Bakgrund: Resistenta bakterier (ESBL och MRSA) o?kar runtom i Europa och anses vara ett hot mot ma?nniskors ha?lsa. Det finns en kunskapslucka bland sjuksko?terskor vad ga?ller smittva?gar fo?r dessa bakterier och hur omva?rdnad bo?r ges till smittade patienter. Syfte: Att underso?ka resistenta bakteriers smittva?gar och vilka a?tga?rder i omva?rdnaden av patienter som kan bryta dessa smittva?gar.

De begÄvade barnen har, som alla barn, behov av att bli bekrÀftade och bemötta utifrÄn sin mognads- och utvecklingsnivÄ. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur specialpedagoger och pedagoger i förskoleklass och grundskolans tre första Är definierar begreppet begÄvade barn och om och i sÄ fall hur de beskriver att de tillvaratar barnens begÄvning. Studien ger en översikt av tidigare forskning kring bland annat begreppet begÄvning, de begÄvade barnens sociala situation och skolsituation samt den specialpedagogiska rollen. För att uppnÄ vÄrt syfte gjorde vi en kvalitativ undersökning genom semistrukturerade intervjuer med tre specialpedagoger, tre pedagoger i förskoleklass samt tre pedagoger i grundskolans tre första Är. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att pedagogerna upplevde att det var svÄrt att definiera begreppet begÄvade barn och att det finns mÄnga olika sorters begÄvningar.

I arbetet studeras hur sex lÀroböcker skildrar första vÀrldskriget. LÀroböckerna i min studie anvÀnds för undervisning pÄ grundskole- och gymnasienivÄ. Stoffandelar, lÀsbarhet och innehÄll Àr centralt i studien. Att analysera lÀroböcker Àr viktigt, eftersom det ger kunskap om stoffhantering och urval. Syftet Àr att analysera stoffandelar, lÀsbarhet samt att göra en innehÄllsanalys baserad pÄ stoffinnehÄll.

Problem och syfte: MedlemslÀnderna i VÀrldshÀlsoorganisationen söker implementera WHO: s klassifikation av funktionstillstÄnd, funktionshinder och hÀlsa. Klassifikationen ICF bygger pÄ ett helhetstÀnkande dÀr mÀnniskors hÀlsoegenskaper inom den kontext som deras personliga livssituationer och omgivning skapar beskrivs (Socialstyrelsen, 2003). Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) föreslÄr en mall för kartlÀggning av elever enligt ICF-CY (Children & Youth Version, 2007) inför upprÀttande av individuell utvecklingsplan eller ÄtgÀrdsprogram. Syftet med undersökningen Àr att utvÀrdera hur lÀrare upplever att mallen skapar förutsÀttningar för ett gemensamt sprÄk.Metod: Undersökningen Àr kvalitativ och har en fenomenologisk ansats. Sex lÀrare har intervjuats enskilt genom halvstrukturerad livsvÀrldsintervju.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ och fÄ insikt i hur specialpedagoger arbetar, och hur specialpedagogerna ser pÄ lÀrande och utveckling. Vi ville ocksÄ lyfta fram hur elever i behov av stöd fÄr ta del av specialpedagogens insatser.Undersökningen har en kvalitativ ansats och gjordes med hjÀlp av halvstrukturerade intervjuer med sex specialpedagoger, i en och samma kommun. Undersökningen bygger pÄ hur de upplever och ser pÄ sitt arbete.Resultatet visar att specialpedagogerna har ett övergripande ansvar för specialpedagogiska verksamheter och viss undervisning. Samverkan och miljö Àr avgörande för elevers lÀrande och utveckling. Med miljö avses skolmiljön och nÀrmiljöer.

Studiens syfte Àr att belysa hur pedagoger i förskola och fritidshem beskriver barn i behov av sÀrskilt stöd och vilka uppfattningar som finns betrÀffande specialpedagogens yrkesroll. Studien grundar sig i en hermeneutisk-fenomenologisk forskningsansats, vilket innebÀr att olika personers upplevelser och berÀttelser Àr i fokus. För att tolka det empiriska materialet anvÀnder vi oss av von Wrights tolkning av Meads intersubjektivitetsteori. I den beskrivs tvÄ möjliga perspektiv att betrakta individen utifrÄn: punktuellt eller relationellt. Perspektivvalet fÄr konsekvenser för bemötandet av individen.

