Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare i de tidigare skolÄren beskriver sina kunskaper om och erfarenheter av att undervisa elever med adhd och elever med adhd-relaterade beteenden. Undersökningen utgick frÄn de fyra frÄgestÀllningarna: Hur beskriver lÀrarna sina kunskaper och erfarenheter av elever med adhd eller elever med adhd-beteenden? Hur beskriver lÀrarna sin anpassning av undervisningen för att stödja elever med adhd eller med adhd-beteenden i sitt lÀrande med avseende pÄ arbetsformer, innehÄll och klassrumsmiljö? Vilka specialpedagogiska perspektiv ger lÀrarna uttryck för gÀllande undervisningen? Hur skiljer sig lÀrarnas kunskaper och erfarenheter av att undervisa elever med adhd eller med adhd-beteenden beroende pÄ om de arbetar i den lilla respektive stora kommunen? Finns det nÄgra likheter och/eller skillnader?Kvalitativa intervjuer anvÀndes som metod och genomfördes i tvÄ kommuner i mellersta Sverige, varav den ena i en storstadskommun och den andra i en mindre kommun. I studien presenteras lÀrarnas uppfattningar och resultatet visar pÄ skilda uppfattningar om den specialpedagogiska verksamheten. De visar pÄ för- och nackdelar gÀllande den anpassade undervisningen samt beskriver vad som skulle kunna förÀndras och förbÀttras. I resultatet framkommer bland annat att lÀrarna kÀnner ett behov av mer handledning för att kunna bemöta och undervisa elever med diagnosen adhd och elever med adhd-relaterade beteenden, att de behöver inskaffa mer kunskaper.

Syftet med studien Àr att öka kunskapen om hur olika yrkesgrupper inom skolan och förskolan uppfattar handledning, vad de förvÀntar sig att handledningen ska ge samt vilka förutsÀttningar de uppfattar Àr viktiga för arbetet med handledning. För att undersöka detta syfte har kvalitativa intervjuer gjorts med informanter frÄn tre yrkesgrupper. Dessa intervjuer har analyserats med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys. Studien har tre teoretiska utgÄngspunkter; de specialpedagogiska perspektiven, teorier om handledning och Abbotts professionsteori.Resultatet visar att det finns skillnader i hur yrkesgrupperna uppfattar handledning och vilka förvÀntningar de har pÄ handledningens form, syfte och innehÄll. Fem viktiga förutsÀttningar som yrkesgrupperna uppfattar som viktiga för att handledning ska kunna bli ett verktyg i arbetet med att möta olika barns olika behov identifieras.Studien visar att en viktig förutsÀttning för arbetet med handledning Àr att det avsÀtts mer tid till handledning sÄ att man kan fÄ till en kommunikation mellan aktörerna dÀr man tydliggör syftet med handledningen, vilken handledningsmodell som kommer att anvÀndas samt vilka förvÀntningar man har pÄ varandra och pÄ handledningen.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka och beskriva vad lÀrare anser Àr specialpedagogiska insatser och hur de skulle önska att dessa var utformade i skolan. Jag tar reda pÄ vilka elever lÀrarna anser vara i behov av sÀrskilt stöd och vad det Àr för stöd som sÀtts in. Dessutom synliggörs vad lÀrare menar att de behöver fÄ stöd och hjÀlp, för att lyckas ge alla elever det de behöver, men specifikt för elever i behov av sÀrskilt stöd. Teori: Studien har inspirerats av ett fenomenologiskt perspektiv dÀr man studerar mÀnniskans upplevelse av ett fenomen, vilket i denna studie innebÀr lÀrarens upplevelser av specialpedagogiska insatser. Metod: Studiens datainsamling har skett genom halvstrukturerade intervjuer av sex ansvariga klasslÀrare i Äk 1-5 som Àr verksamma pÄ tre skolor.

The purpose of this thesis is to present and describe which criteria, according to the systemfamily Configuration Management, should be met when developing a CM-tool to handlemigration data.ACT is a tool developed by Microsoft to gather information about, analyze, test and mitigateapplications in a network when migrating the IT-infrastructure of an organization to a newoperating system. The organization that is being studied wants to present the data about theanalyzed applications in such a way, that a customer can choose what to mitigate and migrate.The goal is therefore to develop a prototype (CM-tool) that will present this data.The study has shown that ACT lacks certain requirements stated by the organization when itcomes to presentation. But when it comes to the rest of the functions, ACT performs as expected.The investigation resulted in specifications and technical solution for the new CM-tool. CMcriteriafor migration data was put forth and parts of the prototype were also developed..

NÀr en god tjÀnstekvalitet har uppnÄtts kan detta leda till en viss tillfredsstÀllelse hos kunden. Denna tillfredsstÀllelse Àr en kÀnsla som kunden fÄr efter att tjÀnsten har levererats vilket visar till vilken grad kundens förvÀntningar Àr uppfyllda. För att besvara undersökningens syfte, vilka kriterier som pÄverkar kundtillfredsstÀllelsen, utformades en enkÀt utifrÄn Grönroos (2002) sju kriterier för god tjÀnstekvalitet. Denna enkÀt delades ut till kunderna i Handelsbanken VÀsterÄs City under begrÀnsad tid. Undersökningen visar att sambandet mellan ?Rykte och trovÀrdighet? och ?KundtillfredsstÀllelse? Àr starkt.

