Studiens bakgrund är en förändrad samhällskontext där Svenska kyrkan har möjlighet att omdefiniera fokus för sin verksamhet. I ett sådant reflektionsarbete kan den lokala församlingens organisationsidentitet, exempelvis i termer av ?folkkyrka?, vara en drivkraft för förnyelsearbete. Bakgrunden beskriver utvecklingsprojektet ?Aktör för välfärd? samt tidigare forskning på området.

Denna uppsats i etnologi handlar om identitet i förhållande till ett fotbollslag och dess supportrar. Hur man bygger upp och förstärker sin identitet som supporter till Malmö FF trots att man bor i Stockholms området. jag har följt dessa supportrar under våren 2007 och intrevjuat en handfull av dem för att förstå hur man upprätthåller och förstärker denna supporterkultur.Jag upplever det som att Malmö FF får stå som symbol för mycket mer än bara fotboll för dessa människor, det får symbolisera rötter, historia och hembygd. det blir ännu viktigare att visa vilket fotbollslag man hejar på när man flyttat till en ny stad som ett sätt att bevara sin identitet i en ny miljö..

Vi har valt att skriva om lärares syn på samtal i klassrummet, och hur samtalet kan användas som en metod i undervisningen. Vi tar även upp varför lärarna använder sig av samtal eller varför de inte gör det. Genom våra intervjuer försöker vi tolka vilken kunskapssyn de olika lärarna har och varför de väljer att bedriva sin undervisning så som de gör. Vi har tagit del av olika teorier kring samtalsmetodik och använder oss av dem när vi analyserar resultaten vi fått fram genom våra intervjuer. Det vi kan se är att lärarna vi har intervjuat har en varierande syn på samtal vilket påverkas av faktorer som tid, gruppsammansättningar och kunskapssyn.

Denna uppsats har haft som syfte att undersöka olika uttryck för ett salutogent perspektiv vid behandlingen av missbrukare på behandlingshem i Sydafrika. Frågeställningarna var: ? Vad är personalens uppfattning om huruvida man arbetar utifrån ett salutogent perspektiv?? Vilka möjligheter ser personalen att arbeta ur ett salutogent perspektiv?? Vilka resurser ser personalen hos patienterna och i deras omgivning?Det empiriska materialet för att uppfylla syftet och svara på frågeställningarna säkerställdes genom fem kvalitativa intervjuer och observationer vid ett behandlingshem utanför Kapstaden i Sydafrika.Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen kommer från Aaron Antonovsky och hans salutogena KASAM-teori. Den bygger på tanken att man ska fokusera på det ?friska? i individen, på personens resurser.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur manlighet gestaltas i två läroböcker i historia, en från Sverige och en från Danmark. Utifrån R W Connells teori kring maskuliniteter har jag arbetat med kritisk diskursanalys för att ta reda på hur böckerna framställer män. Vissa grupper av män omnämns inte alls medans andra grupper ges mycket utrymme, fördelningen är ungefär densamma i den svenska och i den danska boken. Män med mycket politisk, social eller kulturell makt tenderar att beskrivas mer ingående, gärna som starka eller mäktiga. Detta visar på vikten av att kritiskt granska läromedel för att inte reproducera strukturer som missgynnar exempelvis vissa grupper av män..

Syftet är att undersöka hur en urvald grupp ungdommar ser på sitt eget sociala liv på internet.Materialet till arbetet består av 20 semistrukturerade intervjuer med ungdomar i åldrar 17 till 19.Teorin innefattar indentiet och globalisering.Resulatetet tyder på att internet fungerar som en förstärkning av respondenternas befintliga sociala nätverk. Respondenterna är starkt förankrade i deras lokala miljö. Den främst textbaserade interaktion respondenterna bedriver via internet är inget substitut för deras sociala interaktion i den fysiska verkligheten. Internet har erbjudit respondenterna ett träningsfält för deras identitetsutveckling. .

Syftet är att beskriva några teorier som kan ligga till grund för sex- och samlevnadsundervisningen i skolan och att ge en bild av vad läroplanen säger samt att lyfta fram de teorier lärare grundar sin undervisning på. I litteraturgenomgången gör jag en kort exposé av sexualundervisningens historia. Styrdokumenten behandlas utifrån sex- och samlevnadsundervisningens perspektiv. Sist behandlas två utvecklingsteorier; den biologiska och den psykosexuella teorien. Metoden har varit att genomföra djupintervjuer med lärare.

