Sökresultat:
156 Uppsatser om Kristen höger - Sida 3 av 11
En reflektion över vÀrldsbilder
Uppsatsen bygger pÄ en idéanalytisk metod presenterad i boken ?MÀnniskan i vÀrlden? av C R BrÄkenhielm, professor i tros- och livsÄskÄdningsvetenskap i Uppsala. BrÄkenhielm gör sin analys utifrÄn tre av vÀsterlandets stora vÀrldsbilder; teocentrisk, antropocentrisk och biocentrisk och jag vÀljer att placera in mina tre byggstenar som representanter för var och en av dessa tre. AlltsÄ blir kristen tro exempel pÄ en teocentrisk vÀrldsbild, psykologiskt inriktad astrologi exempel pÄ en antropocentrisk vÀrldsbild och Martinus kosmologi exempel pÄ en Ätminstone delvis biocentrisk vÀrldsbild.För analysen tar BrÄkenhielm hjÀlp av fem centrala verklighetsomrÄden:1) etik (Vad Àr det högsta goda/alltings ?mÄttstock??)2) kunskapsteori (Hur skapas ?sann?, tillförlitlig kunskap?)3) ontologi (Vilket/vad Àr den yttersta verkligheten?)4) teleologi (För vem/vad Àr universums högre mÄl/syfte?)5) förklaringsteori (Vad/vem bestÀmmer/kontrollerar skeendena?)Jag presenterar kortfattat nÄgot av vad de olika lÀrorna sÀger angÄende de olika verklighetsomrÄdena för att sedan jÀmföra de ?vertikala relationsfrÄgorna? enligt BrÄkenhielms metod.
Den kristna meditationens betydelse för den moderna mÀnniskan
Den kristna meditationens betydelse för den moderna mÀnniskan. Har den nÄgon betydelse? Arbetet belyser möjliga teorier om huruvida meditationen har fÄtt ett uppsving i det moderna samhÀllet eller om meditationen alltid funnits men har blivit mer konkretiserad idag. Har modernismen i sÄ fall med det att göra? En litteraturstudie för att lÀsa in mig pÄ tidigare forskning inom Àmnet och intervjuer av bl.
"Begynnelsens mysterium" : en undersökning av biblisk skapelsetro och intelligent design i Sverige
Hur vÀrlden och mÀnniskan har kommit till har alltid varit en av de mest fundamentala religiösa frÄgor som funnits. De senaste 200 Ären har man dock kunnat börja nÀrma sig dessa frÄgor pÄ ett vetenskapligt sÀtt. Vetenskapliga teorier som evolution och Big Bang stÄr dock i motsats till bibelns skapelseberÀttelse om att gud skapat vÀrlden och mÀnniskan pÄ sex arbetsdagar. Skapelsetroende har pÄ senare tid Àven de börjat arbeta pÄ vetenskapligt sÀtt genom att ta fram en teori som de kallar intelligent design (ID). Denna teori ska vara ett alternativ och en kritik till evolutionen och Big Bang.
Synen pÄ mÄngfaldsarbete och mÄngkulturalitet inom en konfessionell skola
Denna uppsats behandlar en studie av en konfessionell skola med kristen inriktning och hur mantÀnker kring mÄngfald och mÄngkulturella aspekter i undervisningen i en skolsituation som Àr iprincip etnisk monokulturell vad gÀller personal och elevsammansÀttning. Tyngdpunkten liggerpÄ hur pedagogerna ser pÄ sina möjligheter att arbeta med dessa frÄgor dessutom görs avförfattaren en jÀmförelse med den forskning som finns inom detta omrÄde..
Kristen etik och vÀsterlÀndsk humanism : En textanalys om hur författare till svenska vetenskapliga texer uttalar sig kring vÀrdegrundsformuleringen
MÄlet med föreliggande arbete var att undersöka följande tvÄ frÄgor:1. Vilka svÄrigheter har elever ofta med derivata?2. Vilka teorier Àr centrala för den matematikdidaktiska forskningen om dessa svÄrigheter?Metoden som anvÀnts kallas "meta-syntes" och Àr en typ av forskningsöversikt som förutom att sammanstÀlla resultat Àven transformerar, analyserar och renodlar dem.
Religionsbokens utveckling frÄn 1950-talet till 2000-talet : En jÀmförande analys av tvÄ religionsböcker frÄn svenska skolans undervisningsmaterial
Denna uppsats Àr skriven i syfte att genom en vÀrderande textanalys undersöka likheter och skillnader mellan tvÄ av svenska skolans lÀroböcker i religion. Erland EhnmarksVÀrldsreligionerna frÄn 1955 samt Söka Svar frÄn 2009, av Leif Eriksson, Malin Mattsson FlenngÄrd och Uriel Hedengren. Denna jÀmförelse anser jag vara ett sÀtt att nÀrma sig en förstÄelse för olika generationers sÀtt att se pÄ religionen och att pÄ sÄ sÀtt fÄ en inblick i hur generationsklyftan skapats. De frÄgestÀllningar jag har anvÀnt mig av Àr följande.? Tolkas religionerna opartiskt eller ur en kristen synvinkel?? FörÀndras texternas vÀrderingar mellan de tvÄ böckerna?? I sÄ fall, hur skiljer sig detta Ät?Det resultat jag kommit fram till Àr att det har skett en utveckling bÄde nÀr det gÀller genusperspektiv och centrering kring kristna begrepp i lÀroböckerna.
