In this study I have compared two different development methods of reading and writing. I have done this by interviewing five first grade teachers in elementary schools and it is based on qualitative research interviews. The aim of the study was to immerse myself in which methods these five teachers describe that they have used. They got to describe how they work and how they have tought the students to read and write. I have investigated if the teachers think that the computer is a good tool. The investigation also shows if the teachers believe that the students´ writing skills deteriorate if they can use the keyboard instead. I came to the conclusion that four of the teachers used Arne Trageton´s method (2005) which means that the students learn how to write by using to computer.

TitelSkolsköterskans upplevelse av hinder för optimal hälsa hos skolbarn med födoämnesallergi -en intervjustudie. Författare Anna Lundberg ochUlrika Freund-ArvidssonSektion Institutionen för OmvårdnadUmeå Universitet 901 87 UmeåSammanfattningBarn med födoämnesallergier är ett ökande problem i dagens samhälle. För att kunna säkerställa att barn med födoämnesallergi har en säker skolmiljö krävs att skolsköterskan och personalen kring barnet har kännedom om barnets specifika behov. Syftet med studien var att belysa skolsköterskans upplevelse av hinder för optimal hälsa hos skolbarn med födoämnesallergi. Sju skolsköterskor intervjuades.

Date: June 10, 2011Level: Bachelor Thesis in Business Administration, 15 credits.Authors: Erica Halvarsson Caroline Lundberg Moa RydbeckSupervisor: Peter SelegårdTitle: A comparison between a traditional and a new bank ? from a leadership perspectiveProblem: The study focuses how different organizational structures and leadership styles appear in a traditional bank compared to a young bank. The questions we asked ourselves in this study is whether there is any differences?Purpose: The purpose of the study is to from a leadership perspective see if there are any differences between organizational structures, leadership and communication depending on whether it is a traditional or a new bank.Method: In this study, primary and secondary data was used to best obtain comprehensive information, which was analyzed on the basis of a set of question. In order to obtain our raw data, interviews with staff from Swedbank and IKANO bank were conducted.

Ur ett barndomssociologiskt perspektiv studeras i denna uppsats tre riktningar i forskningen om barns läslärande samt de metoder som bygger på denna. De tre riktningarna är: Traditionell pedagogisk och psykologisk forskning om barns läslärande; Emergent literacy/Early literacy samt Literacy from infancy. I första hand studeras skrifter av tre svenska forskare: Ingvar Lundberg, Caroline Liberg och Ragnhild Söderbergh. Syftet är att undersöka vilka barndomsdiskurser och vilka sätt att se på begreppen barn och barndom som speglas.I Lundbergs forskning ser jag diskursen om Barnet som kultur- och kunskapsåterskapare ? ett förhållningssätt som säkrar makthierarkin mellan barn och vuxen.

Ett av skolans viktigaste uppdrag är att lära eleverna att läsa och skriva, vårt samhälles kommunikationssystem litar på att alla har dessa färdigheter. (Lundberg, 2003) På skolorna finns det en mängd olika kartläggningsscheman som ska vara en hjälp för läraren att dokumentera elevernas läsutveckling så att skolsystemet inte missar elever som fastnar i utvecklingen. Ett nytt sådant kartläggningsschema som utvecklas i Älmhults kommun är SLUS, språk- och läsutvecklingsschema. Studiens syfte är dels att belysa utvecklingen av SLUS samt införandet av materialet i en rad kommuner dels att synliggöra hur verksamma pedagoger upplever arbetet med materialet SLUS. Jag använder mig av semistrukturerade intervjuer för att genomföra studien.

Syftet med vårt examensarbete var att få en inblick i vilket eller vilka material och arbetssätt som används kring språklig medvetenhet i förskoleklass. Vi ville också få kunskap om vad pedagogerna grundar sina val av material och arbetssätt på. Att få en fördjupad förståelse för speciallärares och specialpedagogers roll i arbetet kring språklig medvetenhet var även något vi ville uppnå. Genom 11 semistrukturerade intervjuer med 11 förskollärare, 2 speciallärare och 1 specialpedagog samlade vi in det material som gav oss underlag till analys och diskussion kring frågorna. Samtliga informanter angav att de använde sig av ett eller flera material och de som främst användes var: Trulle, Bornholmsmodellen samt Språk- och mattelekar med Mamma Mu.

171 miljoner människor i hela världen har diabetes enligt World Health Organisations (WHO) senaste undersökning år 2000. Den kroniska sjukdomen påverkar individens hälsa och syftet med magisteruppsatsen är att undersöka om diabetiker har fler sjukskrivningstillfällen och sjukskrivningsdagar än icke-diabetiker? Uppsatsen empirisk data kommer från HILDA (Health and Individuals Longitudinal Data and Analysis) och teorin baseras på Grossmans ekonomiska teori om individens hälsoinvesteringsbeteende (2000) samt Kristian Bolin et als (2002) utökning av Grossman teori. Ekvationerna i uppsatsen bygger på teorin men det är nya hälsomått på efterfrågan på och investeringen i hälsa; sjukskrivningsdagar ? respektive sjukskrivningstillfällen.

Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Speciallärarprogrammet Höstterminen 2010 ABSTRAKT Leden, Lotta & Tufvesson, Karin (2010). Åtgärdsprogram och IUP ? för elever i matematiksvårigheter (IEP ? for Students in Mathematical Difficulties). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med vårt examensarbete var att studera vilken matematik som synliggörs, och hur denna beskrivs i form av svårigheter och åtgärder, i åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner (IUP). Vi har också avsett att undersöka hur åtgärderna följer dagens matematikdidaktiska forskning, hur de följer kursplanen i matematik samt hur de följer Skolverkets riktlinjer för upprättande av åtgärdsprogram och IUP.

The purpose of this paper is to make a feminist textual analysis of three female protagonists incontemporary novels in order to demonstrate representations of ?skeva? female bodies, deviantfrom beauty-, slender and age norms. The analysis is based on an intersectional perspective whichdemonstrates the interaction between body, sex, gender, class, sexuality and age. The theoreticalmaterial used are class theories by Bourdieu and Skeggs, performative theories by Butler, theoriesof grotesque realism by Bachtin and the female grotesque by Russo and Lundberg. The charactersall belong to the genre of the female grotesque which manifests a feminist protest and a free zonewithin patriarchal power structures.

AbstraktEn avgörande faktor för att kunna förebygga, avhjälpa eller lindra matematiksvårigheter är ifall pedagoger har kompetens att genomföra en kartläggning, som ger vägledning för fortsatta pedagogiska insatser (Lundberg & Sterner, 2009). Med detta som utgångspunkt var syftet med studien att undersöka yrkesverksamma specialpedagogers syn på kartläggning och yngre elevers räknesvårigheter samt hur de går till väga vid en pedagogisk kartläggning i matematik. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerad intervju som metod. Deltagarna i undersökningen är två specialpedagoger med gedigen utbildning och erfarenhet inom området. Resultatet av undersökningen visar att informanterna har en formativ syn på kartläggning.

Som en del av forskningsprojektet ?Antaganden om olycksfall och dess konsekvenser för utredning och åtgärder? syftar denna studie till att följa upp granskningen av Lundberg et al. (opublicerad) av manualen ?Händelseanalys och riskanalys. Handbok för patientsäkerhetsarbete.? som används i svenska landsting.

Titel: Åtgärdsprogram- ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv. Författare: Jesper Jarnlo Typ av arbete: Examensarbete, avancerad nivå (15hp) Handledare: Lisbeth Ohlsson, Examinator: Kristian Lutz Program: Specialpedagogprogrammet, Malmö högskola Syftet med studien var att titta på hur pedagoger formulerar sig i åtgärdsprogram och vilka konsekvenser det kan få för elever som bedöms att vara i behov av särskilt stöd. De två frågeställningarna behandlade hur formuleringarna i åtgärdsprogrammen påverkar synen på elever som bedöms att vara i behov av särskilt stöd och vilka diskurser det gick att identifiera utifrån mitt angreppssätt. En kritisk diskursanalys gjordes på 29 åtgärdsprogram hämtade från en skola. Alla åtgärdsprogram var skrivna i en, för skolan, ny mall. Det gick att se tydliga kopplingar mellan mallens utformning och formuleringarna i den nya skollagen. Åtgärdsprogrammen studerades utifrån två grammatiska begrepp, modalitet och transitivitet. Resultatet tolkade jag som att det i stor utsträckning saknades aktiva subjekt i formuleringarna.

I have made an inquiry about stage communication, small talk and on-stage rhetoric. The essay is divided into different parts. There is a background part that gives a short overview about other research and literature that has been made on the subject. A background has been put together to help you as a reader to understand the complex science can be. Here you will find work written by Dorothy Irving and Åke Lundberg among others.

Författare: Kroon, Helena (2011). Titel: I ingenmansland. En studie av specialpedagogens yrkesroll och samarbete i gymnasie- samt gymnasiesärskolan. Handledare: Kristian Lutz. Detta examensarbete syftar till att undersöka specialpedagogens yrkesroll i gymnasie- samt gymnasiesärskolan, såväl ur specialpedagogens eget perspektiv som ur andra aktörer verksamma i skolans perspektiv. Även samarbetet mellan specialpedagogen och tio enskilda aktörer belyses. Till den empiriska grunden har tio informanter från tre olika skolor; varav två gymnasieskolor samt en gymnasiesärskoleverksamhet, bidragit. Det empiriska materialet baseras på enskilda intervjuer, vilka analyserats utifrån en hermeneutisk tolkningsprocess.

The purpose of this study was to examine how some children with reading problems experience and use libraries. The main problem was: How do dyslectic children experience and use libraries and how do they handle their reading difficulties when using libraries? The questions at issue were: 1. Do children with reading problems use libraries, and if so how? - in which purposes do they use libraries? - which materials and services do they use? - why dont some children use libraries? 2.