Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka hur pedagoger organiserar sin undervisning, specialundervisning och vilka möjligheter/begrÀnsningar och visioner som finns i arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. UtgÄngspunkten i studien har varit tre specialpedagogiska perspektiv, sociokulturell teori och en skola för alla. Studien har inspirerats av en etnografisk metodansats och genomförandet var i form av intervju och observation. Intervjuerna och observationerna genomfördes med sex pedagoger och tvÄ specialpedagoger pÄ en lÄg- och mellanstadieskola i södra Sverige. Data samlades in och analyserades med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys.

Syfte: Studiens syfte har varit att undersöka om och i sÄ fall hur grundskolor, arbetar med specialpedagogiska skolutvecklingsfrÄgor samt vilken roll skolledare respektive specialpedagoger har i denna process. Syftet har utmynnat i följande forskningsfrÄgor: Finns det nÄgon specialpedagogisk skolutveckling pÄ de undersökta skolorna och om, hur beskrivs den av rektorer och specialpedagoger i sÄ fall? Hur ser specialpedagogens roll ut i den eventuella skolutvecklingen? Hur ser rektorns roll ut i skolutvecklingen? Finns det nÄgot samarbete mellan specialpedagog och rektor i skolutvecklingsprocesser och hur ser det ut i sÄ fall? Teori: Uppsatsen tar utgÄng i rationalistisk organisationsteori som till skillnad frÄn naturvetenskapliga teorier inte söker sig efter absoluta sanningar utan talar snarare om sannolikheter och regelbundenhet (Jacobsen & Thorsvik). För att bÀttre förstÄ skolutveckling samt specialpedagogisk skolutveckling anvÀndes Bergs (2003) frirumsmodell samt Scherps och Blossnings teori om skolutveckling för analys av resultat, dvs. beskrivning av specialpedagogisk skolutveckling, roller och samarbete.

UtgÄngspunkten för detta arbete Àr landsbygdens förutsÀttningar och hur planeringen pÄ landsbygden ser ut. Eftersom landsbygden idag pÄ mÄnga stÀllen avfolkas undersöks möjligheter och exempel för att visa hur en utveckling av landsbygden kan ske. Arbetet syftar till att undersöka vad som representerar ett attraktivt boende för olika mÀnniskor samt diskutera möjligheten att planera för att uppnÄ attraktiva boendemiljöer utifrÄn dessa kriterier. Den inledande teoretiska delen visar en kort historisk tillbakablick av landsbygdens utveckling samt tar upp dess förutsÀttningar idag. Begrepp som anvÀnds i diskussioner om landsbygden nÀmns och olika strategier beskrivna i arbetet visar landsbygdens planeringsförutsÀttningar. I enkÀtundersökningen som utförts inom arbetet, och redovisas i del 2, framkommer att lugn och ro, tillsammans med tillgÄngen till kommunikationer och utsikt över ett naturskönt landskap Àr viktiga kriterier för respondenterna i undersökningsorten.

Det rÄder tuff konkurrens bland företagen för att fÄ konsumenterna att vÀlja just deras produkter. Det handlar om att profilera sig och skapa ett attraktivt utbud som ska Äterspegla företagets roll pÄ marknaden. För att skapa framgÄng idag krÀvs det ett stort vetande samt information för att förstÄ konsumenters köpbeteende och genom detta kan man tillfredsstÀlla kundernas behov bÀttre Àn konkurrenterna.Att konsumtionen ökar kraftigt rÄder det ingen tvekan om dÄ vi i snitt besöker vi dagligvaruhandeln varannan dag. Att svenskarna dricker mycket kaffe kommer inte heller som nÄgon nyhet och dÀrför Àr det vÀsentligt att ta reda pÄ vilka kriterier som ligger till grund för svenska kaffekonsumenters köpbeslut.Denna rapport kommer hÀrmed att fokusera pÄ konsumenternas köpprocess och vilka kriterier som Àr av störst betydelse nÀr det kommer till val av kaffesort. RÄder det nÄgra skillnader och likheter nÀr det kommer till genus och Äldersperspektiv.

