I dagens sekulariserade Sverige är det tvärvetenskapliga förhållningssättet till religionskunskapen inget som väcker anstöt. Att lära sig av andra religioner är en självklar och fullt accepterad infallsvinkel i undervisningen. Att religionsvetenskapen i skolan är tvärvetenskaplig är dock ett förhållningsätt som inte stämmer överens med hur religionsundervisningen ser ut i resten av världen. Hur anpassar sig de elever som kommer från länder där en konfessionell undervisning råder till den tvärvetenskapliga religionsundervisningen i Sverige? Syftet med denna uppsats är att lyfta fram och belysa dagens muslimska ungdomars upplevelser från den svenska skolan och dess religionsundervisning.

Förr hade religionen, i form av ?kyrkan mitt i byn? en given funktion i det svenska samhället. Kyrkan både organiserande och deltog i diskussioner om samhällets utveckling, ungdomens fostran, vård av äldre och sjuka och upprätthållandet av lag och ordning. Men med tiden när samhället sekulariserades fick religionen en helt annan plats och betydelse.Sverige är idag ett sekulariserat land och vi lever i en sekulariserad tid. Med begreppet sekularisering menas vanligtvis att kristen tro i moderniseringsprocessens spår fått allt mindre utrymme i samhället.

The aim of this essay is to do a queer reading of the early Swedish pentecostal movement, with a special focus on the women within the movement. The main empirical material is Gustaf Emil Söderholms Den svenska pingstväckelsens historia part I and II, published 1927 and 1928, in addition to this a selection of articles from the Swedish pentecostal magazine Evangelii Härold has been used. The theoretical framework consists of Judith Butler's concepts of heterosexual matrix and performativity, as well as interpellation, and of Adrienne Rich's concept of a lesbian continuum. The analysis shows that the evangelist role, as well as the charismatic practices of the movement, made it possible for women to take the position as leader and teacher of congregations, and thereby take up a male subject position. The role as evangelist also made possible a life outside of the heterosexual norm, within the lesbian continuum..

Mot bakgrund av skolans demokratiska uppdrag är syftet med följande uppsats att problematisera normativ svenskhet inom skolan. Syftet uppnås genom att diskutera kulturell representativitet utifrån några elevers utsagor om skolans praktiker gällande traditioner, med fokus på jul- och luciafirande samt skolavslutningar. Uppsatsen bygger på en kvalitativ intervjuundersökning med sex niondeklassare med ickekristen bakgrund. Elevernas uttalanden om skolans praktiker analyseras i förhållande till aktuella teoribildningar om kultur. Enligt intervjupersonerna uppmärksammas kristna traditioner, men exempelvis inte muslimska eller judiska på deras skola, något som hos flertalet personer uttrycks som upphov till utanförskap.

Background: School health services of today focus on prevention and health promotion within the school. A collaboration between the school health services and the student care team from the guidelines with focus on the student, is expected. Purpose: The purpose was to illustrate School nurses  vocational experiences and what the role of school health services in the student care team at upper secondary schools of John Bauer in relationship to the vision of the school. Method: Qualitative content analysis with inductive approach was used (Lundman &Hällgren-Graneheim, 2008). Data was collected by interviewing  school nurses at  School of John Bauer.

Efter mångåriga diskussioner med krav på en mer rättssäker asylprocess med större öppenhet och skyndsammare handläggning infördes en ny instans och processordning i utlänningsärenden samt en ny utlänningslag i Sverige den 31 mars 2006. I den nya reformen gjordes asylprocessen i överklagandeledet om till en tvåpartsprocess med muntlig förhandling i migrationsdomstolen. Den nya reformen har dock fått kritik i medierna där det påtalats att personer med likartade skäl fått olika bedömningar i migrationsdomstolarna. En granskning har därför i denna uppsats gjorts av ett urval på fyra domar från migrationsdomstolen i Stockholm den 18 september 2009 som gällde irakier vilka i hemlandet blivit utsatta på grund av deras kristna religion och samröre med ockupationsmakten. Granskningen av domarna visade att det finns brister i rättsäkerheten vad gäller tolkningen av den asylsökandes trovärdighet och att det finns ett behov av att aktuell landinformation från den asylsökandes hemland presenteras av sakkunniga vilka är opartiska i målet.

Med den här studien har jag velat undersöka förutsättningar för att realisera gällande styrdokuments skrivningar om kollektiva lärprocesser och elevers subjektskapande, genom att iscensätta ett litteratur- och bildprojekt i en klass i år 9 i min bildpedagogiska praktik. Genom att dokumentera och reflektera över processen har jag sett att dessa förutsättningar kan skapas, men att de olika ramfaktorer som finns, i vissa fall försvårar realiserandet. Det handlar till exempel om tidsaspekter, schematekniska frågor, elevers förväntningar, bildämnets traditioner och en brist på en samsyn mellan pedagoger angående människo- och kunskapssyn och dess konsekvenser för praktiken.Perspektivet har också vidgats ut från den egna praktiken, till att omfatta hur några andra aktörer tolkar och realiserar våra styrdokuments skrivningar. Enskilda intervjuer har gjorts på två friskolor; med en pedagogista på en Reggio Emiliainspirerade skola, en Freinetpedagog, samt med en kommunal skolchef och en kommunalt anställd bildlärare i en annan kommun. Där fann jag en stor samsyn beträffande hur man såg på förutsättningar för att främja kollektiva lärprocesser och elevers subjektskapande.