Kristendomen i lÀromedel : En studie om kristendomen i högstadiets lÀromedel
Studien undersöker hur kristendomen framstÀlls i lÀromedel inom religionskunskap för det svenska högstadiet. Studien Àmnar söka maktstrukturer mellan de olika kristna riktningarna samt att se hur dessa riktningar framstÀlls i de olika lÀromedlen som finns för högstadiet. Studien tar avstamp frÄn lÀromedel skrivna för lpo 94, dÄ det ej har utkommit en större mÀngd lÀromedel skrivna för lgr 11. Studien koncentrerar sig pÄ de kristna riktningarna och ej Jesus tidiga liv eller kristen etik..
Medlem i en religiös rörelse : En studie om pingstvÀnner i ett individualiserat samhÀlle
Denna studie handlar om individer som vÀljer att gÄ med i en religiös rörelse, pingstkyrkan. Huvudintresset lÄg i varför en individ vÀljer att bli medlem i en religiös rörelse, nÀr vi lever i ett alltmer individualiserat samhÀlle, dÀr religionen fÄr mindre plats i mÀnniskors vardagsliv. Studien baseras pÄ intervjuer med fyra pingstvÀnner, en man och tre kvinnor, om hur vardagslivet ser ut, deras ritualer och traditioner samt om de kÀnner nÄgon utanförskap i samhÀllet. FrÄgestÀllningarna berörde: Vad Àr det som gör att en individ vÀljer att ingÄ i en religiös rörelse? Vilken betydelse har ritualer och traditioner? Hur ser vardagslivet ut innanför samt utanför rörelsen? Den sekundÀra frÄgan som stÀlldes var: Hur har kyrkan berörts? Den teoretiska referensramen till forskningen var: generation, individualisering, socialisation, interaktion och vardagsverklighet, ritualer, det "Àldre" samhÀllet (gemeinschaft) och det "nya" samhÀllet (gesellschaft).Forskningen visade att orsaken till att en del vÀljer att bli medlem i en religiös rörelse inte bara Àr religionen, utan i hög grad gemenskapen.
Lika barn leka bÀst? -Elevers och skolledares tankar kring identitetsskapande processer i friskolan
I vÄrt arbete har vi undersökt hur de identitetsskapande processerna pÄ friskolor med
elever i grundskolans senare Är ser ut. Genom kvalitativa intervjuer pÄ tre friskolor, en
med uttalad kristen vÀrdegrund och tvÄ allmÀnpedagogiska, ville vi ta reda pÄ hur
eleverna anser att skolorna pÄverkar deras identitet, om det finns det en tydligare
gruppidentitet pÄ friskolor med religiös inriktning, samt vad skolledningens har som
mÄl i arbetet med identitetsskapandet och hur detta uppfattas av eleverna.
Vi har anvÀnt oss av sociologerna Giddens och Ziehes teorier kring
identitetsskapande, samt kunskapssociologerna Berger och Luckmann och av Foucaults
teorier kring diskursiva ordningar.
UtifrÄn vÄr undersökning kan vi konstatera att samtliga elever anser att deras
respektive skola pÄverkar dem i deras identitetsskapande. PÄ de allmÀnpedagogiska
skolorna menar eleverna att skolornas pedagogiska inriktning hjÀlper dem att utvecklas
till sjÀlvstÀndiga och toleranta individer. Eleverna pÄ skolan med en uttalad kristen
vÀrdegrund anser att skolan delvis hjÀlper dem att fÄ ett större sjÀlvförtroende i deras
religiositet.
Det framkommer ocksÄ tydligt att den gemensamma religiösa gruppidentiteten inte
har nÄgon motsvarighet pÄ de allmÀnpedagogiska inriktade friskolorna. En förklaring
till detta anser vi vara att eleverna pÄ den kristna friskolan ser sig sjÀlva som avvikande
frÄn normen i det sekulariserade samhÀllet och dÀrför skapar ett starkare Vi.
Vi finner ocksÄ en överensstÀmmelse mellan skolledningens mÄl i hur eleverna ska
uppfatta sig sjÀlva och hur de faktiskt gör det.
"ĂndĂ„ vill vi tala om en kris" : Problematiken kring konfirmationens utveckling och förĂ€ndrade betydelse 1942-2000
Uppsatsen behandlar konfirmationen inom Svenska kyrkan och dess förÀndrade teologiska betydelse. Materialet strÀcker sig frÄn handboken 1942 till det senaste nytrycket av "Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete" Är 2000 och utgörs av i första hand kyrkans offentliga dokument. Fokus ligger pÄ konfirmationsgudstjÀnsten och dÀrtill hörande ritual..