Syftet med mitt examensarbete Àr att fördjupa förstÄelsen för hur rektorer ser pÄ inkludering av elever frÄn sÀrskolan i grundskolan och gymnasieskolan. Studien grundar sig pÄ en hermeneutisk ansats med intervju som metod. Jag vÀljer en kvalitativ metod eftersom mitt syfte inte Àr att generalisera och dra allmÀnna slutsatser utan fÄ en djupare insikt i hur just mina informanter ser pÄ mina frÄgestÀllningar. Som teoretisk bakgrund har jag valt att utgÄ ifrÄn de tre specialpedagogiska forskningsperspektiven, som benÀmns som det individinriktade,- deltagar,- samt dilemmaperspektivet. De resultat som framkom i min studie visade, i likhet med tidigare studier som gjorts inom omrÄdet, att det finns en tydlig diskrepans kring den syn pÄ inkludering som beskrivs i forskning kontra i den konkreta verksamheten ute pÄ skolorna.

Rening av avloppsvatten i smÄskaliga avloppsvattenanlÀggningar utanför tÀtbebyggda omrÄden Àr undermÄliga. En majoritet av anlÀggningarna uppfyller idag inte kraven och behöver dÀrför förnyas, bytas ut eller uppgraderas. Arbetet har begrÀnsats till minireningsverk, markbÀddar och fosforfÀllor för enskilda smÄ avlopp dimensionerade för 5 personer. UtvÀrdering av de olika ÄtgÀrdsalternativen har gjorts med hjÀlp av multikriterieanalys. Denna metod Àr samlingsnamnet för ett antal metoder som anvÀnds vid svÄra beslutssituationer för att sÀkerstÀlla att det bÀsta beslutet fattas.

Syfte: Mitt syfte med den hÀr studien Àr att studera elevers upplevelser av specialpedagogiska insatser. Teori: Studien tar sin utgÄngspunkt i ett livsvÀrldsperspektiv, dÄ det i första hand Àr elevers upplevelser av specialpedagogiska insatser som ska studeras. Genom mitt val av ansats hoppas jag kunna vidga min, sÄvÀl som andras, förstÄelse för elevers upplevelser av sÀrskilt stöd.Metod: UtgÄngspunkten tas i livsvÀrldsfenomenologin, med Merleau-Pontys teori om den levda kroppen som bas. Studien genomförs som en intervjustudie dÀr kvalitativa forskningsin-tervjuer ingÄr. I tolknings- och analysprocessen inspireras studien av det hermeneutiska syn-sÀttet som fokuserar pÄ förstÄelsen av villkor och möjligheter hos mÀnniskan.Resultat: Resultatet frÄn studien gÄr inte att generalisera, men deltagarnas berÀttelser Àr jÀmförbara med varandra.

Bakgrund: Tidigare forskning som beskriver hur bedömningen av postoperativ trakeal extubation ska gÄ till och vad som mÄste vÀgas in i bedömningen Àr begrÀnsad. Existerande forskning berör specifika kriterier för att bedöma extubationstillfÀllet, men fÄ studier sammanstÀller samtliga. De kriterier som framkommer Àr anestesidjup, spontanandning, vakenhet, neuromuskulÀr blockad och temperatur. Anestesiyrket och den tysta kunskapen karaktÀriseras av att simultant balansera flöden av formell kunskap frÄn litteratur och kunskap frÄn tidigare erfarenhet. Som nyutbildad och oerfaren anestesisjuksköterska saknas referenser och tidigare upplevelser vilket kan försvÄra bedömningen av extubationstillfÀllet.Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva hur anestesisjuksköterskan bedömer postoperativ trakeal extubation.Metod: En kvalitativ ansats med fokusgruppsintervju som metod anvÀndes.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur teknikundervisningen ser ut pÄ en högstadieskolaoch stÀlla detta i relation till styrdokumenten. Vi vet att styrdokumenten har betydelse förklassrumsverksamheten, men det Àr relativt okÀnt hur de pÄverkar teknikundervisningenutformning och gestaltning. För att fÄ svar pÄ frÄgan gjordes en djupintervju av elever ochlÀrare med en hermeneutisk ansats, vilket innebar att jag nÀrmade mig problemstÀllningensubjektivt utifrÄn min egen förstÄelse. Mitt resultat av studien visar att styrdokumenten Àrkomplexa och svÄrtolkade. I och med att man inte har givit nÄgot konkret innehÄll ikursplanen för teknik, utan mer exempel pÄ hur Àmnet kan utformas , har detta medfört att detutvecklats olika synsÀtt pÄ undervisningen.

