Bakgrund: God s?mn ?r viktigt f?r h?lsa och v?lbefinnande. Patienter p? sjukhus upplever ofta s?mre s?mnkvalitet p? grund av st?rningar och sm?rta. Sjuksk?terskor har ansvaret f?r att strukturera och genomf?ra omv?rdnadsprocessen, inklusive behandlande, h?lsofr?mjande och f?rebyggande ?tg?rder.

Syftet med denna studie har varit att fa? kunskap om vilka a?tga?rder som kan vidtas i en implementeringsprocess och lyfta fram vad som sto?djer eller hindrar att projektresultat implementeras i ordinarie verksamhet. Vi valde att formulera tre fra?gesta?llningar; Vilka a?tga?rder kan vidtas i en implementeringsprocess? Vilka faktorer sto?djer implementering? Vilka faktorer hindrar implementering? Studien har genomfo?rts pa? en kommunal arbetsrehabiliterande verksamhet som genomfo?rt ett trea?rigt ESF-projekt. Studien har genomfo?rts med hja?lp av en metodkombination besta?ende av semistrukturerade intervjuer, en deltagande observation samt dokument fra?n verksamheten och projektet.

Johansson, A (2007) Bra metoder för alla ? livsnödvÀndigt för elever med neuropsykiatriska funktionshinder - om specialpedagogiska metoder inom gymnasieutbildning (Good Working Methods for All - a Vital Necessity for Students with Neuropschyciatric Disabilities - about specialpedagogy methods in upper secondary school). LÀrarutbildningen, Specialpedagogiska magisterutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna studie var att undersöka hur ungdomarna med neuropsykiatriskt funktionshinder upplevt sin skolsituation pÄ A-skolan samt vilka specialpedagogiska metoder som tillÀmpas som stöd/hjÀlp till elever inom A-skolan. Min studie Àr en intervjustudie dÀr tvÄ olika grupper, en grupp som sjÀlva upplevt studiesituationen pÄ A-skolan, sju tidigare elever, och en grupp professionella yrkesutövare, fyra pedagoger intervjuas.

Abstrakt Malmgren, Linda & Skoglund, Anna (2010). Den likvÀrdiga specialpedagogiken - det specialpedagogiska stödets utformning i tvÄ socioekonomiskt skilda omrÄden. (The equivalent special needs education - the organisation of special education aid in two socio-economically diverse areas.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med vÄrt arbete var att undersöka hur det specialpedagogiska stödets utformning och genomförande sker pÄ tvÄ strukturellt liknande skolor i socioekonomiskt olika upptagningsomrÄden, samt att belysa den allmÀnna synen pÄ specialpedagogik. Som grund till vÄrt arbete ligger vÄra svenska lagar och förordningar, begreppet en skola för alla, samt nÄgra utvalda specialpedagogiska perspektiv. VÄra undersökningar har baserats pÄ semistrukturerade intervjuer samt enkÀter.

Faktorer och kriterier som har betydelse i den reella miljön, men som Àven Àr möjliga att lÀsa i planförslag Àr fokus för detta examensarbete som syftar till att undersöka huruvida gÄngmiljön kan kvalitetssÀkras i planförslag genom analys av kriterier. Detta görs genom litteraturstudie av forskning, vÀgledande dokument och utvÀrderingsmetoder för befintliga miljöer, med innehÄllsanalys som metod. Vilket dÀrefter analyseras för att prövas pÄ den fallstudie som görs pÄ en stadsdel i Karlskrona. Undersökningen visar att hantering av faktorer och kriterier varierar stort i forskning men Àven i vÀgledning för planering samt att analys av kriterier i planförslag kan vara problematiskt. Uppsatsen pÄvisar att kvalitetssÀkring av planförslag har en rad fördelar i den fysiska planeringen.

Bakgrund: Studier visar att trycksa?r a?r ett stort problem eftersom det pa?verkar patienterna da? det inneba?r ett lidande och dessutom kostar det samha?llet mycket pengar. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser hos patienter med trycksa?r med avseende pa? trycksa?rets uppkomst, hur det dagliga livet pa?verkas samt deras syn pa? hur trycksa?ret skulle kunna ha fo?rebyggts.Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer anva?ndes. A?tta informanter med trycksa?rskategori 2-4 valdes ut genom ett bekva?mlighetsurval pa? ett universitetssjukhus i mellansverige under ho?sten 2013.

Examensarbetet har utfo?rts i samarbete med Asko Cylinda AB i syfte att analysera och fo?rba?ttra en nyligen lanserad kondenstorktumlare fra?n fo?retaget. Rapporten har haft som ma?l att uppsta?lla en mass-­? och energibalans o?ver kondenstorktumlaren, da?r en analys av balanserna la?g till grund fo?r att hitta energibesparingsa?tga?rder. Maskinens ursprungliga prestanda underso?ktes i laborationsfo?rso?k fo?r att se hur prestandan sedan pa?verkades av ett isolerande material i anslutning av dess ho?lje.

