Sökresultat:
2005 Uppsatser om Kriterier för specialpedagogiska ćtgärder - Sida 39 av 134
Ă ena sidan?men Ă„ andra sidan
BAKGRUND: Bakgrunden belyser, varvat med litteratur och aktuell forskning, vad ettÄtgÀrdsprogram Àr, för- och nackdelar samt hur de upprÀttas. En debatt kringspecialpedagogik och specialpedagogiska insatser följer upp avsnittet medÄtgÀrdsprogram. Detta dilemmat belyses utifrÄn fyra forskares syn inomomrÄdet.SYFTE: Studiens syfte Àr att undersöka förekomsten av ÄtgÀrdsprogram samtförskollÀrares Äsikter kring dessa i de kommunala förskolorna i Varbergskommun.METOD: Detta Àr en kvantitativ studie och redskapet som anvÀndes var tvÄ olikaenkÀter. EnkÀterna skickades ut till 18 rektorer i de kommunala förskolorna iVarberg samt till 42 utlottade förskollÀrare.RESULTAT: Utav de 1429 barn som studien omfattar har 19 barn ettÄtgÀrdsprogram. Utav de undersökta bakgrundsfaktorerna Àr kön densom har störst pÄverkan över vilka barn som har ett ÄtgÀrdsprogram.GÀllande de undersökta bakgrundsfaktorerna kön, Älder och diagnosskiljer sig pedagogernas Äsikter med rektorernas svar avsevÀrt.Studien belyser ocksÄ förskollÀrarnas Äsikter kring ÄtgÀrdsprogram,dÀr de instÀmmer mer i fördelarna Àn nackdelarna..
Trimning av lead och lag filter
The work describes the development of an adjustment algorithm that will replace today?s manual adjustment of Lead- and Lag-filters at ABB Robotics industrial robots. The adjustment is mainly for the filter parameters in the control system.Three different algorithms have been created to replace the manual adjustment. One of them is based on the criterion from the manual adjustment and another one on optimization of the sensitivity function. The last one is a combination of the two.The report describe the development of the algorithms and how they behave during simulations and tests on real robots.
Plats för dans
Landskapsarkitektur Àr starkt kopplat till fysisk hÀlsa. Idag finns ett ökande intresse att forska kring fysisk hÀlsa och miljön omkring oss men lite forskning finns Ànnu inom omrÄdet.
Det fysiska och psykiska Àr viktigt för hÀlsa och inom dansen Äterfinns positiva effekter rörande bÄda.
Idag hÄller dansare frÀmst till inomhus, bort ifrÄn folks vardag. Huvudsyftet med mitt examensarbete
var dÀrför att ta fram kriterier för hur en plats för dans- en dansanlÀggning - fysiskt
bör se ut och var en sÄdan bör placeras. Kriterierna kan sedan anvÀndas i vidare studier.
Med hjÀlp av en litteraturstudie och kvalitativa intervjuer formulerades kriterierna och med hjÀlp av kriterierna togs slutligen ett konceptuellt
gestaltningsförslag fram. HuvudfrÄgestÀllningen
jag anvÀnde mig av var: Vad krÀvs av en plats för att den ska fungera för danstrÀning utomhus? Och för att svara pÄ det behövde jag Àven veta om dansare vill och kan dansa utomhus
vilket sÄledes var min andra frÄgestÀllning.
För att en plats ska kunna lÀmpa sig för fysisk
aktivitet fordras att den möter aktivitetens specifika krav.
LÀmpliga skogsbruksfastigheter : Om lÄnga avstÄnd mellan skogsskiften efter fastighetsreglering
PÄ LantmÀteriet har frÄgan funnits om hur enhetlig lÀmplighetsprövningen av fastigheter Àr gÀllande avstÄnd mellan skogsskiften. Denna frÄga blev Àn mer aktuell efter att stÀmpelskatten pÄ fastighetsköp för juridiska personer höjdes 2011. En enhetlig rÀttstillÀmpning blev dÄ Àn viktigare ur ett rÀttviseperspektiv. Syftet med denna undersökning var dÀrför att utreda rÀttslÀget och tillÀmpningen angÄende om det efter fastighetsreglering ska fÄ uppstÄ lÄnga avstÄnd mellan skogsskiften inom samma fastighet och utifrÄn vilka kriterier denna bedömning ska göras. Undersökningen skulle ocksÄ utreda om förrÀttningslantmÀtarna bedömer att s.k.