Studiens syfte Àr att belysa hur pedagoger i förskola och fritidshem beskriver barn i behov av sÀrskilt stöd och vilka uppfattningar som finns betrÀffande specialpedagogens yrkesroll. Studien grundar sig i en hermeneutisk-fenomenologisk forskningsansats, vilket innebÀr att olika personers upplevelser och berÀttelser Àr i fokus. För att tolka det empiriska materialet anvÀnder vi oss av von Wrights tolkning av Meads intersubjektivitetsteori. I den beskrivs tvÄ möjliga perspektiv att betrakta individen utifrÄn: punktuellt eller relationellt. Perspektivvalet fÄr konsekvenser för bemötandet av individen.

Syftet med arbetet Ă€r att belysa och diskutera rĂ€ttviseaspekten i fysisk planering under 2000-talet utifrĂ„n ett antal begrepp och kriterier om rĂ€ttvisa relaterade till kontexten för fysisk planering. Vidare Ă€r syftet att tillĂ€mpa dessa begrepp och kriterier i en analys av rĂ€ttviseaspekten i det pĂ„gĂ„ende planeringsprojektet Östra KvillebĂ€cken i centrala Göteborg. Arbetet inleds med avsnittet RĂ€ttvisa i samhĂ€llsbyggandet som tar upp rĂ€ttvisa som begrepp, hur rĂ€ttvisa kan kopplas till staden samt det svenska systemet och planerarnas roll. Ambitionen med avsnittet Ă€r att ge bakgrund och förstĂ„else för begreppet rĂ€ttvisa och för hur planeringen pĂ„verkas av det system som byggts upp i landet samt vilken möjlighet planerare har att styra utvecklingen mot ett mer rĂ€ttvist utfall. Efter det hĂ€r följer en forskningsöversikt ifrĂ„n vilken de kriterier som anvĂ€nds för att analysera Östra KvillebĂ€cken hĂ€mtas. DĂ€r pĂ„ följer arbetets undersökning som bestĂ„r av en fallstudie dĂ€r platsens kontext analyseras och en innehĂ„llsanalys görs. Analysen av platsens kontext syftar till att ge en förstĂ„else för platsen och dess förutsĂ€ttningar.

De begÄvade barnen har, som alla barn, behov av att bli bekrÀftade och bemötta utifrÄn sin mognads- och utvecklingsnivÄ. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur specialpedagoger och pedagoger i förskoleklass och grundskolans tre första Är definierar begreppet begÄvade barn och om och i sÄ fall hur de beskriver att de tillvaratar barnens begÄvning. Studien ger en översikt av tidigare forskning kring bland annat begreppet begÄvning, de begÄvade barnens sociala situation och skolsituation samt den specialpedagogiska rollen. För att uppnÄ vÄrt syfte gjorde vi en kvalitativ undersökning genom semistrukturerade intervjuer med tre specialpedagoger, tre pedagoger i förskoleklass samt tre pedagoger i grundskolans tre första Är. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att pedagogerna upplevde att det var svÄrt att definiera begreppet begÄvade barn och att det finns mÄnga olika sorters begÄvningar.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka specialpedagogers/speciallÀrares uppfattningar om sin yrkesroll, elever de möter och det specialpedagogiska verksamhetsomrÄdet i grundskolan. Syftet Àr Àven att studera vad begreppet en skola för alla innebÀr för specialpedagogerna/speciallÀrarna. VÄr metod Àr kvalitativa intervjuer med sju verksamma speciallÀrare/specialpedagoger. VÄrt resultat belyser vi utifrÄn en litteraturöversikt och tre perspektiv inom det specialpedagogiska omrÄdet. Det som har framkommit i vÄr studie genom resultatet och analysen Àr att speciallÀrarna/specialpedagogerna har en mÄngsidig yrkesroll och att de ser en tydlig skillnad mellan deras yrkesroll och en sÄ kallad vanlig lÀrarroll.

Bakgrund: Resistenta bakterier (ESBL och MRSA) o?kar runtom i Europa och anses vara ett hot mot ma?nniskors ha?lsa. Det finns en kunskapslucka bland sjuksko?terskor vad ga?ller smittva?gar fo?r dessa bakterier och hur omva?rdnad bo?r ges till smittade patienter. Syfte: Att underso?ka resistenta bakteriers smittva?gar och vilka a?tga?rder i omva?rdnaden av patienter som kan bryta dessa smittva?gar.

