Omvårdnad ? Självständigt arbete I VOM080 VT 2008.

Möbelhistorien är full av parenteser, det vill säga möbler som figurerat i korta perioder, aldrig slagit igenom, glömts bort eller rent av försvunnit. Vi var övertygade om att det bland alla dessa mer eller mindre bortglömda möbler fanns exemplar som var värda att lyfta fram och undersöka. Genom att undersöka dessa möbler har vi förstått deras historia och sammanhang, tagit reda på och reflekterat kring varför de blivit just en parentes i möbelhistorien samt förstått för vilket syfte de var skapade och hur de har använts. Ambitionen med undersökningen har varit att genom att skapa en känsla och förståelse för möblerna hitta de exemplar som lämpar sig väl att stå som förebilder för nya koncept och produkter. Genom att beskriva möblernas ursprungliga syfte, användning, funktioner och kontext såg vi möjligheter för produktuppdateringar och funktionsförskjutningar.

Arbetet handlar om att ta fram ett tapetmönster ritat för hand. Mönstret är helt unikt och gjort på fri hand från grunden, det är sedan färglagt i datorn för att blanda ny teknik med hantverk. Mönstret är inspirerat av Art Deco och Arts&Crafts, djur och natur. Målgruppen spänner sig från ung till gammal, mönstret och dess färgkombinationer ska passa de flesta. En designprocess baserad på inspiration och skissande redovisas.

Uppsatsens bakgrundsavsnitt ger en kort översikt över de internationella händelser, vilka kom att påverka den militära beredskapen i regionen Övre Norrland. Avhandlingen berör den militära ativiteten i Övre Norrland och hur denna kom att förändras under perioden 1939-44. Även de hotbilder som fanns för landet och regionen berörs i uppsatsen..

Syftet med den här uppsatsen har varit, dels att undersöka ett antal historielärares förståelse av och attityd till användandet av begreppet genus i historieundervisningen på gymnasiet, dels att analysera vad jämställdhetsmålen i gymnasieskolans styrdokument egentligen säger om be-greppet genus och om detta bör tolkas som ett direktiv att implementera genus i historieun-dervisningen. Undersökningen genomfördes i två steg. Gymnasieskolans styrdokument; skollagen, lä-roplanen för de frivilliga skolformerna samt ämnesbeskrivning och kursplaner för historia A, B och C, närlästes och analyserades utifrån en genusteoretisk grund. Därefter intervjuades sex utvalda gymnasielärare i historia kring begreppet genus i teori och praktik. Resultatet analyse-rades och kategoriserades därefter så att lärarnas genusmedvetenhet och attityd till användan-de av genus i historieundervisningen gick att identifiera.Styrdokumentsgranskningen visade att styrdokumenten idag inte säger någonting expli-cit om användandet av ett genusperspektiv i historieundervisningen men att skollagens och läroplanens jämställdhetsdirektiv vilar på en genusteoretisk grund och därmed indirekt kräver ett genusperspektiv i den konkreta undervisningen.

Abstract"The war on terror" has resulted in numerous exceptions from the constitutional order. This thesis is an attempt to give empirical support to Georgio Agambens theory that these exceptions should be regarded as a constant element in modern societies based on a constitutional order. The results of the case study of the empirical exceptions in the American context give Agambens theory validity. The exception is a reappearing phenomenon, which implies that the constitutional order is fragile. What then is it that makes the legal norms fragile? In this thesis I will discuss the causality of moral panic.

This paper concerns itself with the controversy between marginal theory and empiricism during 1946-63, its main focus is the debate that followed R.A. Lesters empirical research 1946 who wrote a critical paper concerning the maximization-principle. It also concerns itself with the debate that followed on Milton Friedman´s essay on positive economics..

This case study is an attempt to give empirical support to Georgio Agambens theory, regarding how the exceptions from the constitutional order should be regarded as a constant element in modern societies. The purpose was to investigate if Agambens theory is valid in the Swedish context. The exception, as definied by Agamben, is a reappearing phenomenon, which implies that the constitutional order is fragile. Individuals and groups are transferred into ?homo sacers?, meaning people that is to be regarded as legally naked, and offset from the rest of society.What then is it that make the legal norms fragile? In this thesis I will discuss the causality of moral panic.

