Sammanfattning Skolverket har gjort undersökningar som visar att under de tio senaste åren har många elever tappat intresset för ämnet matematik. Genom att variera arbetsformen ges möjlighet till känslor av upptäckarglädje och engagemang. Med laborativa arbetsformer kan rutinmässiga lösningar undvikas, och elever erbjuds istället diskussion, reflektion och kommunikation i ämnet (PISA, 2003). Syftet med min undersökning är att ta reda på hur lärare förklarar och ger skäl till att de väljer laborativtarbetsätt i sin undervisning i matematik. Och vidare vill jag veta vad elever tycker om det laborativa arbetssättet i matematik.

Studien skall belysa vad elever i årskurs tre och lärare har för inställning till utomhusundervisningen och på vilket sätt utomhusundervisningen kan öka elevernas motivation till lärande. Jag har skickat ut enkäter till lärare och elever samt intervjuat 6 barn från en skola i Skåne för att ta reda på min undersökning. Undersökningen ledde fram till rätt lika svar både från lärare och elever. Det positiva med utomhusundervisningen är att det är spännande och nytt för eleverna. Lärare har även talat om varför man inte bedriver utomhusundervisning och det kan bero på att lärarna känner sig otrygga i undervisningssättet och vädret kan även vara ett hinder för utomhusundervisning..

Det övergripande syftet med examensarbetet har varit att undersöka huruvida en skola med ett kompensatoriskt arbetssätt vad gäller den specialpedagogiska undervisningen är med om att konstruera, och möjligtvis upprätthålla, ett ?vi och dom? bland eleverna. Betoning har lagts på hur de elever som går i särskild undervisningsgrupp uppfattas av skolans övriga elever. Detta har skett utifrån följande frågeställningar: ? Hur beskriver skolans elever den särskilda undervisningsgruppen som fenomen? ? Hur ser de övriga eleverna på de elever som undervisas i särskild undervisnings-grupp? En kvalitativ forskningsansats antogs där kvalitativa intervjuer var metoden för insamlandet av det empiriska materialet.

Klasserna i dagens skolor blir allt större eftersom ekonomin stramas åt. Antalet elever per pedagog blir fler och fler, vilket också innebär att fler elever med särskilda behov finns i varje klass. Det forskas en hel del om dyslexi men forskningen är ännu inte fullständig. Det kommer hela tiden nya sätt att se på dyslexi och var dess svårigheter finns och beror på. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur skolans pedagoger och specialpedagoger arbetar med elever som har dyslexi för att dessa elever ska uppnå målen i matematik.

Sammanfattning Inkluderingsbegreppet har de senaste åren inom skolans värld blivit ett klichéartat uttryck. Alla elever ska inkluderas vilket är klart utskrivet i skolans styrdokument. Men vad menas med inkludering, är alla elever inkluderade i skolan i dag och hur tolkas och diskuteras begreppet i skolans verksamhet? Syftet med denna rapport är att undersöka hur skolorganisationen kan vara utformad när alla elever är inkluderade samt att undersöka om det finns skillnader i organisationen kring elever i behov av särskilt stöd på skolor i kommuner som når goda respektive dåliga resultat i skolverkets undersökning. En studie har genomförts på en skola som lyckats väl med att inkludera alla elever och nått goda resultat.

Lärobokens framställning av islam och muslimer är en uppsats som syftar till att ge ettdiakront perspektiv i utvecklingen av islam i läroböcker samt studera hur islam framställs isvenska läromedel. Författarna har utgått från fyra läroböcker som används i två olikagymnasieskolor i Halmstad. Böckerna kommer från olika förlag för att här försöka framställaom där finns en generell framställning av islam som används i olika förlag. Läroböckerna ärskrivna både före och efter 2001 för att se om det har skett en förändring i hur islam framställsefter 11 september, detta eftersom att synen på islam förändrades i media då World TradeCenter byggnaderna föll den 11 september, vilket kan ha kommit att påverka läroböckerna.Framställningen av islam ställs även här i kontrast till den judiska och kristna religionenspresentation. Denna undersökning har författarna gjort utifrån islamologen Jonas Otterbecksmodell..

