Studien undersöker hur Kristendomen framställs i läromedel inom religionskunskap för det svenska högstadiet. Studien ämnar söka maktstrukturer mellan de olika kristna riktningarna samt att se hur dessa riktningar framställs i de olika läromedlen som finns för högstadiet. Studien tar avstamp från läromedel skrivna för lpo 94, då det ej har utkommit en större mängd läromedel skrivna för lgr 11. Studien koncentrerar sig på de kristna riktningarna och ej Jesus tidiga liv eller kristen etik..

Mitt syfte är att analysera hur ett urval läroböcker behandlar genus i avsnitten om judendomen jämfört med avsnitten om Kristendomen, i både text och bild. De värderingar och normer som framkommer ska dessutom sättas i förhållande till Lpf 94. Metoden jag använder mig av för att analysera texterna och bilderna är Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Till Faircloughs modell har jag även tillfogat två av Raewyn Connells fyra dimensioner av genus för att på ett enkelt sätt kunna se om genus exkluderas i text och bild. Jeanette Sky bok Genus och religion spelar en central roll i uppsatsen.

Syftet med undersökningen har varit att få en bild av hur Kristendomen som religion samt hur kristna identiteter framställs i svensk press. Undersökningen är en textanalys av ett antal artiklar där jag har undersökt vilka olika, eller lika, bilder som dags- och kvällstidningar ger av Kristendomen och kristna i Sverige idag. Utifrån teorier om ?den andre? har jag undersökt om artiklarna framställer någon form av ?vi?- och ?de?- perspektiv mellan kristna och ?icke-kristna?. Syftet har också varit att försöka utskilja vilka retoriska grepp som används i framställningen av Kristendomen och kristna.Undersökningens frågeställningar är:Hur framställs Kristendomen i artiklarna?Hur konstrueras kristna identiteter i artiklarna?Hur ser relationen ut mellan skribent och läsare?Vilka retoriska grepp används i framställningen av kristendom och kristna?.

Uppsatsens syfte är att få en djupare förståelse för Kristendomens betydelse för religionskunskapens ämnesidentitet ur ett lärarperspektiv. Huvudfrågeställningen i uppsatsen är vilken betydelse gymnasielärare ger Kristendomen som innehåll inom religionskunskapsämnet. Utgångspunkten är undervisningen om religioner och livsåskådningar. I uppsatsen knyts lärarnas svar till läroplanens formuleringar om kristen etik och individens fostran. Uppsatsens studie utgörs av intervjuer av fyra gymnasielärare som undervisat i religionskunskap i vardera minst tretton år.

I den här uppsatsen kommer jag att undersöka vilken roll Kristendomen innehar i religionskunskapen, jämfört med de andra världsreligionerna. Jag kommer att utgå från hermeneutiken för att tolka olika aspekter i tre olika läroböcker som används i religionskunskapsundervisning idag. Jag kommer först att titta på Kristendomens inflytande över läroplanen från tidigt 1800-tal. Efter detta går jag igenom innehållet i de tre läroböckerna innan jag diskuterar resultaten. I en jämförelse där jag tittar på textomfång, urval av information konstaterar jag att  Kristendomen framställs annorlunda jämfört med de andra religioner.

I oktober 2010 fastställde regeringen en ny läroplan med kursplaner för grundskolan som ska verkställas under hösten 2011. När det gällde kursplanen i religionskunskap föreslog Skolverket att alla fem världsreligionerna skulle få lika mycket fokus i undervisningen medan regeringen menade att fokus skulle vara på Kristendomen även fortsättningsvis, precis som i den gamla kursplanen i religionskunskap. Detta är en viktig fråga att belysa då Sverige är och fortsätter att bli allt mer mångkulturellt.Denna religionsdidaktiska undersökning syftade till att jämföra vad representanter från de åtta riksdagspartierna i Sverige ansåg om den nya uppkommande kursplanen i religionskunskap samt religionsundervisningen överlag. Med hjälp av intervjuer fick vi tillgång till partiernas ståndpunkter gällande dessa frågor. Sammanfattningsvis kan vi säga att vi i slutsatsen kom fram till att de borgerliga partierna (M, FP, KD och C) samt sverigedemokraterna menade att den nya kursplanen med dess fokus på Kristendomen var bra samt att de ansåg att lärare borde fokusera mer på Kristendomen än övriga religioner i religionsundervisningen.

