AbstractRoos, Fredrica: En kamp på liv och död. Livsåskådningen i Mahlers Uppståndelsesymfoni. C-uppsats i musikvetenskap, 60 hp. Uppsala 2012.Syftet med denna uppsats är att analysera livsåskådningen i Mahlers Uppståndelsesymfoni, d.v.s. hur existentiella frågeställningar om livet, döden och religionen kommer till uttryck i musiken, samt att utifrån detta härleda verket till Mahlers personlighet och religionsuppfattning.

Denna uppsats handlar om två opinionsbildare, Torgny Segerstedt och Torsten Fogelqvist och deras religiösa och politiska åsikter. Genom att göra en komprativ undersökning  försökte uppsatsen ge en så täckande bild som möjligt om vilken utstäckning Segerstedt och Fogelqvist tolkade facismen och nazismen som religiösa fenomen. Syftet med uppsatsen, förutom att försöka ge en täckande bild av deras tolkning av fascismen och nazismen som religilös fenomen, är att framlägga är hur deras religiösa bakgrund påverkade deras politiska uppfattning. Avgränsningen i uppsatsen har gjorts med hänsyn till tidsperiod och källmaterial. Tidsperioden är i stort från deras barndom till andra världskrigets slut.

Syftet med uppsatsen har varit att kartlägga hur läroböcker i kristendomskunskap respektivereligionskunskap framställer den icke-kristne individen och hur denna framställning förändrasöver en period av 150 år. De frågor uppsatsen har besvarat är dels vilka icke-Kristna religionersom finns representerade i materialet, dels hur individer tillhörande dessa religioner framställsoch dels vilka diskursiva förändringar som kan utläsas i materialet över tid. Forskning påläroböcker ur ett historiskt perspektiv är ett eftersatt område, detta trots att tidigare forskning lyfter fram hur betydelsefull läroboken är för elevernas lärande. Fyra läroböcker har valts ut för undersökningen. De tre första har tidigare använts vid Hvitfeldtska högre läroverk i Göteborg.Den fjärde läroboken är utvald utifrån att den är utgiven efter den senaste skolreformen.

Läroboken har används en del genom tiden, från början var det mest genom den Kristna religionen som man började använda sig av läroböcker. De främsta läroböckerna var Luthers katekes och Bibeln. Läroboken kom sedan mer och mer att utvecklas till den vi har idag. Man kan relatera utvecklingen till två perioder: 1500- och 1600- talet då trycktekniken utvecklades och 1800- och 1900- talet då läroboken blev det grundläggande redskapet i den organiserade undervisningen.Min undersökning visar att nästan alla lärare (alla utom en) använder läroboken, vilket också stämmer bra med litteraturen. Läroboken används dock olika mycket, men den största delen av lärarna menar att de använder den lite mindre än halva tiden.Läroboken används som diskussionsunderlag, underlag till egna arbeten, till att svara på frågor och inför prov.

Läroboken har använts en del genom tiderna. Från början var det mest genom den Kristna religionen som man började använda sig av läroböcker. De främsta läroböckerna var Luthers katekes och Bibeln. Läroboken kom sedan mer och mer att utvecklas till den vi har idag. Man kan relatera utvecklingen till två perioder: 1500- och 1600-talet då trycktekniken utvecklades och 1800- och 1900-talet då läroboken blev det grundläggande redskapet i den organiserade undervisningen.Min undersökning visar att nästan alla lärare (alla utom en) använder läroboken, vilket också stämmer bra med litteraturen.