Syftet med studien var att undersöka skönlitteraturen som företeelse i undervisningen ur elev- och pedagogperspektiv. Vår ansats var att undersöka hur elever upplever att arbeta med skönlitteratur i undervisningen, hur elever upplever skönlitteratur som läromedel i undervisningen, hur en pedagog ser på skönlitteratur som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen samt på vilket sätt pedagogen använder sig av skönlitteratur i undervisningen. Tidigare teorier och forskning som berör skönlitteratur i undervisning ligger till grund för studien. Studien genomfördes med en empirisk forskningsansats där tre olika datainsamlingsmetoder tillämpades: observationer, intervjuer samt enkäter som sammanställts och analyserats via triangulering. Observationerna berörde en pedagog och 22 elever i år 3 i en skola i Norrbotten.

Syftet med denna studie är att få fördjupad förståelse av några pedagogers erfarenheter av och inställningar till alternativa verktyg, när elever är i läs- och skrivsvårigheter med frågeställningarna: Vilken inställning har pedagoger till alternativa verktyg? Hur beskriver pedagoger att alternativa verktyg används när elever är i läs- och skrivsvårigheter? På vilket sätt kan alternativa verktyg främja lärandemöjligheter när det gäller elever i läs- och skrivsvårigheter sett ur pedagogers perspektiv? Vilka utmaningar finns, enligt pedagoger, i användningen av alternativa verktyg? .

Denna studie är gjord med syfte att ta reda på vilken nytta lärare, för elever i de yngre åldrarna, anser att elever i årskurs 1-2 har av sin individuella utvecklingsplan (IUP). Min erfarenhet är att elever i årskurs 1-2 har svårt att förstå sin IUP och det har varit utgångspunkten för min studie. Studien lyfter fram lärares åsikter och erfarenheter gällande elevers delaktighet i skapandet av sin IUP, elevers förmåga att ta ansvar för sin IUP samt vad IUP:n bidrar till gällande elevernas kunskapsutveckling. Resultatet tyder på att den största nyttan med IUP för elever i årskurs 1-2 är samtalet och möjligen kan samtalet vara ett verktyg för elevens lärande och förståelse av den egna lärprocessen. För att ta reda på lärarnas åsikter användes kvalitativa intervjuer och den teoretiska bas som använts i studien är Strandbergs (2006) tolkning av Lev Vygotskjis teori. .

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger talar om normalitet och avvikelse hos elever i grundskolan och identifiera vilka diskurser som dominerar samt diskutera vilka sociala konsekvenser det kan få för den enskilde beroende på vilka diskursiva framställningar av verkligheten som görs. Studien utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt och stämplingsteoretiskt perspektiv. Studien bygger på intervjuer av fyra pedagoger med diskursanalys som analysmetod.Resultatet visar på fem olika diskurser. Diskursen om att passa, den sociala diskursen, föräldrardiskursen, uppmärksamhetsdiskursen samt diskursen om att hjälpa. Normalt kopplas till elever som gör, lyckas och vill det som förväntas.

Enligt våra styrdokument ska elever ha baskunskap i matematik för att hantera situationer i närmiljön, förstå grundläggande matematiska begrepp och kunna använda logiska resonemang.Syftet med uppsatsen är att undersöka elevers uppfattning om när, hur och varför de använder matematik. Observationer och halvstrukturerade intervjuer med elever i år 2 undersöker vad matematik är för elever, om elever vet varför man ska lära sig matematik och slutligen när använder elever matematik? Intervjuer med pedagoger undersöker om det finns något samband mellan undervisning och arbetssätt och elevernas förhållningssätt till matematik.Resultat visar att, förutom på lektionerna så använder eleverna matematik som ett redskap för att få svar på sina frågor. Ibland använder de matematik genom sina jämförelser och iakttagelser utan att vara medvetna om det. Läraren kan hjälpa elever att överbrygga skolans formella matematik med sina informella kunskaper som har sin grund i egna upplevelser och erfarenheter.

