I 1 Korintierbrevet finns två ofta diskuterade avsnitt som med speciellt fokus på kvinnorna talar om ordningen vid kristna sammankomster: 11:2-16 och 14:34-36. Denna uppsats gör en analys av dessa texter och deras behandling i den vetenskapliga litteraturen. Hur ska man förhålla sig till att kompetenta forskare kommer till rakt motsatta slutsatser? Är det fel i argumentationen, i premisserna, eller saknar vi helt enkelt tillräcklig kunskap? Går det att skilja på vad som är omstritt av exegetiska respektive teologiska skäl?Slutsatsen är att bland tre typer av argumentation som förekommer i litteraturen, som jag kallar den värderande, den datainsamlande respektive den konstruktiva, har forskningen en olycklig slagsida mot den första typen. Alltför mycket har skrivits utan att tillföra något av varken fakta eller ideer - man refererar bara till tidigare forskning och väger olika uppfattningar mot varandra.

Att demokrati och en förståelse för mänskliga rättigheter och människovärde skall genomsyra skolans verksamhet är de allra flesta lärare bekanta med. Vissa arbetsområden ställer detta mer på spets än andra, däribland undervisningen om folkmord i ämnet historia. Uppsatsen syftar till att undersöka hur skolans demokratifostrande uppdrag tar sig uttryck i undervisningen om folkmord. Utgångspunkten tas i lärarnas egna tankar och reflektioner kring syftet med sin undervisning. Vidare granskas huruvida utvecklandet av ett historiemedvetande har någon betydelse för demokratiuppdraget.

This essay investigates and compares the readability in two different schoolbooks: Eko Historia (the primary school grade 4-6) and Epos Historia (the upper secondary school). The questions of the survey are:- Which differences in linguistic and layout can be found between books meant for the primary school and books meant for the upper secondary school?- Are the texts easy to read according to the former research in readability?In order to answer the questions structural dimensions as lexicon, syntax, bounds between sentences and narrative voices have been studied. Also the texts disposition and typography have been examined.The results demonstrate that the book designed for the primary school has a verbal structure with an explicit vocabulary, lots of verbs and short sentences. A clear narrative voice gives an impression of spoken language.

SammanfattningMatematikundervisning kan behandlas ur olika aspekter. I examensarbetet är matematikhistoria i fokus. Jag har undersökt vissa matematikområden, men inte andra. Jag har också förklarat några logiska behov och intressanta motiv bakom dessa matematikområden. Det nämns några kopplingar mellan matematikhistoria och undervisning också.

Uppsatsens syfte är att undersöka den mediala debatten i början av 1900-talet gällande sekula-riseringen, i detta fall folkskolans skiljande från kyrkan, utifrån två folkskollärartidningar. Källmaterialet utgörs av Sveriges allmänna folkskollärareförenings tidning Svensk läraretid-ning, samt Svenska folkskolans vänners tidning Folkskolans vän. Det tidningsmaterial som studerats är årgång 1903 och 1909. För att besvara syftet har sekulariseringsbegreppet delats in i två avdelningar, dels med fokus på debatten om folkskolans administrativa skiljande från kyrkan, samt dels synen på kristendomsundervisningens innehåll och utformning. Resultatet visar att båda folkskollärartidningarna hävdade att lärarkåren borde få mer administrativt in-flytande över folkskolan, även om Svensk läraretidning är något mer aggressiv i sin kritik mot svenska kyrkans administrativa folkskoleauktoritet.

Projektet som denna rapport beskriver hade som målsättning att utveckla två applikationer på beställning av företaget Teknikhuset Umeå. En av dessa applikationer skulle vara till Windows 8 plattformen och den andra till Windows Phone 8 plattformen. Applikationernas syfte var att ge användaren information om högtider från kyrkoåret med hjälp av information hämtad från Svenska Kyrkans kalender API (se Henrik Johanssons rapport).Denna rapport beskriver utformandet av användargrässnitten till dessa två plattformar. Syftet med rapporten är att undersöka hur utvecklaren kan bygga ett optimalt användargränssnitt för respektive plattform och samtidigt undersöka om det finns likheter i dessa två utvecklingsprocesser. Om likheter i utvecklingsprocessen observeras så kommer dessa dokumenteras för att i framtiden kunna effektivisera utvecklingsprocessen för applikationer avsedda för dessa två plattformar.

Syfte: Vårt syfte är att undersöka vilken betydelse det kan ha för läsförståelsen hos elever i skolår fyra, att en originaltext i historia förses med variablerna röst respektive kausalitet. Metod: Tre klasser läste en originaltext i historia alternativt en bearbetad text med variabeln röst eller kausalitet. Därefter besvarade eleverna ett läsförståelsetest med fasta svarsalternativ. Insamlade data bearbetades kvantitativt och analyserades. Utifrån elevernas svar på läsförståelsetestet ville vi undersöka hur texterna skiljer sig åt i läsbarhet. Vi ville även studera vilka samband, som kan utläsas mellan elevernas LUS-nivå och deras förmåga att svara på frågorna till respektive textversion.