Syftet med detta arbete Àr att ge en bild av hur bedömning och betygsÀttning sker i kemiundervisningen i gymnasiet idag. Utsagor frÄn intervjuade lÀrare tyder pÄ att det ses som en viktig uppgift, anvÀnds bÄde i formativt och summativt syfte och tar tid. Ofta vÀger skriftliga prov, laborationsrapporter samt aktivitet under lektionstid tyngst för betyget, men hÀnsyn tas till mÄnga aspekter och delmoment. Projektarbeten och fördjupningar uppges av en av fem lÀrare som tungt vÀgande och bedöms utifrÄn muntliga redovisningar. Vid bedömningar anvÀnds nationella mÄlkriterier samt lokala eller personliga kriterier, som utgÄr frÄn de nationella.

Den hÀr uppsatsen handlar om staters förhÄllningssÀtt till human security i teori och praktik. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om den kanadensiska definitionen av human security anvÀnds som referensobjekt i policydokument frÄn Norges och Sveriges nuvarande regeringar samt hos lÀndernas kriterier för verkstÀllighetshinder av syriska medborgare. Uppsatsens metod Àr en jÀmförande fallstudie dÀr verkstÀllighetshinder och utvalda policydokument utgör analysenheterna. För att analysera dokument och stÀllningstaganden anvÀnds kvalitativ textanalys.Fallstudien visar att bÄda lÀnderna ser sig sjÀlva som föregÄngslÀnder inom human security, bland annat genom skapandet av strategier och handlingsplaner. Vidare visar studien att migrationsverken har olika tillvÀgagÄngsÀtt för verkstÀllighetshinder till Syrien.

Syftet med uppsatsen var att utreda vilka kriterier som g?ller f?r att en princip ska kunna klassificeras som en allm?n associationsr?ttslig princip, samt besvara fr?gan om likhetsprincipen uppfyller kriterierna. Vad g?ller fastst?llandet av vilka kriterier som g?ller togs avstamp i r?ttsfallet NJA 2019 s. 23, d?r HD gjorde vissa principiella uttalanden avseende distinktionen mellan en sj?lvst?ndig r?ttsregel och en princip. Med hj?lp av denna distinktion, samt uttalanden i doktrin, utformades kriterierna f?r en allm?n associationsr?ttslig princip enligt f?ljande: - 1.

VÀrlden krymper i och med ökad globalisering, ska vi kunna leva tillsammans pÄ ett hÄllbart sÀtt mÄste vi alla ta vÄrt ansvar, stora som smÄ, företag som privatpersoner. Detta medför starka argument för att ta fram lÀttanvÀnda metoder för hÄllbarhetsgranskning. Sustainable Sweden Southeast AB (SSSE) Àr ett nÀtverksföretag som samlar och marknadsför sina delÀgares miljöteknikkompetens under ett gemensamt varumÀrke. SSSE har ett hÄllbarhetsrÄd som hjÀlper till att granska nya potentiella delÀgare, dock saknas i dag en fungerande metod för detta. PÄ uppdrag av SSSE:s VD har en ny metod för granskning arbetats fram, en checklista med hÄllbarhetskriterier, vilket ocksÄ Àr detta examensarbetes syfte.

 SammanfattningI takt med att vÀrlden krymper och grÀnserna mellan vÀrldens lÀnder suddas ut ökar möjligheterna för smÄ- och medelstora företag att snabbt slÄ sig in pÄ den globala marknaden. De företag som inom de nÀrmaste Ären efter sin etablering fÄr en snabb tillvÀxt pÄ internationella marknader brukar benÀmnas Born Global företag. Det Àr just denna kategori av företag vi har valt att undersöka. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka faktorer som gör det möjligt för ett Born Global företag att överleva en tidig internationalisering. De traditionella teorierna om internationalisering domineras av Uppsalamodellen som föresprÄkar att denna process sker gradvis hos företagen.

