I vårt examensarbete har vi undersökt hur fem förskolor arbetar med specialpedagogik i sin verksamhet, vilka barn de anser är i behov av särskilt stöd samt om det finns några likheter och skillnader i deras arbetssätt. Syftet med denna studie är att klargöra hur dessa fem förskolor använder sig av specialpedagogiska insatser och hur de resonerar kring vilka barn som är i behov av särskilt stöd, vilket vi har kommit fram till, inte alltid är det lättaste då det inte finns något definitivt svar. Vi har genom intervjuer med pedagoger (förskollärare och barnskötare) på de olika förskolorna kommit fram till att alla har samma tillvägagångssätt när de ser att gruppen inte fungerar. Alla förskolor tar hjälp av externa insatser i form av handledning när de anser att deras egen kunskap inte räcker till och alla pedagoger säger att de arbetar med integrering av barn i behov av särskilt stöd. En skillnad som framkommit är att en av förskolorna använder sig av åtgärdsprogram och på så satt bedömer de barnen medan de andra inte gör det. Andra skillnader som framkommit är när pedagogerna väljer att ta kontakt med de externa insatserna samt att det är olika personer som skriver dokumenten på de skilda förskolorna. Den tidigare forskning som vi valt att analysera materialet utifrån är från många olika forskare, från år 1993.Vi har från början utgått från Kristian Lutz avhandlingar som tar upp samma område (arbetssätt och vilka barn som är i behov av särskilt stöd) som vi har undersökt.

SammanfattningLärares kompetens att genomföra kartläggningar som ger vägledning för fortsatta pedagogiska insatser är en avgörande faktor för att kunna förebygga, avhjälpa och lindra matematiksvårigheter (Lundberg & Sterner, 2009). Syftet med studien är att få en bild av hur klasslärare för årskurserna 1-3 i Värmland går tillväga när de kartlägger och följer upp elever i matematiksvårigheter. Jag vill även veta om de har gemensamma rutiner inom kommunen och på skolan. Metoden som jag använt för att samla in data är kvantitativ i form av en enkät som 71 klasslärare anställda på skolor i 15 av 16 Värmländska kommuner har besvarat.Studiens resultat visar att 90 % av klasslärarna använder läromedelsdiagnoser för att följa upp elevernas matematikutveckling. Hälften av klasslärarna uppger att resultaten leder till individuella pedagogiska insatser för eleverna medan nästan lika många svara att resultaten inte påverkar undervisningen.

This study investigated a local aspect of theSwedish elementary school modernization process between the years 1871-1882.Previous studies have been drawn from the school inspectors own reports andshow that the schoolboards housed a negative and resentful attitude towardsreforms and the school inspectors often felt that the parish priests were moreinclined to changes than the schoolboards themselves.  Other research on elementary schoolmodernization has stressed the matching grants as a major cause of developmentand further establishment. In this study, however, a schoolboards own notes inthe form of meeting protocols during an eleven year period as well as a letterby a priest Erik Lundberg, Redogörelseför skolhusfrågan i Tierp dated 6 October 1880 were analyzed to see if theprevious explanation of school modernization, in particular with regard to thereluctance to change by the schoolboards goes to demonstrate and confirm. Theresults of this study have shown that even if the schoolboards do notimmediately follow the school inspectors instructions, it seems not primarilybeen due to resentment. Reforms within the school world are well known forbeing time-consuming but for the current period, as this study concerns andwithin this specific parish there were conflicts of interest which are notshown when only the inspector?s accounts and reports are examined.

SammanfattningLärares kompetens att genomföra kartläggningar som ger vägledning för fortsatta pedagogiska insatser är en avgörande faktor för att kunna förebygga, avhjälpa och lindra matematiksvårigheter (Lundberg & Sterner, 2009). Syftet med studien är att få en bild av hur klasslärare för årskurserna 1-3 i Värmland går tillväga när de kartlägger och följer upp elever i matematiksvårigheter. Jag vill även veta om de har gemensamma rutiner inom kommunen och på skolan. Metoden som jag använt för att samla in data är kvantitativ i form av en enkät som 71 klasslärare anställda på skolor i 15 av 16 Värmländska kommuner har besvarat.Studiens resultat visar att 90 % av klasslärarna använder läromedelsdiagnoser för att följa upp elevernas matematikutveckling. Hälften av klasslärarna uppger att resultaten leder till individuella pedagogiska insatser för eleverna medan nästan lika många svara att resultaten inte påverkar undervisningen.

