Lewin, K & Malm, E (2014). Utökad timplan i matematik; och systemets tröghet ( Extended timetable in mathematics; and system interia). SpeciallÀrarprogrammet inriktning matematik 90 hp, Skolutvecklning och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola ProblemomrÄde Sveriges elevers lÄga resultat gÀllande matematik i internationella och nationella undersökningar Àr oroande. UtifrÄn detta konstaterande har regeringen genomfört flera förÀndringar, en ökad timplan vilket innebÀr fler lektionstimmar för varje elev, fortbildningsinsatser i matematikÀmnet, förÀndringar i kraven pÄ lÀrarutbildningarna samt bonusar till studenter som vÀljer att utbilda sig till matematiklÀrare. Vi vill i vÄrt arbete försöka följa och synliggöra hur de direktiv kring den förÀndrade timplanen som regeringen tagit fram verkstÀlls och fÄr genomslag ute i skolan.

Studien Àr en kvalitativ intervjuundersökning av fem förskolepedagogers uppfattningar av möjligheter och svÄrigheter att genomföra pedagogisk kartlÀggning kring barn med funktionsnedsÀttningar i förskolan. Barnen i barngrupperna Àr mellan ett och fem Är. Ett eller flera barn har nÄgon funktionsnedsÀttning. TvÄ kommuner frÄn södra Sverige Àr representerade. Viktigt för studien har varit att studera arbetet med kartlÀggningen i ett helhetsperspektiv. Studiens teoretiska, utvecklingsekologiska, perspektiv ger möjlighet att uppfatta faktorer i barnets nÀrmiljö men ocksÄ i andra miljöstrukturer pÄ samhÀllsnivÄ. Resultatet presenteras i temana; observation, reflektion, samverkan och fortbildning.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur SMART Board anvÀndas som ett pedagogiskt redskap i undervisningen inom Ärskurs 1 till 5. Detta med utgÄngspunkt i ett specialpedagogiskt perspektiv, dÀr SMART Board sÀtts i relation till möjligheten att vara ett verktyg, samt del av ett förebyggande arbete, som eventuellt kan underlÀtta inlÀrning och/eller skolgÄng för elever som kan möta olika svÄrigheter i skolmiljön.Teori: Teorianknytningen i studien utgÄr ifrÄn det sociokulturella perspektivet.Det sociokulturella perspektivet grundas i att sociala konstruktioner pÄverkar den verklighet vi lever i och uppfattar, samt att kunskap Àr en konstruerad representation av verkligheten. Studien anknyter Àven till det specialpedagogiska forskningsomrÄdet dÀr det Àr studier omkring det preventiva arbetet som stÄr som forskningsobjekt.Metod: Undersökningen utgÄr ifrÄn en kvalitativ studie dÀr observation och intervju anvÀnds som metod för att förstÄ mÀnniskors beskrivningar och uppfattningar. Observationsstudien Àr en minietnografiskt inspirerad studie och intervjustudien utgÄr ifrÄn den kvalitativa forskningsintervjun. Resultatet bearbetas och beskrivs utifrÄn en tolkande ansats.Resultat:Resultatet frÄn undersökningen pÄvisar att SMART Board kan vara ett pedagogiskt redskap, som kan underlÀtta inlÀrningen för elever.

Med en miljon nya fall Ärligen Àr bröstcancer den vanligaste formen av cancer hos kvinnan. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans stödjande och informativa roll gentemot kvinnor med bröstcancer samt betydelsen av detta. Vi ville ta reda pÄ vad sjuksköterskans stödjande och informativa roll innebÀr, vilka de bröstcancersjuka kvinnornas behov Àr och slutligen hur sjuksköterskan kan bemöta dessa behov. Metoden var en litteraturstudie av 11 vetenskapliga artiklar som granskades enligt Polit, Beck och Hunglers (2001) kriterier för vetenskaplighet. Resultatet visar att man kan se pÄ stöd och information, i form av omvÄrdnadsÄtgÀrder, som komponenter i en multidimensionell konstruktion istÀllet för tvÄ separata ÄtgÀrder.

Projekt anvÀnds i företag för att utföra en aktivitet. Det finns ett antal kriterier som ett projekt skall uppfylla för att bli kallat ett projekt. Vid genomförandet av ett projekt följs en projektmodell för stöd och riktlinjer sÄ att slutmÄlet kan uppnÄs. En projektmodell har flera faser, dÀr varje fas har sin egen understruktur av dokumentation och milstolpar.Arbetets syfte Àr att illustrera, genom en jÀmförelse, hur tre olika projektmodeller Àr konstruerade. JÀmförelsen mellan dessa projektmodeller ger en överblick om hur modellerna Àr uppbyggda i förhÄllande till varandra.