Bodell, Malin & Norell, Merja (2008): Åtta gymnasielärares didaktiska tankar om samhälls- och historieundervisning och en nutidshistorisk händelse. Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle.

Uppsatsen belyser hederskulturer och hedersrelaterat våld från olika perspektiv. Den besvarar frågor kring hedersbegrepp som har vuxit fram i Mellanöstern, men även i Nordeuropa och förklarar skillnader och likheter kring dessa. Uppsatsen beskriver också vilka konsekvenser hederskulturen får för människor i Sverige idag..

I vårt examensarbete har vi utvecklat en metod som heter THE RED BALLOON där vi hittar varje företags unika personlighet. Alla företag har en unik historia, precis som vi människor, det handlar bara om att upptäcka den. Vår teori är att man måste arbeta inifrån och ut, lära känna kärnan i företaget innan man vet vem man är och hur man ska kommunicera. I det här arbetet får ni läsa om varför det är så viktigt att hitta ett företags personlighet..

Kyrkogårdar och begravningsplatser är viktiga platser, inte minst för vårt kulturarv. De är platser där bitar av vår historia finns bevarad. Genom att se på gravstenar kan vi få en bild av hur utformningen av gravstenarna har utvecklats genom åren och vilka människor som levt i bygden. Varje gravsten har en egen historia att berätta. Idag får kyrkogårdsförvaltningar runt om i Sverige ta hand om allt fler gravstenar från återlämnade gravplatser.

Den här uppsatsen utgår från hypotesen att även om de stora imperierna kom att falla sönder under efterkrigstidens decennium så kom det koloniala systemets maktstruktur att leva kvar genom den globala, kapitalistiska världsmarknaden; och detta har i sin tur påverkat den ekonomiska och politiska utvecklingen av Afrika i en negativ riktning. Den eurocentriska diskurs som konstruerar en verklighet där Väst uppfattas som ett ?facit? kom med andra ord inte att försvinna i samband med de koloniala imperiernas fall. Materialet som uppsatsen fokuserar på är framför allt artiklar publicerade i Journal of African History mellan år 2000 och 2010. Den här uppsatsen dra slutsatsen ? här presenterad i breda drag ? att det är väldigt få undersökningar som har problematiken kring det eurocentriska perspektivet på Afrikas historia som sin utgångspunkt.

Gyllebo är en mycket vacker, historisk anläggning, belägen på en holme i den lilla Gyllebosjön, ungefär 1,5 mil nordväst om Simrishamn i Skåne. I denna rapport har vår uppgift varit att beskriva slottets park- och trädgårdshistoria genom århundradena. Vidare har uppgiften inneburit att, utifrån kunskap inhämtad under den kurs som uppgiften löpt genom, ta ställning till den insamlade informationen - och utifrån den arbeta fram ett utvecklingsunderlag för anläggningen. Vi har genom fältinventeringar, litteratur- och arkivstudier sökt efter ledtrådar kring slottets park- och trädgårdshistoria. Från delar av anläggningens historia har vi funnit utförlig information emedan den från andra visat sig vara mycket knapphändig.

This study investigates the main question ?How can the small, blue spring bulb genera Chionodoxa, Puschkinia and Scilla be used in Swedish outdoor settings, with main focus on the genus Scilla?? This is done by answering four sub-questions: Which of these Scilla-species are hardy in Sweden? Which are their characteristics and habitats? What does their history of application look like? What is commercially available today? The aim of the work has been to make a survey of hardy and available Scilla-species, their character-istics, field of application and history. The purpose is to create a tool in the work with geophytes in different outdoor settings in Sweden, and to contribute to the discussion of new fields of application for bulb plants, such as Chionodoxa, Puschkinia and Scilla. The questions are answered through literature studies and discus-sions with knowledgeable persons in the field. First, an investigation and a survey of Scilla-species hardy and commercially available in Sweden, will be presented, where information of appearance, charac-teristics, habitats, varieties and historical and present application of the species will be found. With this background, a discussion around all the questions, today?s use and also new fields of application, has been carried through. The conclusions made from this study, are that there are today 15 Scilla-species commercially available and hardy for the Swedish climate.

Arbetet beskriver teologiska skäl och riktlinjer, sett ur ett teologiskt perspektiv, varför Svenska kyrkan bedriver söndagsskola. Resonemang förs också kring statistiska förändringar från 1950-talet, då söndagsskolan hade sina glansdagar,  och framåt.En redogörelse presenteras också för vilka riktlinjer som finns på nationell nivå, men också på stiftsnivå, i detta fall Linköpings stift. I arbetet presenteras tänkbara förklaringsmodeller till söndagsskolans moderna utveckling.Arbetet visar att de teologiska skälen för Svenska kyrkan att bedriva söndagsskola är de samma som för 150 år sedan, då de första söndagskolorna startade. Dock har den kyrkliga aspekten på söndagsskolan försvunnit allmer, vilket gör att söndagsskolans popularitet började minska i slutet på 50-talet. Två faktorer som getts som förklaring till detta faktum, var att allt fler skaffade TV och bil.