyckas utgöra en viktig del av rÀttsutvecklingengÀllande mervÀrdesskatteflykt.EGD har uttalat att de nationella domstolarna har till uppgift att pröva huruvida detföreligger förfarandemissbruk eller inte.

Arbetet handlar om de skattemĂ€ssiga konsekvenser som följer av en bolagisering av en del av verksamheten i en allmĂ€nnyttig ideell förening. Ideella föreningar har av lagstiftaren getts en förmĂ„nligare behandling skattemĂ€ssigt Ă€n andra associationsformer. Detta sker under förutsĂ€ttning att vissa uppstĂ€llda kriterier i Inkomstskattelagen uppfylls. Reglerna Ă„terfinns i lagens 7 kap 7-13§§. Är kraven uppfyllda Ă€r föreningen begrĂ€nsat skattskyldig för de inkomster som kommer av den allmĂ€nnyttiga delen eller har en naturlig anknytning till den allmĂ€nnyttiga delen.För föreningar med fĂ„ medlemmar skulle kraven för allmĂ€nnyttighet kunna stĂ„ i vĂ€gen för en elitsatsning.

FrÄgan om ?normal? respektive ?patologisk? sorg har under en lÄng tid varit ett omdiskuterat Àmne inom psykologin och psykiatrin. En grupp forskare har tagit fram kriterier pÄ ett syndrom som fÄtt benÀmningen ihÄllande sorg (?prolonged grief?). Studier har visat pÄ att ihÄllande sorg Àr ett distinkt syndrom separat frÄn depression, posttraumatisk stressyndrom och generaliserat Ängestsyndrom.

IT - systemen har blivit en del i samhÀllet. IT -system anvÀnds inom olika omrÄden och verksamheter i och med detta sÄ har anvÀndbarhets faktorer i IT -system blivit sÄdan som inte gÄr att bortse ifrÄn. Det finns mÄnga anvÀndbarhetsfaktorer som alla skiljer sig mer eller mindre Ät. Gemensamt för dem alla Àr att ett system bör innehÄlla visa kriterier för anvÀndbarhet för att godkÀnnas av anvÀndaren dÄ de anvÀnder sig av ett IT -system.Det finns en vilja att skapa anvÀndbara system för att underlÀtta för anvÀndaren. Visa faktorer i anvÀndbarhet i ett IT -system Àr genom tÀnkta medan andra behöver förbÀttras för att anpassa till beslutfattande och ta hÀnsyn arbetsmiljöaspekter.

Uppsatsen syftar till att belysa begreppet helhetssyn i Lpo 94, och lÀrarnas uppfattning om fenomenet. BÄde som det Àr och hur den skulle kunna vara, samt att genom litteraturstudier skapa insikt om arbetsstrukturer som kan ligga i fas med lÀroplanens uppstÀllda kriterier.Under arbetet med uppsatsen har jag granskat forskarnas Äsikter, Lpo 94, kursplaner, och intervjuat lÀrare om helhetssyn och lÀrande i senare skolÄren. Jag valde intervjuer som metod dÀrför att mitt intresse kretsade kring individens upplevelse av ett fenomens kvaliteter. Den intervjutyp som jag anvÀnde mig av var den riktat öppna. UpplÀgget var fyra nyckelbegrepp med tillhörande underfrÄgor.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka styrkor och svagheter ett undersökt företag inom verkstadsindustrin lönesystem har för att sedan anvÀnda denna vetskap som utgÄngspunkt för ett nytt lönesystem. Tyngdpunkten Àr att precisera vilka kriterier som bör vara till grund för lönen för att nÄ företagens mÄl. UtifrÄn teorin sammanstÀlls en modell som agerar som bedömningsgrund för de olika lönekriterierna som anvÀnds för företaget.Modellen och intervjuer visar att företagets lönesystem har tvÄ typer av brister i form av utformningsbrister och processbrister. Bristerna i lönesystemets utformning relaterar till dess knappa omfattning dÄ enbart breddkompetens belönas. Felen i lönesystemets process hÀrrörs ifrÄn dÄlig kontroll av medarbetarnas faktiska kompetenser och en dÄlig uppföljning av regler.

Syfte: Syftet med studien Àr att utifrÄn tre olika yrkeskategorier, som enligt forskning och styrdokumenten har olika ansvar, undersöka hur rektorer, specialpedagog/speciallÀrare och mentorer resonerar kring inkludering av elever med diagnos AST i grundskolan. Teori: Studien utgÄr frÄn den sociokulturella lÀrandeteorins grund med ett sociokulturellt perspektiv dÀr grundtanken enligt Strandberg (2006) och SÀljö (2000) Àr att det ge-nom kommunikation skapas sociala resurser som sedan förs vidare genom kommunikation. Det specialpedagogiska perspektivet som studien utgÄr ifrÄn Àr det Emanuelsson, Persson och Rosenqvist (2001) och Rosenqvist (2007) benÀmner som det relationella perspektivet, vilket karaktÀriseras av samspel mellan individ och omgivning med fokus pÄ inkludering.Metod: Studien har en fenomenologisk ansats dÀr respondenternas egna uppfattningar om fenomenen Àr viktig. Studien har genomförts med hjÀlp av en kvalitativ forskningsintervju. Totalt genomfördes nio intervjuer, samtliga spelades in.