Sökresultat:
1083 Uppsatser om Kristen miljöetik - Sida 8 av 73
Etik och moral - ett högaktuellt Àmne
Detta arbete handlar om Etik och Moral och om hur helt vanliga mÀnniskor agerar i för dem ovanliga situationer. I vardagligt tal anvÀnds ofta etik och moral som synonyma begrepp men det handlar egentligen om olika saker. Man anvÀnder begreppet moral nÀr man syftar pÄ grundlÀggande Äsikter ifrÄga om vad som Àr rÀtt eller fel. Moralen yttrar sig t.ex. i form av tal dÀr man uttrycker vad man anser vara rÀtt eller fel i nÄgon viss frÄga.
Men vad dÄ mÄngfald? : MÄngfald, etik och vÀrdegrund i skönlitteratur för Äk 7
Barn och ungdomar har idag tillgÄng till en mÀngd olika texter, vid sidan av skönlitteratur och faktatexter finns ocksÄ texter via olika bildmedier. Uppsatsen kartlÀgger mÄngfald, etik och vÀrdegrund i skönlitteratur för Äk 7 genom en analys av litteraturen. Skönlitteraturen begrÀnsades till fyra böcker som lÀses inom parneromrÄdet. Litteraturen berör historia, medmÀnsklighet, Àtstörningar och frÀmlingsfientlighet. Syftet har varit att kartlÀgga mÄngfald, etik och vÀrdegrund i skönlitteratur för Äk 7 och hur vÀl litteraturen möter vÀrdegrunden i lÀroplanen.
ATT M?TA LIDANDE MED TR?ST En litteratur?versikt om sjuksk?terskors erfarenheter av att tr?sta
Bakgrund: Lidande ?r en ofr?nkomlig del av m?nniskans tillvaro. N?r sjukdom, f?rlust eller
existentiella kriser drabbar m?nniskan uppst?r ett behov av lindring, ett behov av tr?st. Inom
v?rden blir sjuksk?terskan ofta den som m?ter den lidande patienten och ocks? den som b?r
ansvaret f?r att skapa ett tryggt rum d?r lidandet kan delas, f?rst?s och lindras.
FLYTBLADSV?XTER & METANUTSL?PP - En litteraturstudie
Sedan industrialiseringen har koncentrationen metan i atmosf?ren ?kat. Metan (CH4) ?r en effektiv v?xthusgas, producerad av metanogena organismer i syrefria milj?er. K?llorna till CH4 varierar brett och ?r b?de antropogena och naturliga.
HBT + kristen = sant : En studie i hbt personers upplevelser av att leva i den kristna kontexten
Syftet med denna studie var att försöka fÄ en inblick i hur det Àr att leva i den komplexa kontexten i att ha en hbt (homo-bi-trans) lÀggning och att vara kristen. Vi ville pÄ individnivÄ försöka tolka och förstÄ genom ett queerteoretiskt perspektiv. Vi har gjort en kvalitativ studie som baseras pÄ sex halvstrukturerade intervjuer. Vidare ligger studiens fokus pÄ personer som har ett aktivt liv inom den kristna kontexten. De begrepp som genomsyrar hela studien Àr heteronormativitet, hbt och stigmatisering.
Etik i förskolan : LÀrarstuderandes upplevelser av krÀnkningar och förebyggande arbete
Uppsatsens utgÄngspunkt ligger i att ta reda pÄ vad det finns för krÀnkningar i förskolan och hur dessa yttrar sig, samt att ta reda pÄ hur pedagogerna i förskolan kan arbeta för att motverka detta. Skillnaden mellan begreppen krÀnkning, diskriminering och mobbning förklaras Àven. I förskolan Àr en etisk medvetenhet viktig för att kunna motverka de krÀnkningar som kan förekomma i förskolans vÀrld. Genom att intervjua ett antal lÀrarstuderande i form av en fokusgrupp har vi fÄtt fram ett resultat som visar bÄde hur krÀnkningar uppstÄr och hur man som pedagog, genom att vara uppmÀrksam pÄ det som sker i verksamheten, kan arbeta förebyggande tillsammans med hela arbetslaget och barngruppen..