Bakgrund: UtgÄngspunkt för denna magisteruppsats Àr att barnafödandet Àr en naturlig fysiologisk och social process samt att vÄrd i samband med barnafödande ska frÀmja denna process. Den normala förlossningen Àr starkt knuten till barnmorskans profession dÄ hon har ansvar för och arbetar sjÀlvstÀndigt med handlÀggning av denna. Utvecklingen av förlossningsvÄrden i vÀstvÀrlden har stegvis gÄtt frÄn att ses som en normal livshÀndelse till en hÀndelse med fokus pÄ det medicinska. Idag prÀglas förlossningsvÄrden av risktÀnkande och interventioner sker rutinmÀssigt. Riktlinjer inom förlossningsvÄrden fokuserar alltmer pÄ medicinska kontroller och barnmorskans stödjande roll blir Äsidosatt.

Denna studie syftade till att ta reda pÄ huruvida sÄngpedagoger kan kallas musikterapeuter. Fyra sÄngpedagoger och tre sÄngelever intervjuades kring sÄngpedagogrollen, lÀrare-elevrelationen, lektionernas betydelse och inverkan samt musikens pÄverkanskraft. Intervju anvÀndes som metod eftersom jag var intresserad av att ta reda pÄ hur sÄngpedagoger och sÄngelever resonerar kring dessa frÄgor. Respondenternas svar analyserades i förhÄllande till Kenneth E. Bruscias kriterier för musikterapeutiskt arbete.

Vid framtagandet av kravspecifikationen i ett IT-projekt Àr det viktigt att sammanstÀlla verksamhetens krav pÄ ett optimalt sÀtt. Detta Àr inte en enkel process dÄ det finns mÄnga aspekter som behöver tas upp och utarbetas.I den hÀr rapporten utvÀrderar vi IRM-bolagens arbetssÀtt, utifrÄn tvÄ kravspecifikationer framtagna Ät tvÄ olika verksamheter och tvÄ genomförda intervjuer i syfte att skapa en checklista för kartlÀggning av verksamhetsprocesser i kravspecifikationen. För detta ÀndamÄl anvÀnder vi oss av RAKPIL konstruktionsmodell (Roller, AnsvarsomrÄde, Kund, Process, Information, LÀge)med valda kriterier som:Roller och ansvarsomrÄden, Kundsamarbete, Processdefiniering och modellering, Information, UtgÄngslÀge, Kommunikation, Dokumentation och Komplexitet. Dessa kriterier antas vara vÀgande och fungerar som byggstenar till materialinsamling. IntervjufrÄgorna tas fram och kategoriseras i grupper enligt de framtagna kriterierna.

Ett uttryck som ofta trÀffas pÄ i skolvÀrlden Àr barn i behov av sÀrskilt stöd. Barnens svÄrigheter förklaras med att de Àr i behov av sÀrskilt stöd. Föreliggande studie syftar till att fÄ förstÄelse och kunskap om vilka barn skolpersonal i en kommun, anser vara i behov av sÀrskilt stöd. Studien avser att undersöka hur personal med olika yrkesbakgrunder frÄn förskoleklass till Är nio samt rektorer definierar och reflekterar kring begreppet sÀrskilda behov. MÄlgruppen bestÄr av pedagogisk personal frÄn förskoleklass till Är 9, samt rektorer.