The purpose of this work is to map what musical praise and worship means to different church members. What do they think of today's worship? Are there music styles or any instruments that are not suitable? What do the members think of contemporary Christian music and the regular traditional music in church? Do we need to make changes or not? How does the Christian Music affect their spiritual lives? Finally, what do the members think of what the Bible has to say about praise and worship? My method has been to interview four persons, who all are members in the Seventh-day Adventist church in Malmö. Beside literature and magazines, I have also listened to DVD sermons and searched on the Internet and in the Bible, to find out what others have to say about praise and worship.Syftet med denna studie är att kartlägga vad lovsång betyder för olika församlingsmedlemmar. Vad anser de om dagens tillbedjan? Finns det musikstilar som inte bör finnas med i gudstjänsten? Eller finns det instrument som inte är passande i gudstjänsten? Vad tycker församlingsmedlemmar om den moderna lovsången kontra den traditionella? Behöver vi göra några förändringar eller inte? Hur påverkar den Kristna musiken deras andliga liv? Och till sist, vad har de för syn på Bibelns lovsång? Min metod har varit att intervjua fyra personer som alla är medlemmar i Adventkyrkan i Malmö.

Syftet är att fastställa gemensamma drag och paralleller, som återfinns i dels keltiska myter/keltiska texter och dels i Wuthering Heights, för att sedan kunna diskutera hur dessa gemensamma drag möter och interagerar med varandra.Resultat: Jag har funnit att det i Wuthering Heights? ramberättelse återfinns gemensamma drag och paralleller, mellan voyage-genrerna immram & echtrae och Wuthering Heights. I Wuthering Heights ? kärnberättelse har jag funnit gemensamma drag och paralleller mellan berättelserna hämtade från Leabhar Gabhála Éireann och Wuthering Heights (samtligt mytologiskt material är hämtat ur den mytologiska cykeln). I diskussionen om det innehållsliga mötet, kommer jag fram till att Mr.

Denna uppsats diskuterar det faktum att många lärarstudenter inom Religionsvetenskap och lärande är Kristna eller, i mer sällsynta fall, bekänner sig till någon annan traditionell religion. Enligt läroplanen skall undervisningen i skolorna vara icke konfessionell, vilket skulle kunna uppfattas som något av ett problem om lärarstaben i det aktuella ämnet är aktivt troende. Länge bedrevs undervisningen av kyrkan men efterhand växte kraven på objektiv undervisning och statliga skolor tog över och sekulariserade undervisningen. På 1960-talet var kravet på objektivitet så stort att många lärare blev rädda för att undervisa och på så sätt råka påverka sina elever med sina egna åsikter. Nu har kraven på objektivitet mattats och detta kan ses i de undersökningar som ligger till grund för denna uppsats.

Jag vill genom denna uppsats ta reda på vilka likheter och olikheter som finns mellan Lars Levi Læstadius och Peter Wieselgren. Dessa två präster levde på 1800-talet, de var oerhört hängivna av att vilja bekämpa brännvinet som förstörde och skapade ett sånt elände för människorna.Både Læstadius och Wieselgren ansåg att alkoholmissbruket måste angripas från roten för det var den som framförallt orsakade allt lidande hos människorna.Læstadius ansåg att det moraliska fördärvet var orsaken till alla laster och för att komma åt det hela, så måste det lyftas upp på en högre front nämligen den Kristna tron som ger människan större livskvalitet.Wieselgren ansåg att spritmissbruket och okunnigheten hos människorna var orsaken till allt lidande, och att ett moralisk socialt saneringsarbete behövdes, för att komma åt det onda. Han tog kyrkorådet till hjälp och det infördes bland annat sträng kyrkotukt. Hjälpte inte förmaningarna, så blev den försumlige inkallad till kyrkorådet.Læstadius och Wieselgrens livsuppgift blev att föra en kamp mot detta missbruk. De blev båda hatade, mordhotade och det väcktes åtal mot dem, men de lät sig inte skrämmas till tystnad, vare sig av överhet eller andra.

In this paper I aimed to explore the bodily experiences and expressions that Christian charismatics interpret as religious.  The so-called presence of God and the so-called gifts of the spirit were in focus in the gathering of information. My purpose was to find out how the social community of the Christian charismatics affects the subjective bodily experiences that are interpreted as religious by the individual. The main questions were:1: How do Christian charismatics describe religious experiences and their effect on the body?2: What bodily expressions of religious experience can be observed in Christian charismatic contexts?3: Is there a common way of expressing the experience of God's presence (individually or in a group) and how, in this case, can any resemblance be explained?The methods used to answer these questions were qualitative interviews and participant observations, which then were analyzed by the anthropologist Thomas J. Csordas theory of embodiment.