Det lutherska jagbegreppet: autenticitet, sjÀlvskapande och religiositet i det sekulÀra samhÀllet
Syftet med detta examensarbete var att beskriva lutherska prÀsters jagbegrepp i det sekulÀra samhÀllet ur ett existentiellt-psykologiskt perspektiv. Tidigare forskning om den religiösa individen har fokuserat dels pÄ hur yttre, sociala och ibland omedvetna faktorer kan pÄverka den religiösa upplevelsen, dels hur individen sjÀlv förhÄller sig till religion och religiös tro. Genom semistrukturerade intervjuer med lutherska prÀster söktes svar pÄ följande frÄgor: Hur utvecklas kristna jagbegrepp? Vad kÀnnetecknar lutherska prÀsters jagbegrepp? Upplever lutherska prÀster att deras jagbegrepp pÄverkas av det sekulÀra samhÀllsklimatet? Resultaten visar att en majoritet av de intervjuade prÀsterna vÀxte upp i en kristen familj och att det frÀmst var intresset för teologiska frÄgor som ledde fram till prÀsterskapet. Jagbegreppen var Àven starkt kopplade till den religiösa erfarenheten som dock inte alltid hade varit problemfri dÄ samtliga uppgav att de nÄgon gÄng i livet hade upplevt tvivel rörande kyrkan som institution och/eller sin gudstro.
?Det ska vara gl?dje i att r?ra p? sig?
Enligt l?roplanen f?r f?rskolan (Lpf?18, 2018) lyfts vikten av fysisk aktivitet och dess p?verkan p? m?nniskors h?lsa och v?lbefinnande. Dock ?r det bara tolkningsbara str?vansm?l vilket g?r att kvaliteten p? arbetet skiljer sig ?t beroende p? f?rskola. Syftet med denna studie ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om och erfarenheter av fysisk aktivitet i f?rskolan.
Etik och samtal i skolan
I min uppsats ?Etik och samtal i skolan? har jag undersökt hur etiska samtal i skolan pÄverkas av bl.a. mÄngkulturalitet, media och samtalsformer.Uppsatsen inleds med en teoretisk överblick pÄ historiska perspektiv och fortsÀtter med mÄngkulturalitet och samtalsformer i skolan. För att undersöka hur skolor jobbar med etiska frÄgor intervjuade jag tio lÀrare pÄ tvÄ olika skolor. En byskola med fÄ invandrarelever och en förortskola med övervÀgande invandrarelever.
Sanningen ligger i tolkarens öga : den katolska kyrkan respektive den protestantiska inriktningens syn pÄ abort
Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka och jÀmföra hur den protestantiska inriktningen respektive den katolska kyrkans etik ser ut rörande stÀllningstagandet till abort. Vidare Àr syftet att se vad dessa etiska stÀllningstaganden fÄr för konsekvenser i respektive samhÀlle.FrÄgestÀllningarna jag avser undersöka Àr:Hur ser den protestantiska inriktningen respektive den katolska kyrkans etik ut rörande abort?Hur lyder deras respektive stÀllningstaganden?Vad skiljer dem Ät?Vilka likheter finns?Vad fÄr detta för konsekvenser i respektive samhÀlle idag?.
Hur kan man vara kristen? : en analys av exklusivism, inklusivism och pluralism i den kristna tron
Syftet med uppsatsen Àr att genom att bedriva ett litteraturstudium, dels av böcker skrivna av framförallt nutida svenska teologer och dels av artiklar, fÄ en uppfattning om hur vi idag tolkar Kristus' roll och betydelse samt hur vi ser pÄ frÀlsningens innebörd och rÀckvidd. I uppsatsen har innebörden av begreppen exklusivism, inklusivism och pluralism förklarats, samt vad dessa begrepp innebÀr för tolkningen av Kristus' roll och betydelse i förkunnelsen, samt i förlÀngningen ett försök att uttyda vad synen pÄ Kristus kan innebÀra för kyrkans framtid.De i syftet stÀllda frÄgorna som jag har sökt svar pÄ Àr:Vilka skillnader finns med avseende pÄ Kristus betydelse i den kristna tron?Vilken plats och betydelse har Kristus bland dem som företrÀder stÀllningstagandet exklusivism, inklusivism respektive pluralism?Hur ser framtidens kyrka ut, sett i exklusivismens, inklusivismens respektive pluralismens perspektiv?Resultatet av undersökningen visar att det inte finns nÄgon homogen tolkning av Kristus bland den svenska kristenhetens förkunnare, trots att dessa instÀmmer i samma trosbekÀnnelse, samt att det finns bÄde ett stort missnöje över kyrkan idag och en stor oro inför kyrkans framtid..
