För att följa den generella trenden i samhÀllet, det ökade intresset för trÀdgÄrdar, vill NCC utreda möjligheten att skapa trÀdgÄrdar till smÄhus som ger ett mervÀrde för kunden. Arbetet syftar till att undersöka bakgrunden till trÀdgÄrdar, dels ur ett historiskt perspektiv men Àven att studera tidigare undersökningar om hur svenskar idag och i framtiden vill anvÀnda sin trÀdgÄrd. MÄlet Àr att som ett första steg av en produktutveckling ta fram ett beslutsstöd för utvÀrdering av olika alternativa produkter att anvÀnda som modulenhet. Processen illustreras genom att genomföra en analys för att dÀrefter kunna ge en vÀgledning inför en framtida eventuell detaljutveckling av produkten.Information om olika processer inom industriellt byggande, trÀdgÄrdens historia samt svenskars önskemÄl om sin trÀdgÄrd har studerats. Vidare har intervjuer och studiebesök genomförts.

Denna uppsats behandlar homosexuella hatbrottsoffer och hur homosexualitet formuleras i artiklar i tvÄ av Sveriges största tidningar med dagsutgivning: Aftonbladet och Dagens Nyheter. De analyserade artiklarna Àr hÀmtade frÄn 1 januari 2003 fram till 1 maj 2010 dÄ analysen pÄbörjades. Anledningen till att urvalet hÀmtades frÄn 1 januari 2003 Àr att hatbrottslagen frÄn och med dÄ Àven gÀllde brott mot personer pÄ grund av sexuell lÀggning. Uppsatsen sökte svar pÄ hur viktigt sexualiteten Àr för hatbrottsoffren och hur hatbrottsoffrens presenteras i artiklar om hatbrott frÄn ovan nÀmnda tidningar.Uppsatsen utgÄr frÄn vad som gör det perfekta mediala offret och vilka kriterier ett offer och ett brott bör uppfylla för att vara idealt för rapportering. Yvonne Jewkes (2004) och Ester Pollack (2000) har bÄda tittat pÄ vad som Àr det perfekta brottet för att rapportera om det.

LikvĂ€rdighet Ă€r ett centralt begrepp inom skolans vĂ€rld med utgĂ„ngspunkt i skollagen. Med avgrĂ€nsning till den obligatoriska grundskolan eftersöks i denna uppsats kriterier för likvĂ€rdighet med avseende pĂ„ utbildning, bland annat genom begreppsanalytiska resonemang kring ?utbildning?, ?likvĂ€rdighet? och ?likvĂ€rdig utbildning?. Även ett mĂ€tningsteoretiskt resonemang förs, liksom en diskussion om vad det kan tĂ€nkas innebĂ€ra att, utifrĂ„n Skolverkets tolkning av ?likvĂ€rdig utbildning?, ge elever ?samma möjligheter? att nĂ„ de nationellt uppsatta kunskaps- och vĂ€rdegrundsmĂ„len.

Syftet med föreliggande arbete var att kartlÀgga förskolepedagogers kunskaper om och förvÀntningar pÄ specialpedagogens arbetsuppgifter.Som metod anvÀndes en enkÀt som riktade sig till pedagogerna pÄ samtliga sju förskolor i en kommundel och 64 svar bearbetades. I mÄnga avseenden Àr man tillfreds med de specialpedagogiska arbetsuppgifterna, inte minst gÀller detta pÄ individnivÄ. PÄ vissa omrÄden önskar man en större insats Àn vad man upplever vara fallet idag. Exempel pÄ detta Àr ökat stöd vid utvecklingssamtal och stöd till arbetslaget med metoder för dokumentation, miljö och material.Förskolepedagogerna uppfattar inte att specialpedagogen arbetar med organisatoriska frÄgor och skulle vilja ha en större insats.Resultaten visar sammanfattningsvis att det finns behov av specialpedagogiskt arbete bÄde riktat mot det enskilda barnet och pÄ det mer förebyggande planet. Med en inriktning som tÀcker de behov som efterfrÄgas har specialpedagogen en stor funktion att fylla i sÄvÀl dagens som framtidens förskola..