Uppsatsen syftar till att belysa rekryteringsprocessen och kanalernas, Sveriges Radio, Sveriges Tele-vision, Mix Megapol och TV4, kriterier samt att fÄ en bild över programledarens yrkesroll, utmÀrkande drag och erfarenhet av rekryteringen. Problemformuleringen bestÄr utav hur programledare vÀljs, utefter vilka kriterier, hur programledaren upplever sin yrkesroll och erfarenheter av rekrytering, samt vad som utmÀrker en programledare för underhÄllningsprogram inom radio och TV, public service och kommersiella medier. Vi har undersökt hur rekryteringsprocessen av programledare inom underhÄllning för rikstÀckande radio och TV gÄr till, och jÀmfört processen mellan public service och kommersiella medier. Detta sÄg vi som intressant, dÄ det Àr en outforskad yrkesroll, som har en unik rekryteringsprocess och vi ansÄg det vara tÀnkvÀrt att göra en jÀmförelse mellan kanalerna, public service och kommersiella medier. Under-sökningen bestÄr utav kvalitativa intervjuer med elva utvalda rekryterare och programledare i branschen.

Försvarsmakter genomgÄr en transformerning som en följd av omvÀrldsutvecklingen. Dessutomhar EU ambitioner att spela en större och aktivare roll. Transformeringen innebÀr en utvecklingmot att delta i snabba och kortsiktiga operationer. Detta innebÀr förmÄga till expeditionÀraoperationer och snabbinsatser vilket stÀller mÄnga krav, ett av dem Àr inom logistikens omrÄde.En fungerande logistik Àr en förutsÀttning.Syftet Àr att undersöka vilka kriterier som krÀvs för att genomföra expeditionÀra operationer ochsnabbinsatser med fokus pÄ logistik.Uppsatsen Àr en beskrivande studie bestÄende av en kvalitativ textanalys av begreppenexpeditionÀra operationer, snabbinsatser och logistik med framtagande av kriterier, samt enkvalitativ textanalys av tvÄ fallstudier, brittiska Operation Palliser i maj 2000 och det svenskadeltagandet i Tchad-insatsen 2008, följt av en analys dÀr kriterierna operationaliseras pÄfallstudierna.Resultatet definierar ett antal kriterier samt anger ett antal slutsatser som mÄste uppfyllasavseende innehÄll och ÄtgÀrder för att förmÄgan till expeditionÀra operationer, snabbinsatser ochlogistik ska vara möjlig. Slutsatserna Àr bland annat att kunna lÀmna sitt omrÄde, disponerandetav tiden samt att logistiken mÄste vara med frÄn början med en gemensam logistik..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka bakomliggande faktorer som sÀtter kÀppar i hjulen för demokratiseringsprocessen i Azerbaijan. Med hjÀlp av rapporter frÄn olika internationella organisationer, sÄsom Freedom House ser jag landets demokratiska utveckling och fungerande. Jag anvÀnt mig av den teoribekrÀftande fallstudien dÀr jag applicerar demokratiseringsteorin pÄ fallet i Azerbaijan. Freedom House rapport ? Nations in Transit? i Azerbaijan 2011 kan man förknipa med Robert Dahls polyarki begrepp. Polyarkibegreppet bygger pÄ tvÄ grundelement: medverkan och tÀvlan eller konkurrens.

De begÄvade barnen har, som alla barn, behov av att bli bekrÀftade och bemötta utifrÄn sin mognads- och utvecklingsnivÄ. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur specialpedagoger och pedagoger i förskoleklass och grundskolans tre första Är definierar begreppet begÄvade barn och om och i sÄ fall hur de beskriver att de tillvaratar barnens begÄvning. Studien ger en översikt av tidigare forskning kring bland annat begreppet begÄvning, de begÄvade barnens sociala situation och skolsituation samt den specialpedagogiska rollen. För att uppnÄ vÄrt syfte gjorde vi en kvalitativ undersökning genom semistrukturerade intervjuer med tre specialpedagoger, tre pedagoger i förskoleklass samt tre pedagoger i grundskolans tre första Är. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att pedagogerna upplevde att det var svÄrt att definiera begreppet begÄvade barn och att det finns mÄnga olika sorters begÄvningar.

Problem och syfte: MedlemslÀnderna i VÀrldshÀlsoorganisationen söker implementera WHO: s klassifikation av funktionstillstÄnd, funktionshinder och hÀlsa. Klassifikationen ICF bygger pÄ ett helhetstÀnkande dÀr mÀnniskors hÀlsoegenskaper inom den kontext som deras personliga livssituationer och omgivning skapar beskrivs (Socialstyrelsen, 2003). Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) föreslÄr en mall för kartlÀggning av elever enligt ICF-CY (Children & Youth Version, 2007) inför upprÀttande av individuell utvecklingsplan eller ÄtgÀrdsprogram. Syftet med undersökningen Àr att utvÀrdera hur lÀrare upplever att mallen skapar förutsÀttningar för ett gemensamt sprÄk.Metod: Undersökningen Àr kvalitativ och har en fenomenologisk ansats. Sex lÀrare har intervjuats enskilt genom halvstrukturerad livsvÀrldsintervju.