Att det finns ett problem med att göra religionsundervisningen intressant i skolan idag kan säkert många hålla med om, och syftet med uppsatsen har varit att ta reda på hur bönen kan påverka människor, för att kunna använda den informationen på ett intressent sätt i religionsundervisningen i skolan. För att svara på uppsatsens frågor används den kvalitativa fenomenologiska metoden, den innebär att undersökaren fokuserar på hur någonting uppfattas vara och inte hur det faktiskt är. Genom intervjuer av troende kristna har jag tittat närmare på olika bönesätt, och de strukturer som finns kring bön samt vilken mening bönen har för den som ber. Att använda sig av bönkunskaper i religionsundervisningen möjliggör intressanta diskussioner, men även ge en förståelse av bönens betydelser för personer som praktisera bön och ett sätt att möjligen göra religionsundervisningen i skolan intressantare. Eftersom uppsatsen ska kunna användas i planering av religionsundervisning visa jag också ett psykologiskt och sociologiskt perspektiv för att undervisningen i skolan ska vila på vetenskapliga grunder..

Denna studie riktar sig till lärare i matematik och undersöker om ett laborativt arbetssätt kan hjälpa elever i matematiksvårigheter. Syftet är att få en klarhet i om ett laborativt arbetssätt kan hjälpa elever i matematiksvårigheter. Studien är en litteraturstudie där forskares resultat presenteras och jämförs med varandra. Kriterier för sökningen har under hela studien varit viktiga, då syftet i artiklarna måste stämma överens med vårt syfte. Det har varit viktigt att de olika artiklarna har samma syn på nyckelbegreppen som vi har.

 Kristdemokratin är ett underutforskat område inom statsvetenskapen och har som politisk-religiös rörelse ofta avfärdats som utdöende på grund av sekulariseringens konsekvenser. Emellertid finns det forskning som uppmärksammat att kristdemokratiska partier förändrar sin ideologi för att strategiskt angripa problemet med sekulariseringen.Syftet med uppsat­sen är att beskriva hur Kristdemokraternas ideologi förändrats mellan 1964 och 2001. För att uppfylla syftet har en kvalitativ textanalys av ett urval av Kristdemokraternas partiprogram genomförts.Några av de slutsatser som dragits efter en jämförelse av programanalyserna, är att partiet har tunnat ut den från början tydligt kristna retoriken. Vidare har partiet gått från att framhålla betydelsen av kristen moral och normefterföljelse i samhället till att i stället betona vikten av en allmängiltig etik som värdegrund i samhällets alla institutioner. Partiideologin har sekulariserats även om partiet fortfarande positionerar sig som ett religiöst parti.  .

Många elever hamnar i matematiksvårigheter och tycker att matematik är ett tråkigt ämne. Flera av dessa befinner sig i dessa svårigheter hela skoltiden och får kanske inte alltid det stöd och hjälp de behöver. Vi vill med detta arbete ta reda på yrkesverksamma pedagogers syn på elever i matematiksvårigheter, hur de identifierar svårigheter, hur de arbetar för att hjälpa elever i svårigheter och om eleverna kan nå målen i år 5. Vi vill också ta reda på vilken betydelse lärarens didaktiska ämneskunskap har för elever i matematiksvårigheter.Vår empiriska studie bygger på kvalitativ undersökning genom intervjuer med några utvalda lärare, specialpedagoger samt en pedagog som arbetar med matematikutveckling. Studien visar att allmänna svårigheter ofta uppmärksammas och ges stöd till medan de specifika svårigheterna är svårare att identifiera och hjälpa genom undervisning i den egna klassen.