SammanfattningSpråket och hur vi kommunicerar med varandra intresserar mig mycket och det är därför som jag har skrivit denna uppsats.En av lärarens främsta uppgifter på de lägre stadierna i grundskolan är att ge eleverna verktygen för att hitta ett fungerande skriftspråk och att ?knäcka läskoden? som professor Ingvar Lundberg säger. Men hur går det då för de elever som har problem med sin språkutveckling? Hur ser andra lärare på problematiken? Är en dålig språkutveckling en avgörande faktor för att barns läsinlärning inte fortskrider som förväntat? Tas det hänsyn i dagens skola till barn med språkstörning? Genom en intervjuundersökning, vill jag undersöka hur erfarna lärare uppfattar problematiken.Då språket är av yttersta betydelse för människans tänkande, lärande och kommunikation vill jag med den här uppsatsen ta reda på lärares och specialpedagogers uppfattningar om fenomenet ?språkstörning? och även dess inverkan på inlärningen av t.ex. läsning och skrivning.Jag har i min undersökning bland erfarna lärare funnit att de är mycket lösningsinriktade och ägnar sig i mycket hög grad åt att åtgärda problemet istället för att hitta orsakerna till en språkstörning.Vidare kan man säga att en språkstörning först och främst får stora konsekvenser för barnet.

Sammanfattning Titel: Resultatets betydelse för kursutvecklingen i samband med rapporter Författare: Martin Ollhage, Kristian Nilsson Handledare: Hossein Asgharian, Tore Eriksson Nyckelord: Rapportdag, resultatförväntningar, kursförändringar Problem: Idag blir vi i god tid informerade om när de börsnoterade bolagens delårsrapporter ska komma och hur förväntningar på bolagen ser ut. När sedan resultatet presenteras kan ofta kursreaktionen vara svår att förstå. Medias fokus ligger tydligt på hur resultatet har utvecklats, men många andra faktorer kan tänkas påverka utfallet på rapportdagen. Hur stor betydelse har egentligen resultatet? Och finns det skillnader mellan olika branscher vad gäller resultatets påverkan på kursutvecklingen? Syfte: Syftet med uppsatsen är att belysa vilken roll det resultat bolaget presenterar för det gångna kvartalet spelar för kursutvecklingen den dag rapporten offentliggörs.

AbstractBachelor essay in Pedagogy by Johan Lidén &Kristian Sagfors, 2011."Genus i gymnasieskolan: En oengagerande fråga?".Supervisor: Zeki YalcinGender and gender equality in our school system has throughout the years become a well researched subject, however most of that research has focused on the lower levels of compulsory school. The upper secondary school has not gotten the same attention.We have chosen to explore how social science teachers in upper secondary school treat the subject of gender and gender equality, what strategies they apply in the classroom and how their pupils respond to the subject.We wanted to get access to their classrooms so we could do an ethnographical study to find the answers to how their lessons were planned and executed, if different teachers made different didactic choices depending on the orientation of the class. As our work progressed we ran in to an interesting problem which ultimately made us rethink the purpose of this paper.In our pursuit of respondents we contacted many schools by e-mail and later visited the schools to find participants. This proved difficult as we were met with a wall of silence and lack of interest.

AbstractBachelor essay in Pedagogy by Johan Lidén &Kristian Sagfors, 2011."Genus i gymnasieskolan: En oengagerande fråga?".Supervisor: Zeki YalcinGender and gender equality in our school system has throughout the years become a well researched subject, however most of that research has focused on the lower levels of compulsory school. The upper secondary school has not gotten the same attention.We have chosen to explore how social science teachers in upper secondary school treat the subject of gender and gender equality, what strategies they apply in the classroom and how their pupils respond to the subject.We wanted to get access to their classrooms so we could do an ethnographical study to find the answers to how their lessons were planned and executed, if different teachers made different didactic choices depending on the orientation of the class. As our work progressed we ran in to an interesting problem which ultimately made us rethink the purpose of this paper.In our pursuit of respondents we contacted many schools by e-mail and later visited the schools to find participants. This proved difficult as we were met with a wall of silence and lack of interest.

Sammanfattning -  ?Mind the Gap?- En studie om samarbetet mellan byrå och kund.Seminarium: 31 maj 2012Institution: Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls-och teknikutvecklingKurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi med inriktning mot marknadsföring, 15 ECTSFörfattare: Alexandra Bergkvist, Jenny Bernhardsson, My Lundberg21 April 1988   11 December 1987   23 September 1988Handledare: Dan LinderExaminator: Cecilia LindhNyckelord: Arbetsprocess, kundrelation, gapet, dödvikt, spill, reklambyråProblem: Studien behandlar relationen mellan reklambyråer och deras kunder, vilka problem som kan uppstå i samarbetsprocessen samt hur det är möjligt att undvika problem och därigenom ge förslag på eventuella förändringar i samarbetet. Problemformuleringen bygger på att identifiera gapet i arbetsprocessenSyfte: Identifiera var gapet i arbetsprocessen mellan kunder och byråer består av.Frågeställning: Vad består gapet i arbetsprocessen mellan kunder och byråer av? När uppstår gap? På vilka sätt kan de berörda parterna minska gapet?Metod: I uppsatsen tillämpas en kvalitativ metod för att förstå vad gapet i arbetsprocessen består av. Studiens empiriska del utgörs av fyra personintervjuer, tre reklambyråer och en byråvalsrådgivare.

