Bakgrund: Kompetensf?rs?rjningen ?r en stor utmaning f?r den svenska sjukv?rden, i samtliga av landets regioner saknas specialistsjuksk?terskor och det ?r brist p? erfaren personal. Kompetensbristen kan utg?ra ett hot mot patients?kerheten. Trots att satsningar g?rs f?r att fler sjuksk?terskor ska specialistutbilda sig ?r det inte tillr?ckligt m?nga som g?r det. Syfte: Att unders?ka grundutbildade sjuksk?terskors inst?llning till att specialistutbilda sig inom kirurgisk v?rd. Metod: En fokusgruppsstudie med 16 grundutbildade sjuksk?terskor fr?n kirurgiska avdelningar p? ett universitetssjukhus i Sverige.

I den hÀr uppsatsen kommer du fÄ lÀsa om lappskatteland. Lappskatteland Àr mark och vattenomrÄde som samerna betalde skatt till staten för att samerna hade sina renar dÀr och utövade renskötsel pÄ marken. Lappskattelanden varade omkring 300 Är mellan mitten av 1500-talet till 1900- talet. Hade svenska staten verkstÀllt den konvention som antogs av Förenta Nationen, FN, 1989 (FN krÀvde att den skulle antas) som sade att man skulle erkÀnna urbefolkningarnas ÀganderÀtt till mark och vatten som urbefolkningar en gÄng i tiden besuttit, hade det möjligtvis varit en lösning pÄ problemet om vem som har ÀganderÀtt till lappskattelanden. Det Àr mÄnga faktorer som pÄverkar hur lappskattelanden skall behandlas.

Syfte & frÄgestÀllningar: Studiens syfte var att studera effekten pÄ medieanvÀndares attityder. För att fÄ en djupare förstÄelse och uppfattning om effekter pÄ attityden sÄ anvÀndes barnlÀkarfallet som ett exempel av anmÀlningsfall.Hur och pÄ vilket sÀtt kan media komma att ha effekt pÄ anvÀndarnas attityder?Metod & material: Studien Àr gjord efter en kvalitativ metod dÀr datainsamlandet bestod av tvÄ fokusgrupper. Totalt deltog tio personer och intervjuerna transkriberades och delades upp i teman (kodningsschema) som sedan analyserades enligt framing teorin.Huvudresultat: I resultatet kunde man utlÀsa att de bÄda fokusgrupperna hade oliker attityder gentemot barnlÀkarfallet. Detta trots att de bÄda fokusgrupperna tidigare hade en liknande uppfattning om hur media arbetar och sade sig vara kÀllkritiska.

Syfte & frÄgestÀllningar: Studiens syfte var att studera effekten pÄ medieanvÀndares attityder. För att fÄ en djupare förstÄelse och uppfattning om effekter pÄ attityden sÄ anvÀndes barnlÀkarfallet som ett exempel av anmÀlningsfall.Hur och pÄ vilket sÀtt kan media komma att ha effekt pÄ anvÀndarnas attityder?Metod & material: Studien Àr gjord efter en kvalitativ metod dÀr datainsamlandet bestod av tvÄ fokusgrupper. Totalt deltog tio personer och intervjuerna transkriberades och delades upp i teman (kodningsschema) som sedan analyserades enligt framing teorin.Huvudresultat: I resultatet kunde man utlÀsa att de bÄda fokusgrupperna hade oliker attityder gentemot barnlÀkarfallet. Detta trots att de bÄda fokusgrupperna tidigare hade en liknande uppfattning om hur media arbetar och sade sig vara kÀllkritiska.

I dagens moderna tjÀnsteföretag har kunskap och intern marknadsföring blivit allt mer relevant i syfte att förbÀttra företagets lönsamhet. Humankapitalet Àr en kritisk resurs i tjÀnsteföretag. Vi har dÀrför valt att undersöka detta Àmne med fokus pÄ personalmotivation och belöning. Det finns mÄnga olika alternativ pÄ hur detta interna arbete kan utföras, varpÄ vi har valt att redogöra för nÄgra av dem. Teorierna som anvÀnts har bland annat förklarat den strategiska ledningens roll, samt innebörden av företagskultur, kommunikation och medarbetarnas vÀrderingar.

FinansvÀrlden har drabbas av flertalet olika ekonomiska kriser de senaste Ären och sedan dess rÄder det osÀkerhet i vÀrldsekonomin. OsÀkerheten gör att de traditionella investeringsbedömningsmetoder som grundar sig i diskonterade kassaflöden blivit allt mer kritiserade och anses som otillrÀckliga för att göra ett bra investeringsbeslut. Med hjÀlp av reala optioner kan osÀkerheten minska och pÄ lÀngre sikt göra mer gynnsamma investeringar.  AllmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolag har den unika situationen att de har ramar och regler som gör att de mÄste göra lÄngsiktiga investeringar och inte kan byta sitt geografiska lÀge, till skillnad frÄn privata bostadsbolag. I denna unika situation mÄste det allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolaget sÀkerstÀlla att bolaget har möjligheten och flexibiliteten att göra investeringar som Àr lönsamma för bolaget. DÀrför kom vi fram till problemformuleringen: Hur kan reala optioner pÄverka investeringsbeslut i allmÀnnyttiga kommunala bostadsbolag? Syftet med studien var att beskriva och analysera hur reala optioner kan pÄverka ett investeringsbeslut i allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolag och förklara hur allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolag anvÀnder sig av reala optioner.