Syftet med vår uppsats är att jämföra en viss etisk utgångspunkt, utilitarismens, och den klassiska Kristendomens syn på eutanasi. De delfrågor vi söker besvara är: Är någon form av eutanasi förenlig med den klassiska Kristendomens tankar? Finns det några värderingar gällande eutanasi som utilitarismen och Kristendomen kan enas om? Vilka är de centrala skillnaderna mellan utilitarismen och klassiska Kristendomen gällande synen på eutanasi? Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod, genom ett litteraturstudium som genomsyrats av en hermeneutisk tolkningsmodell. Resultatet i denna undersökning visar att representanter för utilitarismen kan gå med på alla former av eutanasi samtidigt som det likväl kan avfärda alla former, detta för att det är konsekvenserna som styr varje enskild handling. Representanterna för den klassiska Kristendomen avfärdar vid prima facie alla former av eutanasi, men vid en djupare förståelse så blir det evident att de går med på passiv eutanasi om det är ett rationellt val av en rationell människa.

Denna studie syftar till att undersöka vilken plats och betydelse Kristendomen har och har haft över tid i religions-, historie- och samhällskunskapsundervisningen när det gäller att leva tillsammans i ett samhälle, familj eller bara som man och kvinna. Studien syftar också till att undersöka vilken betydelse Kristendomen har för barn och ungas kulturella identitet och hur skolan kan bidra till att utveckla denna hos barn och unga. Metoden som använts är en så kallad textstudie, vilket innebär att olika texter studeras och jämförs för att ge svar på frågeställningarna och syftet. Den litteratur jag har studerat främst är kurslitteratur i ämnen historia, religion och samhällskunskap för mellanstadiet, årskurs 4 till och med 6. Böckerna är publicerade mellan tidsepokerna 1960-2010.

Ett svårlöst filosofiskt problem inom Kristendomen är att Gud ges attributen allgod och allsmäktig samtidigt som det finns ondska i världen. Detta filosofiska problem benämns teodicéproblemet.Syftet med denna studie är att ge en inblick i hur fem företrädare inom Kristendomen i Sverige ser på ondska och lidande i världen utifrån deras reflektion över teodicéproblemets natur som ett filosofiskt dilemma. Studien har en kvalitativ metod bestående av intervjuer.Respondenternas svar jämförs med aktuell religionsfilosofiskt diskussion där likheter och skillnader sammanställs. Resultatet visade att den vanligaste förklaringen till teodicéproblemet var att företrädarna hävdade att det onda är en avsaknad av det goda samt att tolkningar av Gamla testamentet speglar de olikheter som företrädarna har. Lösningsansatser som företrädarna använde sig av till teodicéproblemet analyserades och försågs med vidareutvecklade filosofiska resonemang och infallsvinklar och visade att teodicéproblemet är ett svårlöst problem..

Uppsatsens syfte är att ge läsaren en bild av problematiken som uppstår när en ny religion eller rörelse gör sitt intåg i ett land eller område samt vem eller vilka som har någon vinst med en förändring. Syftet är också att ge en bild av de olika metoder som användes till att övertyga människorna om varför de skulle konvertera till religionen eller rörelsen. Den fråga som jag ställer framför allt är hur Kristendomen kunde överleva och hur samhällena var styrda på 800- till 1100-talets Sverige.Det centrala i min framställning om de kungliga motiven är att i samtliga motiv ligger en önskan att stärka en svag kungamakt. Kungamakten använde Kristendomen till att stärka sin maktposition. Denna stärkta kungamakt ligger i tiden för övergången från ättesamhälle till stats- och klassamhälle.