Sammanfattning: Undersökningen innehÄller svar frÄn tre rektorer och tre specialpedagoger som arbetar inom grundskolan i samma kommun. Jag har med hjÀlp av intervjuer undersökt deras synsÀtt i att anvÀnda ÄtgÀrdsprogrammen i ett skolutvecklingsperspektiv. Genom detta arbete vill jag kunna bidra med kunskap om ÄtgÀrdsprogrammens anvÀndning i dagslÀget och hur de kan anvÀndas och utveckla det systematiska kvalitetsarbetet pÄ skolorna. ProblemomrÄde: Bakgrunden till valt Àmne Àr genom lÀsta studier som sÀger att det krÀvs kompletterande studier om hur ÄtgÀrdsprogrammen anvÀnds och fungerar i praktiken. Min upplevelse efter mÄnga Ärs arbete i grundskolan Àr hur vanligt det Àr att förklara elevernas svÄrigheter som brister och egenskaper hos individen.

Syftet var att visa resultat av akupunkturbehandling, frÄn randomiserade studier, vid lÄngvarig smÀrta hos patienter med olika smÀrttillstÄnd. Metoden var en litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar granskades enligt Willmans m fl (2006) kriterier för vetenskaplighet. Vid analysen framtrÀdde sex huvudkategorier: Akupunktur mot kronisk smÀrta i lÀndryggen, Akupunktur mot kronisk huvudvÀrk, SmÀrtstillande effekt av öronakupunktur hos cancersjuka, Akupunktur mot kronisk smÀrta i nacken, Akupunktur vid fibromyalgi, Akupunktur not kronisk smÀrta av osteoartrit i knÀna. Samtliga studier med undantag av fibromyalgi visar att akupunktur ger en smÀrtlindrande effekt. Nyckelord: akupunktur, lÄngvarig, smÀrta.

Studien utreder om det Ă€r möjligt att utforma en vĂ€rdeinvesteringsstrategi utifrĂ„n ett fĂ„tal kriterier som frekvent ger bĂ€ttre avkastning Ă€n indexet SIXPRX pĂ„ de nordiska aktiemarknaderna. Genom en lĂ„ngsiktig tillbakablick mellan 1992 och 2011 har författarna utforskat möjligheterna till vĂ€rdeinvesteringar. Årsvisa portföljer om maximalt 30 aktier anvĂ€nds fo?r att besvara frĂ„gestĂ€llningen. Dessa resultat undersöks sedan statistiskt genom signifikanstest.

Det talas ofta om hur viktigt det Àr att involvera anvÀndarna vid systemutveckling. Genom att anvÀnda anvÀndarcentrerad systemdesign kan det bidra till bÀttre system bÄde ur teknisk- och anvÀndarsynpunkt. Det Àr av stor betydelse att de anvÀndare som tas ut vid anvÀndarcentrerad systemdesign representerar anvÀndargruppen. AnvÀndarcentrerad systemdesign Àr en process som fokuserar pÄ anvÀndare och anvÀndbarhet genom hela utvecklingsprocessen och vidare genom hela livscykeln. Detta arbete syftar till att undersöka vilka kriterier som utvecklare anvÀnder sig av för att ta ut anvÀndare vid angreppssÀttet anvÀndarcentrerad systemdesign.

Enligt statistik frÄn The Standish Group?s artikel Extreme Chaos (2001) tenderar IT-projekten att oftare fÄ problem med tid, kostnad och kvalité aspekten i jÀmförelse med andra typer av projekt. I vÄr uppsats vill vi försöka förstÄ vad det Àr som skiljer IT-projekt i jÀmförelse med andra projekt. Kan det exempelvis vara sÄ att man anvÀnder sig av fel projektledningsmodell? I denna studie har vi jÀmfört hur projekt utförts i byggbranschen respektive IT-branschen.

Bakgrund: Vi upplever att mÄnga lÀrare inom skolvÀsendet inte besitter tillrÀckligt med kunskap om hur man bör agera om en elev har svÄra lÀs- och skrivsvÄrigheter. Hur vet man att en elev Àr i behov av dyslexidiagnostisering, och vem Àr det som utför diagnostiseringen? VÄr erfarenhet sÀger oss att det i skolvÀrlden ofta krÀvs en diagnos föra att rÀtt pedagogiskt stöd ska erbjudas eleven. Syfte: Studiens syfte Àr att studera hur forskningslitteratur beskriver utredning och diagnostisering av dyslexi. Litteraturstudien avser att besvara syftet utifrÄn frÄgestÀllningarna * Vilken Àr författarens framstÀllning vad det gÀller definition och förekomst av dyslexi? * Vilka tecken/kriterier indikerar nÀr det Àr befogat att göra en utredning? * Vem Àr det som avgör nÀr en utredning Àr befogad? * Hur gÄr en dyslexiutredning till? * Vad blir de pedagogiska konsekvenser av en dyslexidiagnos? Metod: Den metod som anvÀnds för att besvara syfte och frÄgestÀllningar Àr en komparativ litteraturstuide, dÀr fokus ligger pÄ att jÀmföra fem Àmnesadekvata texter, hÀmtade frÄn aktuell forskningslitteratur.