MÄnga av de barn som placeras i familjehem har inte utvecklat en trygg anknytning till sina biologiska förÀldrar, utan visar istÀllet tecken pÄ en otrygg anknytning, en ofta förekommande form Àr desorganiserad anknytning. Den desorganiserade anknytningen utgör en allvarlig riskfaktor och kan fÄ lÄngtgÄende följder för barn med detta anknytningsmönster, som exempelvis svÄrigheter med att hantera pÄfrestande situationer i livet. UtifrÄn ovanstÄende problemformulering syftar vÄr studie till att ta reda pÄ om ett barn som visar tecken pÄ att ha en otrygg anknytning till sina biologiska förÀldrar, kan förbÀttra sitt anknytningsmönster i samspel med sina familjehemsförÀldrar? VÄrt syfte med studien Àr att förstÄ hur familjehems förmÄga att erbjuda barn tillgÀnglighet, reflexivitet, familjetillhörighet och öka barnets sjÀlvstÀndighet och sjÀlvförtroende pÄverkar barns anknytningsmönster. Samt undersöka hur familjehem resonerar kring anknytning och vilka förÀndringar familjehemsförÀldrarna har kunnat se i barnens beteende under placeringens gÄng.

Syfte:Syfte Àr att undersöka hur dagens medieanvÀndares krav pÄ hur myndigheterna informerar har förÀndrats. Detta kommer att undersökas i en fallstudie om hur Trafikverkets formella strategi fungerar vid en operativ störning pÄ jÀrnvÀgen.FrÄgestÀllningar:Vid en operativ störning pÄ jÀrnvÀgen - vilka medier anvÀnder sig allmÀnheten av för att fÄ information?Hur arbetar Trafikverket strategiskt med att förmedla information till allmÀnheten vid en operativ störning pÄ jÀrnvÀgen?Teori: Gonzålez-Herrero & Smiths teori om hur den internetbaserade teknologin förÀndrar hur företag hanterar kriser och Ki och Nekmats teorier kring sina forskningsresultat om kriskommunikation pÄ Facebook.Metod: En kvantitativ metod genom en enkÀt, en kvalitativ metod genom en intervju med Viktor, kundtjÀnsthandlÀggare pÄ Trafikverket och sedan en jÀmförelse med Trafikverkets riktlinjer Trafikverkets nÀrvaro i sociala medier och Hantering av Trafikverkets sociala kanaler.Materialet:Resultatet av enkÀten och intervjun samt Trafikverkets riktlinjer.Resultat:I dagens samhÀlle vill medelanvÀndarna fÄ snabb, enkel och effektiv information. Internet innehÄller sÄ omfattande information att det Àr omöjligt att ta del av allting, dÀrför söker anvÀndarna invidanpassad information. Medieutvecklingen har gjort det möjligt för medieanvÀndarna att fÄ information utan att behöva söka upp den, exempelvis genom appar.

Under vÄr verksamhetsförlagda utbildning pÄ GrundlÀrarprogrammet har vi kunnat urskilja skillnader i vilket stöd eleverna fÄr med lÀxarbete i hemmet. UtifrÄn dessa iakttagelser har vi valt att undersöka hur ofta eleverna uppskattar att deras förÀldrar ser till att de avsÀtter tid för att göra sina lÀxor och hur det pÄverkar elevernas prestationer. Mycket av den tidigare forskningen tyder pÄ att lÀxstöttning Àr vÀsentligt för hur eleverna presterar i skolan och att det finns stora könsskillnader i hur ofta eleverna fÄr stöttning och ocksÄ i hur eleverna presterar i skolan. Syftet med studien Àr att undersöka vilken betydelse förÀldrars engagemang och tid till lÀxstöttning har för elevernas prestationer och huruvida det existerar könsskillnader gÀllande stöttning i hemmet. Vi har frÄgat oss hur ofta eleverna och förÀldrarna skattar att förÀldrarna ser till att eleverna avsÀtter tid för att göra sina hemlÀxor.

TvÄ experiment undersökte om en mÀnniska och ett djur som far lika illa vÀcker olika mycket empati. I Experiment 1 fick 108 personer lÀsa en berÀttelse dÀr antingen en man, kvinna, hund eller katt farit illa och dÀrefter skatta sin empati. MÀn hade lÄg empati för sÄvÀl mÀnniskor som för djur. Kvinnor hade (1) mer empati Àn mÀn oavsett offer, (2) mer empati för djur Àn för mÀnniskor, samt (3) nÄgot mer empati för hund Àn för katt. I Experiment 2 fick 69 kvinnor lÀsa en berÀttelse dÀr antingen ett barn eller en hundvalp farit illa.