I detta examensarbete har jag undersökt förmÄgan hos nautiker att ta fram och tillgodogöra sig information frÄn radar och ARPA för sitt beslutsunderlag i trafiksituationer. Syftet var att fÄ förstÄelse i om fartygsbefÀl haft svÄrigheter att fÄ fram denna mycket relevanta information. Detta gjordes med hjÀlp av förstudier i form av intervjuer med erfarna fartygsbefÀl. Dessa intervjuer gav kriterier som möjliggjorde analyseringen av 13 olycksfallsrapporter, vilket utgjorde litteraturstudien. Dessa rapporter var författade av engelska Department of Transport, Marine Investigation Branch(MAIB), Statenshaverikommission(SHK) och  Sjöfartsverkets rapportserie(SjöfR).

Automatisk generering av innehÄll till dataspel Àr ett viktigt forskningsomrÄde eftersom allt mer detaljerat innehÄll gÄr att anvÀnda. Denna rapport beskriver en studie som jÀmför tvÄ metoder att automatiskt generera kartor för militÀra strategispel. Den bygger pÄ Stachniak och Steurzlingers (2005) arbete om deformationer av terrÀng efter stÀllda kriterier. De anvÀnder stokastisk lokalsökning för att hitta lÀmpliga deformationer. Andra sökmetoder kan anvÀndas och den stokastiska lokalsökningen stÀlls mot en evolutionÀr sökning i denna studie.Ett program utvecklades som implementerade en evolutionÀr algoritm och en förenklad variant av Stachniak och Steurzlingers (2005) algoritm.

Swedish beef production has during the past year decreased while the consumption has increased. ItÂŽs imported beef that takes market shares. The purpose with this degreeproject is to investigate if the restaurants in Sweden are using imported or Swedish beef and the reason for their choice. The purpose is to find out if there is something the Swedish beef producers can change to increase Swedish beef in restaurants. My expectation is that the demand for Swedish beef will increase in restaurant and later even among consumers. I have interviewed ten chiefs in different restaurants and asked them the following questions: Is it the price, quality or something else that influences your choise? Does it matter to their customers if they serve Swedish or imported beef? How is the marketing of Swedish beef? It appeared both Swedish and imported beef on the restaurants.

Det hÀr utvecklingsarbetet har genomförts i en Ärskurs tvÄ i en grundskola och syftar till att utveckla lÀrares förmÄga att ge elever möjlighet till inflytande i sin skolsituation. Vi upplever att demokratiarbetet i skolan idag Àr begrÀnsat och olikvÀrdigt. I lÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet framgÄr att alla elever har rÀtt till en likvÀrdig utbildning, vilket vi vill efterstrÀva genom att skapa en formell struktur för elevinflytande. DÀrför vill vi med det hÀr utvecklingsarbetet se om det Àr möjligt att utöka elevinflytande genom formella strukturer och pÄ det sÀttet göra utbildningen mer likvÀrdig. Vi har ett demokratiperspektiv och anvÀnder formella strukturer, deliberativa samtal och flerstÀmmighet som metod.

Inför höstterminen 2011 sker en omorganisation i en kommun som innebÀr att resursskolorna Är 1-9 lÀggs ner i sin nuvarande form. Drygt hÀlften av 40 elever ska tillbaka till sin hemskola och resterande ska beredas plats i en av tre omrÄdesskolor Är 4-9.Syftet med denna studie var att visa pÄ skolpersonalens uppfattningar av vilka förutsÀttningar som behövs för att eleverna ska kunna ÄtergÄ till sin hemskola efter omorganisationen, sett utifrÄn en resursskolas, en grundskolas samt ett elevhÀlsoteams perspektiv. VÄrt fokus lÄg pÄ att studera vilka möjligheter och hinder skolpersonalen sÄg för elever med utagerande beteendeproblem att inkluderas i grundskolan efter en period i resursskola. Det Àr en kvalitativ studie med fenomenografisk ansats dÄ begreppet uppfattningar var i centrum. Metoden som anvÀndes var tvÄ strukturerade fokusgruppsintervjuer och en enskild intervju. Resultatet visade att skolpersonalen hade ett relationellt perspektiv i sitt sÀtt att se pÄ elever med utagerande beteendeproblem. De menade att eleven inte Àr ensam bÀrare av sina svÄrigheter utan formas av omgivningen.