Det övergripande syftet med undersökningen Àr att tydliggöra om och i sÄ fall hur sex pedagoger inom grundskolans tidigare Är arbetar för att uppmÀrksamma och stimulera sÀrbegÄvade elever. Litteratur och forskning inom Àmnet pekar pÄ pedagogers bristande kunskap angÄende sÀrbegÄvade elever samt avsaknad av metoder och strategier kring hur sÀrbegÄvade elever bör utmanas för att vidareutvecklas. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer och resultatet visar att informanterna har begrÀnsad erfarenhet av sÀrbegÄvade elever och Àr tidigare obekanta med begreppet, vilket gör att de med sÀkerhet har svÄrt att avgöra vilka elever som Àr högpresterande och vilka som Àr sÀrbegÄvade. Informanterna menar att det Àr den enskilde pedagogens ansvar att stimulera dessa elever dÄ specialpedagogiska insatser helt och hÄllet riktas mot de svaga eleverna. Sammanfattningsvis pekar undersökningen pÄ att sÀrbegÄvade elever idag Àr ett mindre utforskat fÀlt och att personal i skolans verksamhet bör uppmÀrksammas pÄ att dessa elever finns samt deras speciella behov..

Titel: Innovationsprogrammets betydelse för dess studenter - VĂ€rdefulla kriterier för en innovationsutbildning utifrĂ„n ett nĂ€ringslivsperspektivFörfattare: Kristina Gern och Jesper ModighHandledare: Peter SelegĂ„rd, MĂ€lardalens HögskolaÄmne: InnovationsteknikNyckelord: Innovation, utbildning, entreprenörskap, kreativitetProblem:Innovationsprogrammet har ett problem med att mĂ„nga studenter Ă€r osĂ€kra pĂ„ om deras program Ă€r en bra grund för att söka jobb inom det aktuella segmentet i framtiden. Detta grundar sig i samtal med innovationsstudenter och författarnas egna erfarenheter.Syfte:Syftet med denna uppsats Ă€r att klargöra innovationsprogrammets vĂ€rde för dess studenter nĂ€r de ska ut pĂ„ arbetsmarknaden. LĂ€rare och programansvariga skall Ă€ven fĂ„ ett lĂ€ttare sĂ€tt att förklara innovationsprogrammet och dess mĂ„l och de framtidsutsikter som finns för innovationsstudenterna. Genom detta hoppas författarna att innovationsstudenternas oro för framtiden minskar. Metod:De metoder som anvĂ€nds i denna uppsats Ă€r dels en kvalitativ intervju men Ă€ven kvantitativa enkĂ€tundersökningar bland studenter och frĂ„n arbetsmarknaden.Slutsats:Innovationsprogrammets studenters osĂ€kerhet ligger i att det inte finns en tydlig bild av vad de kan tĂ€nkas jobba med i framtiden.

Orientering Àr en sport som gÄr ut pÄ att besöka ett antal förutbestÀmda kontrollpunkter med hjÀlp av en karta. Orienteringskartan redovisar olika objekt som finns i verkligheten sÄ som stenar, gropar, höjder och branter. Att tillverka en orienteringskarta Àr dyrt och tidskrÀvande. Omkring 120 000?150 000 kr och mellan 20?30 h/km2 fÀltarbete lÀggs ner pÄ varje karta som skapas.

I detta examensarbete kommer jag att bedriva en stilstudie av fyra framstÄende jazzmusiker. Jag kommer i denna undersökning att utgÄ frÄn aspekten ?musikaliskt svÀng? och anvÀnda mig av tre kriterier, som jag anser Àr av betydande karaktÀr för att ett stycke musik skall ?svÀnga?, i nÄgon mening. Dynamik, rytmik och timing Àr de tre utvalda kriterierna. Stilanalysen innefattar transkriberade solopartier av de fyra musikerna och mig sjÀlv.

The European economy today is built on small and medium sized enterprises (SME?s) and SME?s recieve a lot more attention in the litterature now. Even though SME?s have earned more attention in the litterature there is a significant lack of information regarding purchasing and supplier selection in these companies?. This report aims to create bigger understanding of SME?s and their purchasing by showing how seven swedish SME?s select their suppliers.