PÄ dagens operativsystem körs ett vÀxande antal processer. Processernas representation i integrerade processhanterare Àr undermÄlig. Processernas funktionalitet beskrivs inte och gemene anvÀndare vet ofta inte vad en specifik process gör. Som lösning pÄ problemet föreslÄs en programvara för att identifiera processers funktionalitet och baserat pÄ denna information tillhandahÄlla gruppering av processerna. Syftet Àr att ge anvÀndaren kontroll över systemets processer och tre kriterier för kontroll har tagits fram.

De senaste decennierna har prÀglats av omfattande strukturella förÀndringar av flertalet monopol marknader. Dessa strukturella förÀndringar benÀmns vanligen som avregleringar. Denna studie fokuserar pÄ dessa marknader med inriktning pÄ vilka faktorer som pÄverkar dessa marknaders effektivitet. Syftet med studien har varit tvÄdelat dÀr det första syftet var att utifrÄn ekonomisk teori identifiera faktorer som har betydelse för uppkomsten av vÀl fungerande konkurrensmarknader. Det andra syftet var att bedöma dessa kriteriers relevans genom att jÀmföra dessa mot en avreglerad marknad samt bedöma lÀmpligheten av att avreglera en i dagslÀget icke- konkurrensutsatt marknad.

Denna rapport tar upp underso?kningen av effektivisering av materialpa?fyllnad som utfo?rts pa? fo?retaget Alfa Laval Lund AB i Ronneby. Underso?kningen har involverat fo?rba?ttringsa?tga?rder fo?r emballagematerialets flo?de. Hur detta material kan hanteras med ra?tt material, i ra?tt tid och ra?tt kvantitet pa? ett tidseffektivt sa?tt utgo?r fra?gesta?llningen fo?r denna underso?kning.

Studiens syfte Àr att belysa och analysera hur pedagoger i förskola och grundskola beskriver den handledning som de fÄtt av specialpedagog, med mÄlet att möta alla barn och elevers behov. Vi vill ocksÄ undersöka om det finns skillnader i förskollÀrarnas och grundskollÀrarnas beskrivningar av handledningen. Det finns mycket lite forskning om vilka konsekvenser specialpedagogisk handledning kan ha för pedagogisk verksamhet, detta trots att efterfrÄgan pÄ handledning i förskolan och skolan stadigt ökat under de senaste decennierna enligt tidigare forskning. Genom att anvÀnda systemteorin som redskap försöker vi förstÄ hur en vÀxelverkan kan ske mellan grupp och individ och den ömsesidiga beroende som finn dÀremellan. Fyra förskollÀrare och fem grundskollÀrare frÄn sex kommuner har intervjuats om hur deras upplevelse av specialpedagogisk handledning ser ut.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida Sverige och dess styrande organ har lyft fram utvecklingsfrÄgor som ett hot mot sÀkerheten enligt de kriterier som jag har valt att plocka ur Securitization Theory. Detta har jag gjort genom att undersöka officiella dokument frÄn riksdag och Försvarsdepartement. Jag har anvÀnt mig av den konstruktivistiska metodologin eftersom den synen pÄ vÀrlden till viss del sammanfaller med nÄgra av grundtankarna i Securitization Theory. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod nÀr jag har undersökt min frÄgestÀllning och försökt besvara den. Jag kommer argumentera för det resultatet som jag har funnit, att man kan svara besvara min frÄgestÀllning enligt de kriterier som jag har satt upp i för utförandet av min uppsats. Genom att sammanfatta vad jag kommit fram till i helhet med mina nyckelfaktorer argumenterar jag för att Sverige har tagit steget frÄn att lÄta utvecklingsfrÄgor vara politicized till securitized..

Det nord-australiska pama-njungansprÄket djambarrpuy?u har studerats med avseende pÄ finita egenskaper. Det gÄr att pÄstÄ att det finns en finithetsdistinktion i djambarrpuy?u eftersom det finns satser som kan uttrycka vissa egenskaper (t ex tempus, modus, aspekt och nominativt/ergativt subjekt) samtidigt som det finns satsliknande konstruktioner som inte kan uttrycka detta. Ett möjligt samband mellan finita kriterier i djambarrpuy?u Àr förmÄga att fungera som talhandling och förmÄga att overt kunna uttrycka nominativt/ergativt subjekt, men detta behöver studeras nÀrmare.