Redan tidigt uppstod etiska och trosma?ssiga dilemman bland de kristna kring hur Jesu budskap, likt t. ex. Bergspredikan, ordagrant skulle tolkas och efterlevas. A?ven i andra texter och utsagor har dessa fra?gesta?llningar periodvis aktualiserats, och under olika skeenden problematiseras under historiens ga?ng.

"En människa som ingenting vet om döden eller endast känner fruktan inför den förstår inte heller att leva, eller lever i ständig omedveten ängslan inför framtiden. ? När hon tar itu med ämnet och inför sig själv vågar bejaka dödens existens och integrera denna visshet med sitt eget liv växer hon både psykiskt och andligt.?I skolan bör man prata om döden så snart en fråga dyker upp, t.ex. om någon anhörig, vän eller ett husdjur till ett av barnen i klassen har dött. Man kan också jobba med döden under temaarbete om livsfrågor eller om den kristna påskhögtidens mysterium.

Genom en kvalitativ forskningsansats har det genomförts intervjuer med ledare på sju olika arbetsplatser i Sverige, avgränsade till olika kommuner i Stockholms län. Studien belyser hur ledare ser på en hälsobefrämjande arbetsplats med fokus på psykosociala frågor. Som teoretisk utgångspunkt har Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM) valts. Den innefattar människor känsla av meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. Resultatet bekräftade att människor med en stark KASAM lättare tål påfrestningar i arbetslivet och att ett hälsobefrämjande ledarskap alltid är att föredra.

Bakgrund: Eftersom i stort sett alla pedagoger kommer i kontakt med barn i behov av särskilt stöd på sina arbetsplatser, och då det är en viktig del i skolans vardag är det ett intressant och aktuellt ämne att undersöka. Då det nu för tiden finns flera olika skolformer kan det vara intressant att också titta på hur pedagogerna på de olika skolorna resonerar om bemötande av barn i verksamheten. Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka pedagogernas bemötande i verksamheten med barn i behov av särskilt stöd i förskoleklassen på kommunal skola och friskola, för att få en uppfattning om deras resonemang om bemötandet av dessa barn. Finns det likheter eller skillnader i pedagogernas resonemang på kommunal skola och friskola? Metod: Vi valde att göra en kvalitativ studie där vi använder oss av intervjufrågor för att få svar på frågeställningarna.

Den här uppsatsen syftar till att ta reda på hur dagspressen framställer och debatterar skolbiblioteket gällande problem och verksamhet och vilka möjligheter allmänheten därigenom får att bilda sig en uppfattning om det. Analysen genomförs med Connected Concept Analysis som är en textanalys med både kvalitativa och kvantitativa inslag och visualiseras genom nätverk. Teoretiska utgångspunkter kommer från diskursanalysen, domänanalysen och nätverksanalysen. Tidsmässigt är uppsatsen fokuserad på tiden efter lagändringen 2011. Inom problemområdet kan man se en diskurs kring tillgång till skolbibliotek och den nya lagen har en tydlig koppling till denna.

Denna C-uppsats bär titeln ?Det står i Bibeln?: Ku Klux Klan och religion över tid och är skriven av Marcus Karlsson. Studien belyser Ku Klux Klans utveckling från bildandet under 1800-talet till 2000-talets början, med hänseende till deras religiösa ståndpunkt i en värld av skiftande religiositet. De frågeställningar som bearbetas ämnar besvara hur Ku Klux Klan motiverar sina åsikter och existens utifrån en teologisk ideologi. Syftet är även att belysa deras ursprungliga förhållande till religion och religiösa institutioner samt eventuell utveckling som har skett över tid.

Antonovsky introducerade 1979 det numera vedertagna begreppet salutogena sättet för att se på hälsa. Det innebär att man fokuserar på varför en person håller sig frisk istället för varför personen blir sjuk. Känslan av sammanhang, KASAM, är ett begrepp på hur individen upplever sin värld i aspekterna meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Antonovsky utvecklade ett sätt att mäta hälsotillståndet genom ett livsfrågeformulär i en attitydskala och resultatet av frågorna utgör KASAMvärdet för frågebesvararen. I denna undersökning (N=150, 30 kristna, 30 judar, 30 muslimer, 60 ickereligiösa) har Antonovskys livsfrågeformulär använts för att testa sambandet mellan religiöst utövande och KASAMvärde, samt sambandet mellan kön och KASAMvärde.

Syftet med det här arbetet har varit att redogöra för hur religionsämnet har påverkats av förändringar på Sveriges demografiska karta, d.v.s. landets mångkulturalism. Ett annat fenomen som uppmärksammades i denna undersökning är sekulariseringen. Anledningen till detta är att den kulturella pluraliteten och sekulariseringen är två processer som är svåra att behandla som helt skilda från varandra. Med tanke på att man införde religionskunskapsundervisning i svensk skola på 60-talet, perioden då även landets demografiska utseende började förändras valde jag att belysa undersökningsperioden från 1960-talet till 2000. Undersökningen visar att en anpassning har skett till det mångkulturella samhället.