Reklambyråns roll har länge varit att kommunicera sina kunders eller dess produkter/tjänsters önskade värden till marknaden. Tjänsten som reklambyrån under hela sin historia tillhandahållit har varit kreativitet. Reklambyråns position har under dess historia dock förändrats när reklambranschen blivit allt mer specialiserad med bl.a. webbyråer och PR-byråer. I och med effektiviseringar hos högfrekventkommunicerande företag som idag gör egna produktionsinköp kan reklambyråerna inte längre ta ut de marginaler från underleverantörer, till exempel tryckerier, som tidigare gav byråerna bra betalt för sina tjänster.

Den svenska identiteten formas i mötet med andra kulturer. Under de senaste decennierna har folk från alla världens hörn invandrat till Sverige. Denna process påverkar också det svenska samhället och dess grunder. Sverige har haft förmånen att stå utanför båda världskrigen under 1900-talet. Därför har behovet av att försvara och definiera sin identitet inte varit lika stort som i många andra länder.

Syftet med examensarbetet är att undersöka undervisningen ur ett elevperspektiv och försöka hitta faktorer som, enligt eleverna, skulle bidra till att göra ämnet mer attraktivt. Undersökningen bygger på en kvantiv enkät och kvalitativ intervju. Resultatet visade att det var ungefär lika många elever som var intresserade av historia som inte var det. Det tema som eleverna tyckte var mest intressant var andra världskriget. Det fanns ingen skillnad mellan killar och tjejer utan båda var lika intresserade av kriget.

The art of riding is a fugitive art, which signifies that the means available for documentation of performances are insufficient, and that the equipment used by the old masters are important clues for the understanding of their art. The most specialized tool used for riding is the bit, in particular the curb. As museum catalogues become accessible to the public through the internet, riders will look for information about bits. It is then important that the information provided in the catalogues is valid not just for the curator, archaeologist or art historian, but also for the rider.In this paper, I add context to the bits by explaining two opposing philosophies of bitting, and how they affect the design of the bits. This is followed by a brief history of the art of riding and how the bits have evolved since the 16?th century.

Slutsats: Av allt att döma finns de skandinavistiska tankarna även hos icke-eliten. Främst hos det bildade borgerskapet av handlare, hantverksmästare och tjänstemän. Bland lägre borgerskap och stadsbor, som gesäller och arbetare samt landsbygdsbefolkning, kan det inte dras några slutsatser över exakt hur stark och utbredd de skandinavistiska idéerna är men idéerna och sympatier finns där, om än inte lika utbrett som hos de mer bildade..

Carl Gustav Jung växte upp i en prästfamilj och kom redan i barndomen i kontakt med den religiösa problematiken. Jung har tidiga starka Gudsupplevelser men föreställde sig inte Gud på samma sätt som fadern gjorde. För denne var Gud bibelns och dogmatikens Gud medan Carl Gustavs Gud var snarare en panteistisk naturgud, stundom konkretiserad i ren fetischdyrkan. Hans religiösa föreställningar var lika mycket förbundna med underjordiska makter, med magi och trolldom. Carl Gustav Jungs konfirmation blev en stark besvikelse och efter denna tog han mer och mer avstånd ifrån den kristna religionen.

Carl Gustav Jung växte upp i en prästfamilj och kom redan i barndomen i kontakt med den religiösa problematiken. Jung har tidiga starka Gudsupplevelser men föreställde sig inte Gud på samma sätt som fadern gjorde. För denne var Gud bibelns och dogmatikens Gud medan Carl Gustavs Gud var snarare en panteistisk naturgud, stundom konkretiserad i ren fetischdyrkan. Hans religiösa föreställningar var lika mycket förbundna med underjordiska makter, med magi och trolldom. Carl Gustav Jungs konfirmation blev en stark besvikelse och efter denna tog han mer och mer avstånd ifrån den kristna religionen.

Abstract Hedén Lena & Larsson Ida (2009) ?Tomten kommer inte till oss för vi är araber? Sex muslimska familjer förmedlar sina tankar om kristna och arabiska högtider. Examensarbetet handlar om hur sex arabisktalande familjer uppfattar sitt firande vid svenska högtider och hur skolan bemöter deras muslimska högtider. De frågor som arbetet utgått ifrån var: Hur upplever muslimska föräldrar och barn sina religiösa traditioner i förhållande till svenska religiösa traditioner? Hur upplever sex muslimska familjer att deras egen kultur tas till vara skolan/förskolan? Vad finns det för likheter/olikheter i de muslimska familjernas sätt att fira? De två metoder som användes var skriftliga intervjufrågor till föräldrarna och kvalitativa intervjuer med barnen. All information och kommunikation mellan författarna och familjerna var på svenska och arabiska för att tydligt få del av familjernas erfarenheter och uppfattningar.