The aim of this study is to describe ideas put forward by Sweden Democrats (Swedish: Sverigedemokraterna) about Christianity in Sweden and the Church of Sweden as a Folk Church, a church for a whole people, and how the political party uses Christianity as a part of constructing a Swedish identity. The investigation is based on official documents, newspaper articles, statements and political motions which are analysed using a form of text analysis called idea analysis. The theoretical frame of the investigation is founded on Claire Mitchell?s theory about religious content in ethnic identities and Einar Billing?s and Johan Alfred Eklund?s thoughts about what makes the Church of Sweden a Folk Church.The investigation shows, among other things, that the Sweden Democrats? view of the Church of Sweden is similar to the thoughts of Eklund but they differ in their lack of references to theology. The investigation also shows that Christianity serves as an important marker for the Sweden Democrats in creating a Swedish identity. .

Att ingå äktenskap är något naturligt för oss människor, men äktenskap kan se olika ut beroende på varifrån man kommer och vilken religion man tillhör. Kristendomen och Islam skiljer sig åt i regler och mening med äktenskapet. Vad händer när personer från skilda bakgrunder gifter sig med varandra? Syftet med min studie är att undersöka hur blandäktenskap fungerar mellan kristna och muslimer, vad litteraturen säger och hur det ser ut i praktiken. Metoden som använts för att få svar är kvalitativa intervjuer med sju personer samt en litteraturstudie för att redovisa tidigare forskning.Trots en begränsning av resurser för att göra en sådan studie har jag insett att litteraturen och praktiken inte överensstämmer.

Kristen metal? Kan man verkligen kalla något kristen metal?Heavy metal är ju en rebellisk reaktion mot en samhällsstruktur av människor som inte känner sig hemma där. Och Kristendomen är ju en religiös rörelse som står för ordning, reda, renhet och kärlek.Eller?Syftet med denna studie är har varit att studera likheter och skillnader i låtstruktur, dynamik och klangfärg mellan kristna och sekulära metalband och se om de används på samma sätt i förhållande till texten.Jag har gjort en komparativ analys av låtar av kristna och sekulära metalband och tittat på möjliga likheter och skillnader. Detta innefattar även en konstnärlig del där jag, i relation till det analyserade materialet, skrivit två låtar själv och dokumenterat dessa i klingande form.Som material till denna studie har jag använt mig av vetenskapliga artiklar, låtmaterial samt intervjuat pastor Bob Beeman från Nashville, som är en av pionjärerna bakom kristen metal..

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka vad som karakteriserar religiositeten i Sverige, vilka prioriteringar som görs i religionsundervisningen samt hur undervisningen i religion överensstämmer med religiositeten i samhället. För att besvara vår frågeställning utförde vi en kvalitativ undersökning där vi intervjuade sex religionskunskapslärare i gymnasiet. För att på ett tydligare sätt belysa intervjusvaren har vi använt oss av litteratur som först och främst beskriver religiositeten i samhället samt litteratur som på ett kritiskt sätt granskar religionsundervisningen. Utifrån litteraturen kan vi utläsa att Kristendomen tappar sitt fotfäste i samhället och att allt fler söker sig till nyandliga rörelser. I undervisningen prioriterar lärarna världsreligionerna eftersom det står i kursplanen och då eleverna i viss mån förväntar sig det.

Uppsatsens syfte är att undersöka huruvida den romersk-katolska kyrkans, och de protestantiska kristnas, uppfattningar av vad som konstituerar den kristna kärleken överensstämmer. De båda lägren är definitivt enade om att kärleken är den absoluta grundpelaren i Kristendomen, och då de bekänner sig till samma religion borde de ha en samsyn på hur grundpelaren i den ser ut.Den allmänna åskådningen hos protestantiska kristna är att Guds kärlek helt och hållet är agape. Ett omfattande verk om hur och varför den är det, har en svensk teolog vid namn Anders Nygren författat på 1930-talet.För ungefär två år sedan utgav den nuvarande påven en encyklika som redogör för den romersk-katolska kyrkans syn på den kristna kärleken. Till den encyklikan har jag ställt frågan ?Är Guds kärlek ren agape, enligt den samtida romersk-katolska kyrkan??.

Syftet med föreliggande examensarbete är att utveckla ett förslag på läromedel för lärare i ämnet religionskunskap i grundskolans senare år. Vi har i uppsatsen beskrivit vårt arbete utifrån ett religionspedagogiskt försök. Analys och utvärdering av detta experiment redovisas och likaså undervisningsmodellen i sin helhet. Modellen behandlar delar av Kristendomen och grundar sig på diskussioner utifrån populärmusik samt estetiska moment. Vi har i litteraturöversikten fokuserat på de stöd vi kan för denna undervisningsmodell i läroplan och kursplan samt beskrivit relevant forskning på närliggande områden. Bland annat beskrivs elevers inställning till religion och livsfrågor.

Den här uppsatsen behandlar ämnet traditioner och högtider i skolan, men även hur två skolor arbetar kring traditioner och högtider. Hanteringen av religiösa traditioner i skolan är och har varit ett debatterat ämne då Sverige mer och mer blivit ett mångkulturellt samhälle. Detta innebär att förändringar i skolan sker då den kulturella och religiösa bakgrunden hos eleverna blir mångfaldig. Vi studerar i denna uppsats hur de utvalda skolorna hanterar religionsundervisningen och firandet av högtider med bakgrund i en kristen tradition. Vi granskar också elevers kunskaper om olika religiösa högtider som har sina traditioner i judendomen, Kristendomen och islam.