Utskickadministration
Detta arbete Àr ett examensarbete dÀr en applikation för administration av utskick till studenter utvecklats. Syftet med arbetet Àr att förenkla arbetet för en lÀrare pÄ Mittuniversitetet. Applikationen Àr skriven i Java och ramverket JavaServer Faces för att fÄ applikationen tillgÀngligt i ett webbgrÀnssnitt. Information om studenter och kurser lÀses in frÄn textfiler och sparas i en databas. AnvÀndaren kan med hjÀlp av den inlÀsta och sparade informationen sortera ut efterfrÄgade studenter med dessa kriterier: olika kursinstanser, terminer, om studenterna Àr registrerade eller ej samt vilka utskick som sparats.
Single sign-on : Kerberos i webbapplikationer
Detta arbete undersöker ett par olika tekniker för att implementera single sign on med Kerberos i webbapplikationer. Undersökningen har gjorts pÄ HTTP-autentisering som bygger pÄ Microsofts NegotiateAuth och Cosign frÄn University of Michigan. Dessa tvÄ tekniker har undersökts för att se hur de stÄr sig mot varandra pÄ kriterier sÄsom komplexitet, arbetsinsats och mjukvarukrav.Resultatet visar att HTTP-autentisering Àr vÀldigt simpel att implementera men krÀver dock att anvÀndarens webblÀsare konfigureras för den. Cosign Àr mer komplext men anvÀnder sig av Cookies vilket gör att de flesta webblÀsare stödjer tekniken utan extra konfiguration..
Digitala lÀrverktyg - möjlighet eller hinder? LÀrares resonemang kring anvÀndandet av digitala lÀrverktyg i arbetet med elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter
Syfte: Studiens syfte Ă€r ta reda pĂ„ hur lĂ€rare resonerar kring anvĂ€ndningen av digitala lĂ€rverktyg i arbetet med elever i lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter och deras kompetens inom omrĂ„det.FrĂ„gestĂ€llningar:? Hur anvĂ€nder lĂ€rare digitala lĂ€rverktyg i arbetet med elever i lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter?? Hur resonerar lĂ€rare kring de digitala lĂ€rverktygens pĂ„verkan pĂ„ elevens kunskapsutveckling?? Hur förs resonemang kring kompetens och kompetensutveckling?? Vad anser lĂ€rare om kommunens satsning pĂ„ digitala lĂ€rverktyg?Teori: Studien genomfördes inom det specialpedagogiska omrĂ„det. Den teoretiska ansatsen finns inom den kvalitativa forskningsgrenen som lyfter fram tolkning och förstĂ„else av mĂ€nniskors tankar, uppfattningar och erfarenheter. I bearbetning av data anvĂ€nds den hermeneutiska spiralen (Ădman, 2007). DĂ€rtill anvĂ€nds olika specialpedagogiska perspektiv för att belysa studien utifrĂ„n ett delaktighets- och inkluderingsperspektiv.Metod: Detta Ă€r en kvalitativ studie, som genomfördes med hjĂ€lp av redskapet enkĂ€t.
Pedagogisk utredning -en studie av elevers behov av sÀrskilt stöd, Är 6-9
Vi har i detta arbete undersökt hur pedagogiska utredningar utförs pÄ tvÄ skolor i tvÄ kommuner. Syftet Àr att, ur ett specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv, beskriva hur de pedagogiska utredningarna genomförs samt belysa hur skolornas specialpedagoger arbetar med pedagogisk utredning kopplat till styrdokument, aktuell forskning, litteratur samt teoretiska perspektiv.
Vi belyser pedagogisk utredning pÄ organisations-, grupp- och individnivÄ. I vÄr undersökning utgÄr vi ifrÄn fyra teman; motiv till pedagogisk utredning, genomförande av pedagogisk utredning, möjligheter och hinder samt vilka konsekvenser pedagogisk utredning fÄr för eleven.
Till grund för den empiriska undersökningen ligger fyra intervjuer med specialpedagoger som arbetar pÄ tvÄ skolor och dokumentanalys av Ätta pedagogiska utredningar.
Vi kan i vÄr undersökning se att de pedagogiska utredningarna skiljer sig Ät i utformning och innehÄll.
Utveckling av produktionslayout av monteringsavdelning pÄ GARO AB
Syftet med detta examensarbete Àr att effektivisera monteringsprocessen genom att hitta en lÀmplig produktionslayout i den gemensamma monteringsavdelningen. Rapporten bygger pÄ följande frÄgestÀllningar:1. Hur fungerar den befintliga produktionslayouten för de fyra olika teamen?2. Vilken/Vilka kriterier kan pÄverka effektiviteten i den gemensamma monteringsavdelningen?3.