This essay is about the representation of orthodox Christianity in Swedish educational material. With the help of my analytical approach inspired by Michel Foucault, I have studied material used in school for the subject Religion. I have limited the educational material in two ways. First, the main reason for this is that I am only interested in material written and produced from the year 2010 until today. Secondly, the material I have chosen to focus on is written for the grades 7-9 and for high school.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur de abrahamitiska religionerna framställs i fyra läromedel i religionskunskap för gymnasiet, analysera likheter och skillnader mellan äldre och nyare läromedel samt analysera hur eurocentriska/orientalistiska och kristocentriska perspektiv tar sig uttryck i texterna. Mitt material bestod av fyra läroböcker i religionskunskap för gymnasiet. Som metod använde jag mig av diskursanalys, vilken även fungerade som en teoretisk utgångspunkt. Övriga teoretiska begrepp som jag använde som analysverktyg är orientalism, eurocentrism och kristocentrism.Analysen av läromedlen visade att framställningarna av såväl judendomen som islam uppvisade ett orientalistiskt/eurocentriskt och kristocentriskt synsätt. Samma förhållande rådde i framställningarna av Kristendomen. I läromedlen betraktades Kristendomen som norm, vilket ledde till att Kristendomen beskrevs ur ett inifrånperspektiv medan judendomen och islam i stor utsträckning beskrevs ur ett utifrånperspektiv.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka vilka religiösa föreställningar som kommer till uttryck i Moa Martinsons Kvinnor och äppelträd. Verket publicerades 1933 vid en tidpunkt då två viktiga idétraditioner (Kristendomen och framstegstanken) förlorat sina givna värden och auktoriteter. På den svenska skönlitterära marknaden hade modernismen gjort sitt intrång. Martinson själv är emellertid definierad som statarförfattare. De frågeställningar jag har utgått från i analysen av Kvinnor och äppelträd är; hur Kristendomen framställs, vilken bild av romanen fås genom jämförandet med bibliska motiv samt om det går att finna tankemönster ur andra religioner än Kristendomen?I uppsatsen har jag utforskat religiösa tankar och idéer främst genom att analysera Kvinnor och äppelträd ur ett jämförande perspektiv.

Denna uppsats undersöker hur Kristendomen konstitueras när text i ett antal skolböcker utgivna efter 2011 års kursplan för åk 7-9 behandlar livsfrågor. Studien tar ansats i ett diskursanalytiskt perspektiv grundat i diskursteori samt John Deweys transaktionsbegrepp. Det innebär att skolböckers texter identifieras i termer av diskurser vilka betraktats som deltagare i den verklighet som framträder för eleven. Inom detta perspektiv är en viktig utgångspunkt att på det sätt vi individer uppfattar oss själva och omgivningen styrs av och konstitueras i språket.  På så sätt kan skolböckernas språk genom text sägas konstruera verkligheten för eleven vilket i sin tur får konsekvenser för elevens förhållande till Kristendomen och dess utövare. Men också i relation till elevens eget utvecklande av en personlig livsåskådning.

Syftet med den här uppsatsen är att försöka förstå vad ungdomar och i synnerhet dagens elever har för tankar kring Kristendomen och vad som anses vara relevant i religionsundervisning för eleven. Uppsatsen är uppdelad i två delar. För det första har jag med elevernas bilder och bilder från läromedel och jag ska göra en jämförelse för att se om det finns någon skillnad. För det andra finns en del angående urval av material som både elever och lärare kan använda sig av. I första delen ska jag se vilka urval som läraren har när de väljer undervisningsmaterial och jämföra med vad eleverna, den andra delen, vill ha för sorts material i kristendomsundervisningen.  Mina frågeställningar i del ett är: Vad har elever, på min partnerskola, för syn på religionen Kristendomen? Hur skiljer sig elevernas bilder i jämförelse med läroböckernas bilder? Mina frågeställningar i del två är: Vilken sorts material kan man använda sig av i kristendomsundervisningen för att göra ämnet mer intressant? Vad vill eleverna använda för undervisningsmaterial och hur kan de vara med och påverka? .