Bakgrund: I Sverige har antalet unders?kningar med magnetresonanstomografi, MR, dubblerats sen millennieskiftet. Studier visar att ca 1?2% av alla planerade MRunders?kningar st?lls in p? grund av att patienten upplever ?ngest eller klaustrofobi. Att drabbas av ?ngest och oro i samband med unders?kningar ?r vanligt.

Bakgrund: Sjuksk?terskans ansvar i slutenv?rdspsykiatrin innefattar att st?dja patienter till h?lsofr?mjande f?r?ndringar, f?r att g?ra detta kan en patient i vissa fall beh?va v?rdas enligt lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT). Tv?ngsv?rd kan ibland inneb?ra tv?ngs?tg?rder, d?r sjuksk?terskan utf?r ?tg?rderna och samtidigt str?var efter att arbeta personcentrerat. Sjuksk?terskan ska enligt kompetensbeskrivningen v?rna om patienters autonomi och delaktighet, och enligt etiska principer ska sjuksk?terskan f?ra kontinuerliga etiska resonemang. Tidigare forskning visar att sjuksk?terskor upplever etiska dilemman och sv?righeter i att arbeta med tv?ngs?tg?rder. Syfte: Syftet med studien ?r att utforska sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter p? en psykiatrisk slutenv?rdsavdelning under tv?ng. Metod: En strukturerad informationss?kning d?r ?tta litteraturstudier med kvalitativ ansats hittades och analyserades utifr?n Fribergs fyra steg kring att g?ra en litteratur?versikt.

Syftet med vÄr studie var att fÄ en uppfattning om specialpedagogers förstÄelse för matematiksvÄrigheter och framförallt dyskalkyli, vi ville Àven ta reda pÄ vilka arbetssÀtt specialpedagogerna praktiserade med elever i dessa svÄrigheter. Vi genomförde en litteraturstudie för att fördjupa oss i Àmnet matematiksvÄrigheter, dÀr vi var speciellt nyfikna pÄ begreppet dyskalkyli, för att i slutÀndan kunna diskutera hur det specialpedagogiska arbetet i skolan idag skulle kunna utvecklas. Genom att intervjua ett antal specialpedagoger verksamma i grundskolans tidiga Är fick vi en bra överblick av deras insikter och arbetssÀtt rörande matematiksvÄrigheter. De slutsatser vi har dragit av vÄr studie handlar framförallt om arbetet med elever i matematiksvÄrigheter, men Àven om begreppet dyskalkyli och de övergripande specialpedagogiska perspektiv som rÄder i dagens skola. Studien visar att de intervjuade specialpedagogerna har en god kunskap om hur man arbetar med barn i matematiksvÄrigheter, de Àr pÄlÀsta och har mÄnga bra arbetsmetoder att utgÄ ifrÄn.

Syfte: Syftet med studien Ă€r att fĂ„ kunskap om och i sĂ„ fall hur nĂ„gra vuxnas livsvĂ€rldar kan ha blivit formade av det specialpedagogiska stöd de fĂ„tt nĂ„gon gĂ„ng under deras skolgĂ„ng. Med ut-gĂ„ngspunkt i vilka erfarenheter de bĂ€r med sig och vilken betydelse det specialpedagogiska stödet har haft för individen kan konsekvenser av de specialpedagogiska Ă„tgĂ€rderna syn-liggöras.Teori:För att kunna förstĂ„ deltagarnas livsberĂ€ttelser utifrĂ„n ett specialpedagogiskt och ett individu-ellt perspektiv beskrivs teorier inom den specialpedagogiska forskningen och om identitetsut-veckling.Forskningsansats och Metod: En fenomenologisk livsvĂ€rldsansats har valts för att förstĂ„ de vuxnas erfarenheter av special-pedagogiskt stöd och hur det kan ha format deras livsvĂ€rldar idag. LivsvĂ€rldsstudien handlar om att studera fenomenet med sensibilitet, följsamhet och öppenhet för att förstĂ„ mĂ€nniskors vara-i-vĂ€rlden (Berndtsson, 2001). Studien bygger pĂ„ fyra halvstrukturerade livsvĂ€rldsinter-vjuer med fyra vuxna, tre mĂ€n och en kvinna, som nĂ„gon gĂ„ng fĂ„tt specialpedagogiskt stöd under sin skolgĂ„ng. Intervjuerna har analyserats och tolkats enligt hermeneutiken, dĂ€r förförs-tĂ„elsen samt en vĂ€xling mellan delarna och helheten Ă€r centrala (Ödman, 2007).Resultat: Deltagarnas erfarenheter av det specialpedagogiska stödet Ă€r av olikartad karaktĂ€r, vilka Ă€r indelade i fyra teman; Utsatt/StĂ€mplad, Sviken, Kluven och Befrielse.