Skrivutvecklande arbetssÀtt - en intervention i grundsÀrskolan
Syfte Studiens syfte Àr att bidra med kunskap om hur elever i en sÀrskolekontext kan stödjas i sin skrivutveckling genom ett förÀndrat arbetssÀtt. Kan ett förÀndrat arbetssÀtt i form av en modellerande undervisning i en socio-kulturell kontext, och med bildstöd och skrivmallar, stödja elevers förutsÀttningar att formulera och överföra sina tankar till skrift?TeoriDen teoretiska utgÄngspunkten Àr det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande dÀr lÀrande sker i en social kontext och i samspel med andra mÀnniskor dÀr elevens proximala utvecklingszon utmanas.MetodStudien ingÄr inom det specialpedagogiska verksamhetsomrÄdet och har en samhÀllsvetenskaplig relevans. Ansatsen Àr övervÀgande kvantitativ dÄ den avser att mÀta effekten av en intervention men det finns kvalitativa inslag dÄ effektens storlek mÀts genom en jÀmförande för- och eftertest i form av en lÀrarskattning av elevers texter. SlutsatserEffekten av interventionen visar pÄ ett positivt resultat.
NÄlar i sjukvÄrden
Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka effekten av akupunktur samt ge exempel pÄ nÄgra omrÄden inom vilka akupunktur hittills har anvÀnds. Metoden Àr en litteraturstudie som baserar pÄ nio vetenskapliga artiklar. Artiklarna granskas utifrÄn kriterier pÄ vad en vetenskaplig artikel ska innehÄlla enligt Polit. & Hungler. Reliabiliteten av 8 artiklar betygsÀtts enligt Carlsson & Eimans bedömningsmall för kvalitativ och kvantitativ studier.
SprÄkstörning i förskoleÄldern : En etnografisk studie om hur en kommun organiserar det specialpedagogiska stödet för barn med tal- och sprÄksvÄrigheter inom förskolan
The purpose of this study was to investigate how the special education, for children with language impairment in preschool, was organised in a municipality in Sweden. The study was based on interviews and field studies as the primary research tools in qualitative and ethnographic method. The result showed that special education teachers were localised in different geographic areas of school and that there were preschools that lacked special educational expertise in language impairment. Literature and the importance of playing for language development were emphasised as well as the use of signs and visual aids as augmentative and alternative communication. In the preschool for children with language impairment, the teachers carried their knowledge into practical and pedagogical work.
Aff?rsm?ssig allm?nnytta och utanf?rskapsmotverkande policy: En kvalitativ studie av policyimplementering hos Bostadsbolaget i Hammarkullen 2018 - 2026
Hammarkullen ?r ett av 5 omr?den i G?teborg som av polismyndigheten definierats vara s?rskilt utsatt. Hammarkullens situation knyter an till samh?lleligt aktuella fr?gor och debatter om bland annat segregation, allm?nnyttigt ansvar och rumsliga skillnader i visionen f?r j?mlika st?der. Utsattheten visar sig oberoende av polisens definition genom socioekonomisk status, skolresultat och ett hyresr?ttsbest?nd byggt i miljonprojektets anda som idag ?r av grovt underm?lig standard p? grund av decennier av bristande underh?ll.
Att prata om, till eller med elever : En kvalitativ studie om lÀrares sÀtt att möta elever i svÄrigheter
To talk about, talk to or with children. A conversation between a child and its teacher should be more than the teacher telling the child what to do, how to act. It should be more like a respectful and reverent meeting between two people where the adult sets the tone. The purpose of this research is to investigate teachers' experiences of conversations with children in need of special assistance. Our issues: What do teachers say about how they meet children in need of support? How do teachers response to students who are in difficulty? What ability have teachers and their school's to meet children in need of support and what appear to be particularly important or problematic issues for them in that work? In order to find some answers to our questions we interviewed ten teachers at two schools.
Bredbandig Lobbildning : BestÀmning av bredbandiga signalers infallsvinklar med hjÀlp av en sensor-array
Denna rapport presenterar en metod som möjliggör bestÀmning av bredbandiga signalers infallsvinklar. Studien Àr gjord i Matlab dÀr infallande signaler samplades med ett antal sensorer utplacerade ekvidistant pÄ en rÀtlinje. Den samplade informationen viktades sedan med konstanter framtagna med en konvex optimeringsrutin för att bilda en vinkelberoende utsignal.Rutinerna testades för insignaler med ett fÄ antal frekvenser och gav för alla testade insgnaler en mycket bra bestÀmmning av infallsvinklen. Studien visar Àven att det Àr möjligt att göra systemet mer robust mot störningar i sensorernas positioner genom att stÀlla kriterier pÄ den konvexa optimerings rutinen..