Jag har valt att studera uppkomsten av The African Charter On Human and Peoples Rights. Mitt huvudsyfte är att se vilken roll Afrikas historia har spelat för utformandet av den afrikanska stadgan för mänskliga rättigheter och vid sidan av detta även ta reda på om stadgan är effektiv. Jag har också valt att göra en jämförelse med Europakonventionen för att se vad som skiljer de två regionala systemen för mänskliga rättigheter åt. Jag har sökt information, granskat och tolkat det jag läst med hjälp av rättsvetenskaplig metod och en kvalitativ textanalys utefter en teori om universalism och en världssystemanalys. Något som krävt mycket och noggrann läsning. Mitt resultat pekar på en relativt ineffektiv stadga med starka regionala värderingar och stort fokus på kontinentens historia av kolonialism och de koloniala arven detta gett.

År 2007 utkom den europeiska undersökning Confirmantion Work in Europe, som är en komparativ studie mellan sju europeiska länders konfirmandarbete. Enligt denna studie är konfirmander i Svenska kyrkan nöjda med konfirmandtiden, förutom när det gäller gudstjänsten. Sammanfattningen av resultaten i denna studie, pekar på att Svenska kyrkans utmaning handlar om att utveckla strategier, för att öka konfirmandernas inflytande och deltagande i planering och genomförande av kyrkans gudstjänster. Denna uppsats syfte är att undersöka om och i så fall hur, Svenska kyrkan har bemött den europeiska studiens utmaning att göra konfirmander mer delaktiga i gudstjänstlivet. I denna uppsats studeras hur Svenska kyrkan, med särskild hänsyn till Linköpings stift, resonerar och arbetar med att få konfirmander mer delaktiga i söndagens gudstjänst. Här redogörs för hur arbetet drivs på nationell nivå, men också hur det kan se ut på stifts- och församlingsnivå.

I det här arbetet har det gjorts en kvalitativ textanalys av två läromedel i ämnet historia förårskurserna 7-9. Det övergripande syftet med uppsatsen har varit att komplettera den kvantitativagranskning som DN publicerat i Januari år 2015 och antingen bekräfta eller motbevisa den skevajämställdhetsbild som enligt denna finns i de läromedel som har undersökts. Tillvägagångssättethar varit en kvalitativ analys syftande till att studera vilka kvinnor som lyfts i historieböckerna ochhur, men också att mer generellt undersöka om och hur kvinnors livsvillkor genom historienskildras i dessa läromedel och hur stor plats detta upptar. De teoretiska utgångspunkterna för dethär arbetet har varit Hirdmans (1988) genusteori. De två läroböckerna i historia som haranalyserats ingick tillsammans med två andra böcker i DN:s granskning.

Denna undersökning handlade om lärares attityder till eurocentrism i kurserna historia 1b och historia 1a1 i svensk gymnasieskola. Är undervisningen i dessa kurser eurocentrisk och tror lärare att en eurocentrisk undervisning kan påverka elever med annan kulturell bakgrund än svensk? Vilka faktorer styr lärares innehåll, planering och genomförande av kursmoment i historia 1b och historia 1a1? Hur kan lärare arbeta med utomeuropeiska perspektiv och fenomen i dessa kurser? Dessa är några frågor som diskuterades i denna undersökning. Metodmässigt utgick undersökningen från intervjuer med sex yrkesverksamma lärare. Dessa lärare intervjuades med hjälp av några intervjufrågor och intervjuerna ämnade att se till deras tankar och attityder om ämnet i fråga. Det framgår av undersökningen att de intervjuade lärarna till stor del såg sin egen undervisning som eurocentrisk. Flera lärare menade att undervisningen till övervägande del var eurocentrisk medan några menade att det rådde en ganska jämn balans mellan europeisk och utomeuropeisk historia.

Denna uppsats handlar om svenska läroböcker i historia för gymnasiet och deras framställningar av Andra världskriget och Sveriges roll under kriget, i fråga om Sveriges syn på den tyska nazismen, permittenttrafiken och judefrågan. Undersökningsperioden är mellan 1950 och 2000 och omfattar totalt tjugo läroböcker. I uppsatsen undersöks även huruvida framställningarna i läroböckerna följt den historiografiska utvecklingen i Sverige under samma tid. Genomgången visar att den historiografiska utvecklingen till stor del följts i läroböckerna. Resultaten visar också att Sveriges roll i Andra världskriget kortfattat nämns eller helt utelämnas.

Vår undersökning syftar till att undersöka hur man kan se uttryck av värdegrunden i den svenska kursplanen i Historia i Lgr11 (Läroplanen för grundskolan 2011) och hur man kan tyda den israeliska kursplanen i Historia angående värdegrunden. Detta för att visa på att elever kan komma från olika kulturer och ha olika erfarenheter av en värdegrund. Genom att en lärare kan identifiera likheter och olikheter i erfarenheterna kan denne närma sig ett samtal angående värdegrunden i ett mångkulturellt klassrum på rätt nivå och med rätt fokus..