Bakgrund Trycks?r ?r en vanlig v?rdskada inom slutenv?rden och leder till ?kat lidande f?r patienter samt h?gre v?rdkostnader. Trots grundade riktlinjer forts?tter trycks?r att uppst?, vilket belyser behovet av att f?rst? hur det preventiva arbetet genomf?rs i det kliniska arbetet. Sjuksk?terskor har en central roll i att f?rebygga trycks?r genom riskbed?mning, hudinspektion utf?ra f?rebyggande omv?rdnads?tg?rder Syfte Att beskriva sjuksk?terskors erfarenheter av omv?rdnads?tg?rder f?r att f?rebygga uppkomsten av trycks?r inom slutenv?rden Metod Studien genomf?rdes som en kvalitativ litteratur?versikt.

Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga hur elever i behov av sÀrskilt stöd upplever de special-pedagogiska insatserna, om de upplever eget inflytande över sin situation och hur eleverna upplever den specialpedagogiska miljön dÀr insatserna sker. Den insamlingsmetod som anvÀnts Àr kvalitativa ostrukturerade intervjuer. Sex grundskoleele-ver i behov av sÀrskilt stöd frÄn tvÄ olika skolor, Är 3, 4 och 5 har djupintervjuats. Studien be-handlar tidigare forskning om elever i behov av sÀrskilt stöd, styrdokument och riktlinjer, spe-cialpedagogisk historik, dilemma och utmaningar samt inflytande, delaktighet och samspel. Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori utgör den teoretiska ramen. Resultatet visar att eleverna upplever de specialpedagogiska insatserna positivt. Relationen mellan elev och specialpedagog upplevs som god och vÀlfungerande.

Syftet med följande arbete Àr att kunna förstÄ och klargöra hur den specialpedagogiska verksamheten i den undersökta kommunen Àr organiserad - hitta den röda trÄden - för att fÄ svar pÄ vad man (politiker, förvaltningstjÀnstemÀn och rektorer) vill fÄ ut konkret i verksamheten av specialpedagogiska insatser, vilket Àven rimligen bör avspeglas vice versa. Arbetet Àr en fallstudie med en fenomenografisk forskningsansats som omfattar en legitimeringsstege avseende specialpedagogisk verksamhet pÄ en kommunal arena. Undersökningen utfördes i tvÄ faser dÀr först specialpedagogiska arbetsuppgifter kategoriserades till en matris i vilken studiens ingÄende specialpedagoger fick uppskatta och fylla i fördelningen av sina arbetsuppgifter och vidare intervjuades sedan politiker, förvaltningstjÀnstemÀn och rektorer utifrÄn problemstÀllningen: Vad vill man fÄ ut konkret i verksamheten av specialpedagogiska insatser? Studien har sin teoretiska grund i ramfaktorteorin som visar vad som inte Àr möjligt och i KASAM-teorin som visar vad som Àr nödvÀndigt betraktade utifrÄn Foucaults maktperspektiv som utgÄr frÄn den av makten drabbade, och i litteraturgenomgÄngen behandlas stöd- och/eller spetspedagogik, lÄng- och/eller kortsiktiga perspektiv, implementeringsdjup samt specialpedagogens yrkesroll. Sammanfattningsvis pekade studiens resultat pÄ att rektor var den som avgjorde hur den specialpedagogiska verksamheten organiserades lokalt sett och vidare pÄ att det fanns potential att i högre grad utnyttja specialpedagogisk kompetens, i synnerhet pÄ organisationsnivÄ.

Syfte: Att studera specialpedagogens yrkesroll i olika skolor. Arbetar specialpedagogen utifrÄn de mÄl som stÄr i examensförordningen samt finns likheter/skillnader i det specialpedagogiska uppdraget i olika skolor inom samma kommun. VÄra frÄgestÀllningar vi utgÄr ifrÄn Àr: ? Vad kÀnnetecknar specialpedagogerna i den aktuella kommunen?? Hur ser det specialpedagogiska uppdraget ut i samtliga skolor i en kommun?? Vilka likheter/skillnader finns det i specialpedagogens uppdrag inom sammakommun?? Vad beror likheterna/skillnaderna i specialpedagogiska uppdraget pÄ?? Hur skulle uppdraget kunna utvecklas utifrÄn examensförordningen i den aktuella kommunen?Teori: Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr specialpedagogens roll ur ett professionaliseringsteoretiskt perspektiv, systemteoretiskt perspektiv.Metod: Studien Àr bÄde kvalitativ och kvantitativ och för att inhÀmta information har en onlineenkÀt anvÀnds. EnkÀten har skickats till alla specialpedagoger i en mellanstor kommun i södra Sverige.