Abstract Titel: Inkludering i förskolan - Pedagogers tankar om möjligheter och svårigheter Inclusion in pre-school ? Teachers? thoughts about actabilities and difficulties. Författare: Petra Bauer och Petra Johansson Typ av arbete: C-uppsats 15 högskolepoäng Handledare: Kristian Lutz, Examinator: Marie Leijon Kurs: förberedande kurs i specialpedagogik, Malmö högskola Datum: 29 mars, 2011 Syfte Vi vill med vår undersökning få en bild av på vilket sätt pedagoger i förskolan arbetar mot en ?förskola för alla? . Hur lyckas man skapa inkluderande miljöer? Är förskolan anpassad för att möta alla barn? Inkludering, exkludering utesluter det ena begreppet det andra eller går det att kombinera dem? Metod Vi valde att låta vår studie anta ett kvalitativt perspektiv med en hermeneutisk inriktning. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer och enkäter.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka om Bornholmsmodellen (Lundberg, 2007) skapar möjligheter till ökad fonologisk medvetenhet hos en grupp andraspråkselever. De frågeställningar som undersökts är: Vilka tendenser till skillnader i tillägnandet av fonologisk medvetenhet kan man se mellan första- och andraspråkselever under Bornholmsmodellens genomförande? Hur kan man se att Bornholmsmodellen är ett relevant arbetsredskap även för andraspråkselever? Hur anpassar pedagogerna i studien Bornholmsmodellen utifrån andraspråkselevernas perspektiv?Teori: Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv baserat på hur individer gör och lär av varandra i ett samspel.Metod: För att få svar på frågeställningarna användes både en kvantitativ och en kvalitativ metod. I den kvantitativa delen gjordes ett för- och eftertest (kartläggning enligt Bornholmsmodellen) för att mäta fonologisk medvetenhet hos första- och andraspråkselever som ingick i två undersökningsgrupper och två kontrollgrupper. Intervjuer av pedagoger som arbetade i undersökningsgrupperna ingick i den kvalitativa delen av studien samt observationer i dessa förskoleklasser då de använde språklekarna i Bornholmsmodellen.Resultat: Studien visade på klara tendenser till skillnader i fonologisk utveckling mellan undersökningsgrupper som fått undervisning enligt Bornholmsmodellen i åtta veckor och kontrollgrupper som inte fått ta del av modellen.

Syfte: Förklara begreppen empowerment och medarbetarskap samt visa hur de kan tesig i praktiken inom kulturnäringarna.Metoder: Kvalitativ metod med material från litteraturstudier och ostruktureradesamtal med medarbetare på olika positioner och nivåer i åtta gävleorganisationer inomkulturnäringarna.Resultat & Slutsats:Observationerna gjorda på plats stämmer relativt bra med befintliga tankar om välfungerande organisationer i litteraturen. Organisationer inom kulturnäringarna överlever alla på något vis genom sina medarbetares kreativitet. För att utnyttja det på bästa sätt bör organisationen......vara organisk, det vill säga kunna anpassas efter de personligheter ochkompetenser som finns i den. Detta sätter å andra sidan höga krav pårekrytering och social kompetens....ha någon form av plattform (i uppsatsen också kallat idékatalysator) där medarbetare från organisationens delar kan mötas, utbyta information och komma med synpunkter på varandras idéer. Detta kräver dock att man har ?högt i tak? samtidigt som man respekterar varandras expertområden....göra medarbetare delaktiga ? då ökar deras engagemang och viljan att vårda det de själva är med och bygger upp.

Uppsatsen har ett undersökande syfte där tillämpningen av ?Lagen om offentlig upphandling av varor, tjänster och byggentreprenader? (LOU, 2007:1091) och ?Lagen om offentlig upphandling inom området vatten, energi, transporter och posttjänster? (LUF 2007:1092) undersöks med utgångspunkt i en decentraliserad kommunal organisation. Syftet med uppsatsen är att undersöka om regelverkets utformning och tillämpning påverkar kommunerna i en riktning mot ett ökat tjänstemannainflytande under upphandlingsprocessen. Maktförhållandet mellan tjänstemännen och lokalpolitikerna under upphandlingsprocessen är det förhållande som särskilt undersöks. Detta för att kunna förstå hur den moderna kommunala organisationen har kommit att utvecklas, i en tid då allt fler kommunala förvaltningsområden upphandlas.

Larsson, M & Lundberg, G. Mötet mellan psykiatri och somatik ? en intervjustudie om sjuksköterskors upplevelser. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2010. Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa de upplevelser sjuksköterskor inom psykiatrisk vård har då de vårdar patienter med somatiska sjukdomstillstånd.

Titel: Optimal extern rapportering. Med vilket intervall bör börsnoterade företag förmedla information till sina externa intressenter? Författare: Eleonore Lundberg och Sofia Svensson Handledare: Anders Hederstierna Lärosäte: Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för Ekonomi, Management och Samhällsvetenskap Kurs: Magisteruppsats i företagsekonomi Bakgrund: Den finansiella information som börsnoterade bolag offentliggör utgör underlag för deras intressenters prognoser. Dessa prognosmakare behöver ha tillgång till tillförlitlig och aktuell information för att göra bra bedömningar av företagsbilden. Idag resulterar inte sällan presentationen av företagens kvartalsrapporter, som är det brukliga rapporteringsintervallet, i en volatilitiv aktiemarknad.