Historien, nuet och framtiden tillhör människan. Hur tänker unga människor om historiska platser i deras närmiljö? Museum och besökscentra i västvärlden tar mer och mer den digitala tekniken till hjälp för att på nya sätt presentera sina utställningar och för att nå nya besöksgrupper. Kulturinstitutioner arbetar med design av utställningar både i besökshallar och på webbsidor på Internet. Kan ungas intresse påverkas av hur kulturarvet kommuniceras?Jag har valt att titta på hur deltagare från kommun, kulturinstitutioner och olika universitet via två olika projekt samarbetar med design och planering av digitalt historieberättande.

I vårt examensarbete har vi utvecklat en metod som heter THE RED BALLOON där vi hittar varje företags unika personlighet. Alla företag har en unik historia, precis som vi människor, det handlar bara om att upptäcka den. Vår teori är att man måste arbeta inifrån och ut, lära känna kärnan i företaget innan man vet vem man är och hur man ska kommunicera. I det här arbetet får ni läsa om varför det är så viktigt att hitta ett företags personlighet..

I min tidigare studie undersökte jag hur kvinnor framställdes i veckotidningar under 1930- 1960- talet med stöd från Yvonne Hirdmans kontraktsteori. I denna uppsats ville jag titta på likheter och skillnader mellan Hirdmans teori, resultatet från min tidigare studie samt "verkligheten". Verkligheten representeras i denna studie av fyra kvinnor som upplevt det så kallade husmoderskontraktet. Det är alltså deras erfarenheter, tankar och åsikter som står i fokus. För att ta reda på detta använde jag mig av intervjuer, och hamnar under rubriken muntlig historia.

Följande undersökning bygger på intervjuer med lärare där deras planering och utformning av historieundervisningen är i fokus. Hur tänker lärare kring historieundervisningen i de tidigare åren, årskurs 1-3? Påverkar elevgruppen lärarens val av metoder och hur tänker lärarna kring elevernas uppnående av ett historiemedvetande med historieundervisningen som grund? Förfrågningarna syftar på lärarnas arbetssätt och för att få svar på detta genomfördes kvalitativa intervjuer som ger respondenterna möjlighet att formulera sina egna svar. Jag intervjuade tre lärare som alla undervisar i någon utav årskurserna 1-3 men även i samma rektorsområde. En svårighet som påträffades när arbetet inleddes var att det inte i så stor utsträckning förekom litteratur med inriktning mot de tidigare åren.

Detta arbetes syfte är att undersöka hur betygskriterier och ämnesmål i historia utformas på lokal nivå i högstadieskolan. För att kunna göra undersökningen har jag valt att intervjua två lärare och analysera texter på lokala kriterier från två skolor. De två skolorna representerar en kommunal skola, Norrlyckeskolan i Ödåkra samt en fristående skola, Kunskapsskolan i Landskrona. I mitt arbete redovisar jag respektive skolas arbetssätt och pedagogik. Jag har i min analys gjort en jämförelse mellan dessa två skolor för att på så sätt se om kriterierna skiljer sig åt mellan skolorna.

De svenska nationalparkerna har tillkommit under ungefär 100 år, etthundra år av skiftande tid och samhällsförändringar. Uppsatsens syfte har varit att göra en periodisering av nationalparksbildandet i Sverige och se vad denna periodisering har för olika orsaker i samhällslivet. Sex olika perioder har kunnat urskiljas som har sin grund i industrialisering, depression, folkhemsbygge, lagstiftning kring kulturminnesvård, hembygdsrörelsens utbyggnad och miljövård. Nationalparken Haparanda Sandskär har använts som belysande exempel på hur en nationalpark bildas och som ett exempel ur den senaste perioden..

Denna uppsats handlar om ämnet entreprenörskap, som en ledningsform av tillväxtföretag. Ämnet belyses utifrån en fallstudie av företaget Academic Work. Academic Work är ett ungt bemanningsföretag med en snabbväxande historia. Syftet med denna undersökning är att med hjälp av det valda företaget och analysen av denna organisation få en ökad förståelse för ämnet entreprenellt ledarskap i tillväxtföretag..