Du ser ju inte kristen ut
Detta examensarbete handlar om stereotyper och dess problematik. Jag har valt att i en process undersöka det kristna utseendet pÄ grund av min egna kristna bakgrund. Det finns ingen fysisk bild av det kristna utseendet vilket gör Àmnet intressant och unikt. Genom att undersöka den allmÀnna uppfattningen om det kristna utseendet har en fysisk bild skapats och exponerats i en handbok som formgivits för att vÀcka tankar och bemöta vÄra fördomar. Grafisk formgivning Àr inte enbart ett verktyg för att sÀlja produkter.
"The Heart of Sweden" : -profilering av Ărebroregionen
Den latinamerikanska befrielseteologin Àr en kristen teologi som har sitt ursprung i slutet av 1960 och vill befria de fattiga och förtryckta mÀnniskor i latinamerika. Denna rörelse uppstod pÄ grund av sociola orÀttvisor, fattigdom och mÀnskliga rÀttigheter i utvecklingslÀnder i Sydamerika och har kritiserats av den romersk-katolska kyrkan.DÀrför, frÄn ett pedagogiskt perspektiv, Àr det en intressant frÄga om denna teologi Àr representerad i lÀroböcker i religionsÀmnet. Syftet med denna studie Àr att analysera om den latinamerikanska befrielseteologin Àr presenterad i lÀroböckerna.Denna forskning bygger pÄ fem lÀroböcker som har granskats genom en textanalys och en enkel kvantitativ analys för att besvara studiens frÄgor.Resultatet visar att latinamerikanska befrielseteologin presenteras i de analyserade lÀroböckerna, men mÀmns inte vid namn i de tvÄ senast skrivna.   .
Bidrar löplopp till ökad turism?
Den latinamerikanska befrielseteologin Àr en kristen teologi som har sitt ursprung i slutet av 1960 och vill befria de fattiga och förtryckta mÀnniskor i latinamerika. Denna rörelse uppstod pÄ grund av sociola orÀttvisor, fattigdom och mÀnskliga rÀttigheter i utvecklingslÀnder i Sydamerika och har kritiserats av den romersk-katolska kyrkan.DÀrför, frÄn ett pedagogiskt perspektiv, Àr det en intressant frÄga om denna teologi Àr representerad i lÀroböcker i religionsÀmnet. Syftet med denna studie Àr att analysera om den latinamerikanska befrielseteologin Àr presenterad i lÀroböckerna.Denna forskning bygger pÄ fem lÀroböcker som har granskats genom en textanalys och en enkel kvantitativ analys för att besvara studiens frÄgor.Resultatet visar att latinamerikanska befrielseteologin presenteras i de analyserade lÀroböckerna, men mÀmns inte vid namn i de tvÄ senast skrivna.   .
Kommunens miljöarbete : HĂ„llbar upphandling i Ărebro kommun
Den latinamerikanska befrielseteologin Àr en kristen teologi som har sitt ursprung i slutet av 1960 och vill befria de fattiga och förtryckta mÀnniskor i latinamerika. Denna rörelse uppstod pÄ grund av sociola orÀttvisor, fattigdom och mÀnskliga rÀttigheter i utvecklingslÀnder i Sydamerika och har kritiserats av den romersk-katolska kyrkan.DÀrför, frÄn ett pedagogiskt perspektiv, Àr det en intressant frÄga om denna teologi Àr representerad i lÀroböcker i religionsÀmnet. Syftet med denna studie Àr att analysera om den latinamerikanska befrielseteologin Àr presenterad i lÀroböckerna.Denna forskning bygger pÄ fem lÀroböcker som har granskats genom en textanalys och en enkel kvantitativ analys för att besvara studiens frÄgor.Resultatet visar att latinamerikanska befrielseteologin presenteras i de analyserade lÀroböckerna, men mÀmns inte vid namn i de tvÄ senast skrivna.   .
Kinnekulle det blommande berget : En studie om platsimage och platsmarknadsföring
Den latinamerikanska befrielseteologin Àr en kristen teologi som har sitt ursprung i slutet av 1960 och vill befria de fattiga och förtryckta mÀnniskor i latinamerika. Denna rörelse uppstod pÄ grund av sociola orÀttvisor, fattigdom och mÀnskliga rÀttigheter i utvecklingslÀnder i Sydamerika och har kritiserats av den romersk-katolska kyrkan.DÀrför, frÄn ett pedagogiskt perspektiv, Àr det en intressant frÄga om denna teologi Àr representerad i lÀroböcker i religionsÀmnet. Syftet med denna studie Àr att analysera om den latinamerikanska befrielseteologin Àr presenterad i lÀroböckerna.Denna forskning bygger pÄ fem lÀroböcker som har granskats genom en textanalys och en enkel kvantitativ analys för att besvara studiens frÄgor.Resultatet visar att latinamerikanska befrielseteologin presenteras i de analyserade lÀroböckerna, men mÀmns inte vid namn i de tvÄ senast skrivna.   .