I denna uppsats analyserar jag kristen mission i Indien utifrån postkolonial teori. Denna undersökning är en analys av intervjuer som är genomförda med två informanter. Båda dessa har varit verksamma som kristna missionärer i Indien. Jag har även använt mig av forskning om mission som material. För att tillgodogöra mig intervjuerna har jag använt mig av muntlig historisk metod. I denna uppsats är jag intresserad av mina informanters föreställningar av Indien och deras identitet som missionärer.

The tradition of a strong church ruling in the Swedish society ages back to the very first start of Christianity reaching the country.  Due to the separation between the church and state in 2000 in Sweden, there have been a lot of changes. No longer would the church be able to influence the politics as it had been able to do before. Since Sweden is a democratic country, the decision had to be made in a voting amongst the parties. The purpose with this paper is to understand the argumentation made by the Swedish parties Socialdemokraterna, Kristdemokraterna and Centerpartiet. This has been made using a text analysis, which studies the argumentations made by the parties in their motions.

Syftet med denna uppsats är att kritiskt analysera hur den koloniala diskursen tar sig uttryck i tre svenska läromedel i religionskunskap för gymnasiet. Som teori och metod använder jag mig av diskursanalys.I min studie framkommer det att den koloniala diskursen tar sig uttryck genom att innehållet i läromedlen struktureras utifrån en västerländsk/kristen syn på religionsbegreppet, vilken har sin grund i en essentialistisk religionssyn. Böckerna är organiserade runt centrala kristna begrepp, vilka implicit bär på kristna värderingar, och Kristendomen är den religion som får överlägset mest utrymme.?Vi? framställs som en enhetlig grupp som i första hand är just kristna, men även västerländska, i betydelsen moderna, demokratiska och jämlika humanister. ?Dom? kategoriseras utifrån ?Vår? utblickspunkt som en motpol, eftersom ?Vi? ytterst definierar oss själva utifrån ?De Andra?.

Syftet med undersökningen var att ta reda på om kristna kvinnor riskerar att hamna i ett socialt utanförskap i och från dagens sekulariserade samhälle. Detta genom att göra halvstrukturerade djupintervjuer med kvinnor från olika kristna församlingar. För arbetet med empirin använde jag mig av tematisk analys och för att förstå och analysera materialet använde jag mig av teorierna stigma och skam samt utgick ifrån ett genusperspektiv. Studien visade att den svåraste tiden för de kristna kvinnorna var tonåren, en period som präglades av både identitetssökande och ett fördomsfullt klimat. Flera av informanterna hade mött lärare som upplevdes som negativt inställda till Kristendomen och som särskiljt och urskiljt kvinnorna pga deras religion.

Jag vill finna bakgrunden till dagens svenska jultraditioner, hur dessa har rötter i vintersolståndet och sedan utvecklats till annat i mötet med Kristendomen. Mitt syfte är att kunna besvara frågorna ?hur, när och varför? kring ordet jul och dess innebörd. Uppsatsen handlar om olika delar av jultraditionen i Sverige. Jag sätter in traditionerna i ett historiskt perspektiv, redogör för förberedelserna och själva firandet mellan Lucia- och Staffandagarna. Jag koncentrerar mig på bondesamhällets julfirande.

The purpose of this study is to present a critical analysis of how certain themes of the Norse pagan religion are portrayed in ten selected textbooks used for Religious Science education in grades one through nine. The themes included in the analysis are; the description of the transition from the Norse Pagan religion to Christianity; Adam of Bremen?s portrayal of human sacrifice, and lastly Ibn Fadhlan?s characterization of widow burning. By using a critical knowledge text analysis, and applying a theoretical starting point that pedagogical material analyses and interprets events from a specific perspective; in this case from a Christian perspective, I have from the study concluded that the chapters covering the Norse pagan religion in these textbooks have a distinguished Christian bias seen as the norm. The themes analysed in this study all describe different phenomena in a similar way and make use of the same sources, even though these are often questioned.

Uppsatsens huvudfrågor handlar om hur religionsämnet och kursplanerna har förändrats genom tiderna, hur ämnet kan beskrivas utifrån olika perspektiv samt vilka förutsättningar ämnet har. För att få fram lärarnas förhållningssätt till ämnet, och dess konsekvenser, har vi utgått från följande frågeställningar: Vilket existensberättigande har religionsämnet i dagens och morgondagens skola, vilka syften ser lärare som religionskunskapens viktigaste samt hur påverkar detta lärares val av arbetsområden och informationskällor? Enkätstudien grundar sig på 11 lärare i grundskolans åk 4 och 5. Resultatet av undersökningen visar att Kristendomen dominerar trots att lärarna ser förståelse för andra människors religioner och livsåskådningar som ämnets främsta syften. Resultatet visar också på ett mycket litet samband mellan vad lärarna uppger som ämnets syften, val av stoff och val av arbetsområden som de uppger att de gör.

Syftet med vår uppsats är tvåfaldigt. Vi har undersökt hur representanter, det vill säga lärare, rektor och elever, inom en konfessionell kristen friskola beskriver skolans religiösa och värdemässiga profil. Mot bakgrund av den givna beskrivningen har vi i ett jämförande perspektiv undersökt undervisningen i religion och etik inom den konfessionella friskolan och en kommunal skola. Uppsatsen har en kvalitativ ansats med intervju som metod. Resultatet av vår undersökning visar att den konfessionella skolan ger Kristendomen mer utrymme, så till vida att denna får fungera som jämförelseobjekt vid undervisningen av övriga religioner.