Sjuksköterskans beredskap i etiska och moraliska situationer
För att en god och sÀker vÄrd ska kunna ges Àr det viktigt att sjuksköterskor handlar pÄ ett etiskt och moraliskt riktigt sÀtt. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans beredskap i etiska och moraliska situationer. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Sjuksköterskor upplevde ofta etiska och moraliska bekymmer. Organisationens riktlinjer, övrig vÄrdpersonal, patienter och deras anhöriga samt etiska riktlinjer hade inverkan pÄ sjuksköterskans sÀtt att agera.
Ester och makten
BerÀttandet kan betraktas som en moralfilosofisk praktik, dÀr etik och estetik förs tillsammans och blir ett i narrationen. BerÀttande Àr etik, bÄde som gestaltande handling, gestaltad handling och i lÀsningen Ätergestaltad handling. Enligt författarens intentioner ska berÀttelsen om Ester ses som en moralisk sÄdan, och diskussionerna omkring densamme visar att detta stÀmmer. Man skulle kunna sammanfatta berÀttelsens moral i Kants kategoriska imperativ: ?Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmÀn lag?.
Dammen i Slottsskogen. F?rekomst och f?ruts?ttningar samt ?tg?rdsf?rslag f?r att gynna groddjur i framtida naturv?rdsarbete.
Groddjur (amfibier) ?r viktiga indikatorarter i b?de akvatiska och terrestra ekosystem, men globalt
hotas denna organismgrupp av habitatf?rlust, f?rs?mrad vattenkvalitet och klimatf?r?ndringar.
Stadsmilj?f?rvaltningen i G?teborg jobbar st?ndigt med att bevara biodiversiteten i den urbana
parken Slottsskogen och att gynna groddjursdiversiteten ?r en del av detta arbete. Denna studie
unders?ker groddjursdiversiteten i Stora dammen i Slottsskogen med syfte att kartl?gga
artdiversiteten, att bed?ma dammens l?mplighet som groddjurslokal och att ge ?tg?rdsf?rslag till
Stadsmilj?f?rvaltningen f?r att gynna groddjuren i Stora dammen i framtida naturv?rdsarbete.
Hypotesen var att f?rekomsten av vanlig groda (Rana temporaria), vanlig padda (Bufo bufo), st?rre
vattensalamander (Triturus cristatus), mindre vattensalamander (Lissotriton vulgaris) och ?tlig
groda (Pelophylax esculentus) skulle observeras. N?rvaro av amfibier indikerar p? h?lsosamma
ekosystem och god biodiversitet vilket ing?r i Slottsskogens m?l.
Etik, moral och myndighetsutövande
MilitÀr och polis har vid en hastig överblick en gemensam nÀmnare, nÀmligen legal vÄldsanvÀndning som en vÀg att lösa sina respektive uppgifter. Vad stÀller detta för krav i frÄga om etik och moral pÄ respektive yrkesgrupp? Finns det fler likheter och vad finns det för skillnader, ur ett etiskt och moraliskt perspektiv? Syftet med denna uppsats Àr att identifiera vilka likheter och skillnader i krav pÄ etik och moral det finns mellan officerare och poliser. Detta sker genom att beskriva vilka krav som stÀlls pÄ en officer för att sedan beskriva vilka krav som stÀlls pÄ en polis. DÀrefter sker en jÀmförelse och en analys i syfte att tydliggöra de likheter och skillnader som identifierats. Uppsatsen visar att likheter förekommer i frÄga om krav pÄ att behÄlla sin etik i perioder dÄ den inte sÀtts pÄ prov och efter lÄnga tider av passivitet i verksamheten.