Denna rapport handlar om den Kristna gudsbilden. Kristendomen har en monoteistisk gudsbild men sammanfogar den till den treeniga bilden Gud Fader, Jesus Kristus och den helige Anden.Rapporten vill visa att nutidens människor brottas med samma problem som urkyrkans medlemmar. Nämligen frågan om att de tre delarna är en sammanhängande bild av en enda helhet, som är Gud.Till att börja med innehåller rapporten en genomomgång av urkyrkans, högmedeltidens och reformationens olika problem med gudsbilden. Dagens gudsbild presenteras utifrån biskop Lennart Koskinens personliga vinkel.Därefter följer ett kapitel om livsåskådningsundersökningar som har genomförts både i Europa och i Sverige under slutet av 1900-talet. I dessa har jag främst tagit del av det som handlar om nutidsmänniskans gudsbild i ett samhälle som blir allt mera sekulariserat.Slutligen har jag genomfört en enkätundersökning bland vuxenstuderande vid Mjölby komvux.

Religion is not only manifested in the more traditional forms such as church attendance, but also in various expressions on social media. Facebook is seen by many as creating a social platform where different opinions and more unconventional discussions may flourish unlike how the traditional media convey information. Internet is therefore an interesting platform for investigating how information about religion is spread by researching religious behavior and expression. The focus of this essay is to examine visible, which includes text as a social practice, forms of religious expression shown by the discursive struggle between the Facebook-group Christian Women Against Femen and its counterpart feminist movement Femen. The essay seeks to answer how notions of femininity on the Internet are formulated and reproduced based on the discourse between these two women's movements.The essay highlights how the women?s movements, with their bodily manifestation and by their usage of words, construct and reproduce different images of gender and womanhood.

Det övergripande syftet i denna uppsats är att undersöka vad som tyder på att C.S. Lewis har influerats av den bibliska Djävulen i hans skildrande av två ondskefulla gestalter i Narnia. Dessa två karaktärer är den vita häxan och den vita häxan. I studien har jag valt att göra en komparativ undersökning av vilka kopplingar och likheter som finns mellan den bibliska djävulen och Lewis framställningar av den gröna respektive den vita häxan. Jämförandet bygger på en intertextuell, religiös grund med en hermeneutisk utgångspunkt där Bibeln och Holms djävulssymboler har fungerat som jämförelseunderlag.

Genom en litteraturstudie syftar den här uppsatsen till att ta reda på vad icke-konfessionell religionsdidaktik innebär i dagens mångkulturella klassrum. Några möjliga svar har hittats men flera nya frågeställningar har dykt upp. I studien undersöks vad begreppen religionsdidaktik, icke-konfessionalitet och mångkulturellt klassrum innebär. Därefter väljs några metoder ut på grundval av de resultat som framkommer i undersökningen.Religionsdidaktik är konsten att lära ut (om och av) religion utan att fastna i ett monokulturellt perspektiv. De offentliga och privata sfärerna är åtskilda och det är därför möjligt att i skolan ha en icke-konfessionell undervisning samtidigt som elever i det privata kan leva nära sin religion.

Genom en litteraturstudie syftar den här uppsatsen till att ta reda på vad icke-konfessionell religionsdidaktik innebär i dagens mångkulturella klassrum. Några möjliga svar har hittats men flera nya frågeställningar har dykt upp. I studien undersöks vad begreppen religionsdidaktik, icke-konfessionalitet och mångkulturellt klassrum innebär. Därefter väljs några metoder ut på grundval av de resultat som framkommer i undersökningen.Religionsdidaktik är konsten att lära ut (om och av) religion utan att fastna i ett monokulturellt perspektiv. De offentliga och privata sfärerna är åtskilda och det är därför möjligt att i skolan ha en icke-konfessionell undervisning samtidigt som elever i det privata kan leva nära sin religion.