VÄrt mÄl var att ta reda pÄ om mjölkkors naturliga beteenden fÄr utövas i de befintligadjurhÄllningssystemen och undersöka skillnader mellan KRAV och konventionelldjurhÄllning. Intervjuer görs pÄ 35 konsumenter, 6 bönder och 2 djurskyddsinspektörer.Konsumenter intervjuas för att se hur mycket allmÀnheten vet om ekologisk hÄllning avmjölkkor och deras naturliga beteenden. En statistisk analys gjordes pÄ intervjuerna avkonsumenter och bönder. Tre bönder pÄ respektive produktion intervjuas för att fÄ enjÀmförelse av Äsikter om naturliga beteenden samt djurskyddsinspektörers Äsikt om hurhÄllningen av kor fungerar tas fram. Bönderna pÄ KRAV har alla lösdrift, lÀngre bete ochavvÀnjer kalven senare.

Syftet med arbetet var att undersöka lĂ€rare och elevers beskrivningar av information om bedömning, inför arbetsplatsförlagt lĂ€rande. Jag ville bĂ„de undersöka vilken information om bedömning som lĂ€rare och elever upplever att de hade gett respektive fĂ„tt och hur den hade kommunicerats. Den metod som jag anvĂ€nde mig av var enkĂ€t under ledning och undersökningen genomfördes pĂ„ hotell- och restaurangprogrammet med elever frĂ„n Ă„rskurs tre.Det som jag kom fram till i min studie var att elevernas beskrivningar skilde sig frĂ„n lĂ€rarens beskrivning. Det visade sig att flera av eleverna inte visste vad som bedöms, vem som bedömde eller vilken kurs som momenten ingick i trots att lĂ€raren beskrev att informationen hade getts till eleverna. Även hur informationen hade kommunicerats skilde sig Ă„t mellan lĂ€rare och elevers beskrivningar Som möjliga orsaker till de olika beskrivningarna, har jag diskuterat att det kan ha berott pĂ„ olika störningar i kommunikationen och brister i kunskap om kommunikationsprocessen.Min förhoppning Ă€r att mitt arbete skall göra lĂ€rare medvetna om kommunikationens betydelse i klassrummet och undervisningssituationen och i synnerhet vikten av att kommunicera bedömning med eleverna..

Hiphopen har i alla dess tider varit en mansdominerad musikgenre och bransch men detta har under de senaste Ären kommit att förÀndras, inte minst inom den svenska kontexten. Svensk hiphop karakteriseras idag av en utprÀglad feminism, dÄ till exempel det kvinnliga kollektivet Femtastic har vÀxt fram. Att kvinnor idag har en minst lika stor roll som mÀn inom den svenska hiphopen och att denna har en stark relation till feminism, visar pÄ att den sexism vÀnd emot kvinnor som har prÀglat mÄnga raptexter skrivna av mÀn hÀr har kommit att förlora sin popularitet. Vi har genom att anvÀnda Edleys kritiska diskurspsykologi undersökt hur svenska kvinnliga rappare uttrycker sig och positionerar sig sjÀlva och andra i sina lÄttexter utifrÄn aspekterna kön och sexualitet, aspekter som manliga rappare ofta har anvÀnt vid beskrivning av kvinnor. Vi har med hjÀlp av tolkningsrepertoarer, subjektspositioner, ideologiska dilemman och Judith Butlers begrepp subversivitet kunnat urskilja olika mönster i konstruktioner av kön och sexualitet och funnit att artisterna i frÄga mÄnga gÄnger agerar pÄ ett sÀtt som bryter eller frÄngÄr köns- och sexualitetsbundna normer.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa likheter och skillnader i nyhetsrapporteringen om den globala uppvÀrmingen mellan Sverige och USA. Vi har inriktat oss pÄ New York Times och Dagens Nyheter. Hypotesen Àr att den amerikanska tidningen visar sig mer skeptisk till att miljöförÀndringarna Àr mÀnskligt skapade Àn den svenska tidningen. Tidsspannet vi valt Àr januari till och med december Är 2006 dÄ filmen An Inconvenient Truth hade premiÀr och skapade debatt i frÄgan. Undersökningen Àr av kvantitativ natur.

Syftet med studien var att undersöka socionomstudenters Äsikter gÀllande mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer samt deras Äsikter om samhÀllets stödinsatser. Vidare ville vi ta reda pÄ i vilken grad studenterna ansÄg att utbildningen hade ökat deras kunskaper om mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer. En enkÀtundersökning genomfördes och respondenterna bestod av 57 socionomstudenter som studerade sista Äret pÄ en högskola i mellersta Sverige. Resultatet analyserades frÀmst utifrÄn könsmakt som teoretiskt perspektiv samt med hjÀlp av tidigare forskning i Àmnet. Resultatet visade att socionomstudenterna i mÄnga avseenden hade liknande Äsikter om vÄldets orsaker och samhÀllets stödinsatser.