Vad sÀgs och vad uppfattas? Àr en kvalitativ undersökning som behandlar hÀlsobudskap riktade till barn och ungdomar. Fokus för studien har varit HÀlsoÀventyret Oasen Varas matprogram MP3. Undersökningen Àr utformad som en utvÀrdering och har skett efter förfrÄgan av HÀlsoÀventyret som uttryckt en önskan att utveckla programmet MP3.HÀlsoÀventyret Oasen Vara Àr en del av det regionala folkhÀlsoarbetet i VÀstra Götalandsregionen. Verksamheten arbetar utifrÄn ett hÀlsofrÀmjande perspektiv och vÀnder sig i första hand till barn och ungdomar.

Syftet med undersökningen Àr att i förvÀg kartlÀgga behöriga lÀrares uppfattningar om vad en mer differentierad betygsskala innebÀr. FrÄgestÀllningarna Àr: Vilka olika sÀtt att uppfatta en ny betygsskala kan urskiljas i lÀrares utsagor? Vad anser lÀrare att en mer differentierad betygsskala kommer att fÄ för konsekvenser för deras uppgift att bedöma och betygssÀtta elever? Undersökningen Àr av kvalitativ natur med fenomenografiska inslag och har genomförts i form av intervjuer med nio stycken behöriga lÀrare i gymnasieskolan. Gymnasieskolorna Àr belÀgna i tre olika kommuner. Intervjumaterialet har analyserats utifrÄn tidigare forskning.

Syftet med denna studie Àr att granska hur lÀrarna för Äk 1-7 i en skola utanför Sverige arbetar förebyggande och ÄtgÀrdande mot mobbning inom ramen för Zero-programmet. Genom att ta reda pÄ hur lÀrarna uppfattar mobbning och Zero-programmet vill jag bidra till forskningen som rör skolors aktiva insatser mot mobbning. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer dÀr informanterna fick beskriva sitt aktiva förebyggande och ÄtgÀrdande arbete mot mobbning samt beskriva sin uppfattning om mobbning och Zero-programmet. Ur mitt material kom jag att utlÀsa tre olika diskurser vad gÀller synen pÄ mobbning. Vad gÀller utsagorna om det förebyggande och ÄtgÀrdande arbetet utkristalliserades diskurserna: noll-tolerans och Äterkoppling, uttalade förvÀntningar, omvÄrdnad och delaktighet.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur barn med funktionsnedsÀttning framstÀlls i barnlitteratur samt hur framstÀllningen kan pÄverka lÀsarens syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. En textanalys, utförs pÄ tre barnlitterÀra verk, publicerade mellan 2005 och 2010, som gÄr att finna pÄ bibliotek i en svensk storstad. Undersökningens primÀra utgÄngspunkt Àr sprungen ur diskursteori och förutsÀtter dÀrmed att sprÄket i barnlitteratur pÄverkar hur barn ser pÄ och agerar i vÀrlden. Diskursteori, tillsammans med semantisk kategorisering, ligger till grund för den metod som anvÀnds, dÀr beskrivande ord och fraser frÄn undersökningens kÀllor kategoriseras efter vissa kriterier. Analysen visar varierande resultat mellan de tre böckerna och det dras dÀrmed inga generella slutsatser angÄende hur barn med funktionsnedsÀttning framstÀlls i barnlitteratur.

SammanfattningEtt av grundskolans kunskapsmÄl Àr att varje elev ska kunna tala och kommunicera muntligt i Àmnena svenska och engelska. Skolan har dÀrmed ansvar för att uppmÀrksamma och stödja de tysta och passiva eleverna, sÄ att de kan utveckla sin muntliga förmÄga till interaktion med andra mÀnniskor. DÀrför Àr syftet med denna studie att undersöka vilka specialpedagogiska insatser som görs för gruppen mycket tysta och passiva elever och vilka effekter de ÄtgÀrderna fÄr. Det handlar om elever som har anmÀlts till elevhÀlsoteamet, med anledning av att deras tystnad och passivitet bedömdes hindra deras sociala och kunskapsmÀssiga utveckling. Studien bygger pÄ en kvalitativ metod dÀr Ätta semistrukturerade intervjuer angÄende tre mycket tysta och passiva elever genomfördes med fyra lÀrare och fyra representanter för elevhÀlsan pÄ tre skolor i tre kommuner.  Resultaten visar att de tre eleverna var tysta och passiva i klassrummet, men hos speciallÀrare/specialpedagog var beteendet det motsatta för tvÄ av dem.