Min uppsats kommer att behandla mytens betydelse för historieskrivningen av Järvsö nya kyrkas byggnation och valet av byggnadsplats. Den största vikten kommer jag att lägga vid frågan om vad som är myt och vad som är verklighet. Målet är att försöka få en förståelse för vikten av myten i denna fråga. Arbetet är uppdelat i fyra delar som behandlar:Skrönorna - Här återger jag några av de mest intressanta skrönorna om Järvsö kyrka och dess uppkomst samt diskuterar vad innebörden av dessa kan tänkas vara.Den förkristna kultplatsens betydelse för den nya kyrkan - är helt enkelt en kort beskrivning av hur man tror att det kan ha varit innan kristendomen gjorde sitt inträde i trakten, samt en diskussion av de olika berättelserna och antagandena man gjort. Vad kan vara verklig historia och vad är berättelser från det förgångna?Samhällsförändringar vid tiden för kyrkans byggnation - Hur fungerade samhället och vad var man influerad av? Vilka tankegångar var det som man hade samt en diskussion om detta?Hur ser man på kyrkan i dag? - Vad berättar kyrkan för de boende och de som är besökande i Järvsö idag? Här tar jag upp de reflektioner som kommer både från mig personligen, som inflyttad Järvsöbo, och röster utifrån samt diskuterar varför man uppfattar kyrkan på ett speciellt sätt.Som avslutning på hela arbetet gör jag med hjälp av egna tankar och reflektioner en syntes av materialet för att kunna ge en tänkbar tolkning av den av skrönor fyllda historien kring Järvsö kyrka..

SAMMANDRAGHistorien kan definieras som vår förflutna verklighet. Där finns ledtrådar till varför vår kultur och vårt samhälle ser ut som det gör. Ledtrådar till varför revolutioner uppstår eller varför dramaserien Rederiet slutade sändas. Alla historiska utvecklingslinjer har lett fram till den verklighet vi lever i idag och detta projekt belyser några ögonblick på vägen. Jag upplever att svensk kultur- och samhällshistoria ofta presenteras på ett onyanserat och likriktat sätt.

This study revolves around calculating the extent of appearance of both anonymously and named men and women as well as determining whether or not Yvonne Hirdman?s gender theory is applicable on two versions of a Swedish educational history textbook called Epos: historia: för gymnasieskolans kurs A (2008) and Epos [historia] 1b (2012), published for two different curriculum. Our qualitative investigation of two parts of the book?s content proves that the two principles of gender system are present in both books, although to a lesser extent in the latter version. Calculating the material, results have shown that anonymous men and women are almost equally presented in Epos 2012, which is not the case in the 2008 version.

Syftet med denna studie är att ta reda på det sociala arbete som sker i församlingar i Svenska kyrkan, med fokus på det diakonala arbetet. Frågeställningarna som ligger till grund för studien är:? Hur ser diakonernas sociala arbete generellt ut? ? Vilka är grunderna för det diakonala arbetets utformning? ? Vilka faktorer präglar arbetet; församlingens geografiska kontext, Svenska kyrkans riktlinjer, diakonernas tro, diakonernas egna intressen, etc? Metoden för att studera detta är kvalitativa intervjuer med sju olika diakoner, som arbetar i olika församlingar, med en spridning av den ekonomiska situationen i församlingen och bland dess medlemmar. För att analysera intervjuerna har ad hoc-modellen använts. Genom att göra jämförelser och se vilka mönster som finns har ett resultat framkommit.Resultat i studien är det bedrivs ett stort socialt arbete i församlingarna.

Syftet med denna rapport är tvådelat. För det första görs ett försök att på ett djupare plan studera stödet för användandet av problembaserat lärande som metod inom den gymnasiala historieundervisningen. Det föreligger en stor likhet mellan den problembaserade arbetsmodellen och den metod som historiker i allmänhet använder sig av. Det går också att finna stöd för metoden ur ett samhällsperspektiv. Den snabbt växande, och skiftande kunskapsmassan kräver ett problematiserande, och kritiskt förhållningssätt.

Den kristna meditationens betydelse för den moderna människan. Har den någon betydelse? Arbetet belyser möjliga teorier om huruvida meditationen har fått ett uppsving i det moderna samhället eller om meditationen alltid funnits men har blivit mer konkretiserad idag. Har modernismen i så fall med det att göra? En litteraturstudie för att läsa in mig på tidigare forskning inom ämnet och intervjuer av bl.

Föreliggande uppsats är en komparativ studie vilken behandlar genusperspektiv i läroböcker i historia för gymnasieskolan i en tidsperiod från 1950 talet fram till början på 2000 talet. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur man framställer och integrerar kvinnan i läroböcker i ämnet historia för gymnasieskolanmellan år 1957-2004. De frågor som ställts är hur kvinnan framställs och integreras i läroböckerna och om man kan urskilja genusperspektiv i läroplaner och på vilket sätt dessa intentioner i så fall appliceras och realiseras i läroböckerna? Tanken har varit att fånga in det tidsbundna i skolans värderingar rörande detta tema. Genomgång av läroböckerna har följt två teman vilka är genusperspektiv och läroplaner.

Ett av mina syften med denna uppsats var att titta på var dagens fördomar mot homosexuella kommer ifrån och om kyrkan fanns med någonstans i bakgrunden. Och se, det var den. Många av dagens fördomar mot homosexualitet härstammar från kyrkans straffinförande mot detta på 500-talet. Vid denna tid dog många människor i pest och krig och för att hindra mänskligheten från att dö ut så blev det endast tillåtet med sex mellan man och kvinna, inom äktenskapet, eftersom detta kunde leda till ökat antal födslar. Dagens församlingar förhåller sig olika till homosexualitet: alltifrån totalt avståndstagande till accepterande, det vanligaste är nog ett accepterande av personen men endast om han/hon inte alltför öppet visar sin läggning.

Uppsatsens syfte är att utifrån det sociala kapitalet belysa individuella och sociala aspekter av en omvändelse och anslutning till en religiös organisation, i mitt fall församlingen Fristaden i Uddevalla, från ett tidigare ickereligiöst liv. På samma gång omfattar syftet att ge en inblick i hur kristna i en församling som tillhör trosrörelsen ser på sin omvändelse, anslutning och på samhället. Mitt syfte bryter jag ned i tre frågeställningar som jag söker svar på. Dessa är: 1. Hur upplevde individen sin tillvaro runt omvändelsen? 2.