Idén till mitt examensarbete höstterminen 2008, kom frÄn en lust att lÀra mig nÄgot som jag tidigare upplevt vara ett frÀmmande sprÄk: bildsprÄket graffiti. Jag hade Àven en vilja att undersöka en estetisk lÀroprocess pÄ nÀra hÄll, och att i ett avslutande studentarbete, fördjupa mig i vad och hur kunskapande kan vara och se ut. Att sjÀlv vara den lÀrande och den gestaltande var ett val som gav mig en nÀrhet till min undersökning, vilket bÄde har stÀrkt min analys och skapat en svÄrighet till distans. Den estetiska lÀroprocessen dÀr skissernas roll fÄtt ta stor plats, har bestÄtt av bÄde individuellt och socialt lÀrande, nÄgot som jag i en analys av lÀrandet kunnat reflektera över. Jag har kommit fram till att det sociokulturella lÀrandet borde ha fÄtt mer plats, för det Àr frÀmst bristen pÄ det som skapat lÄsningar under projektets gÄng.

Denna uppsats syftar till att undersöka och beskriva hur personal pÄ en psykiatrisk intensivvÄrdavdelning upplever och förhÄller sig till bÀlteslÀggning. Jag har Àven valt att fokusera pÄ hur personalen upplever och förhÄller sig till bÀlteslÀggning av patientgruppen unga kvinnor med personlighetsstörning och sjÀlvskadebeteende. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag valt att göra kvalitativa intervjuer med personal pÄ en psykiatrisk intensivvÄrdavdelning. Jag har sedan analyserat min empiri utifrÄn ett maktperspektiv, dÄ detta synsÀtt ger en intressant vinkel pÄ de olika dilemman och svÄrigheter som personal möter i samband med tvÄngsÄtgÀrder. Jag har tagit del av tidigare forskning för att fÄ kunskap om Àmnet men Àven för att fördjupa min analys.

Under den senaste tiden har mÀnniskans syn pÄ omvÀrlden förÀndrats radikalt. Plötsligt Àr vÄra resurser Àndliga och vÄr pÄverkan pÄ klimat och natur större Àn vi nÄgonsin kunnat ana. En del politiker uppmanar till krafttag. Men vad innebÀr egentligen miljöarbete?Syftet med denna studie Àr att undersöka hur kostchefer och arbetsledare inom offentliga storhushÄll i BorÄs kommun vÀrderar och tillÀmpar miljöarbete.

AbstractFörfattaren analyserar i denna uppsats texter om kris, samhÀlle och sÀkerhet, vilka producerats och distribueratsmed stöd frÄn Krisberedskapsmyndigheten.Författaren problematiserar att hotet om potentiella, liksom farorna med förverkligade, kriser anses vara sÄ överhÀngande att en sÀrskild myndighet inrÀttas med syftet att stÀrka hela samhÀllets krisberedskap. Krisberedskapsmyndighetens arbete med samhÀllets sÀkerhet betraktas i uppsatsen som en formav riskhantering varmed riskerna med krisen ska lindras eller elimineras. Med ett diskursanalytisktförhÄllningssÀtt till texterna och genom att anvÀnda governmentality-teorin söker författaren analysera hurmyndigheten beskriver dagens samhÀlle och dess behov av vissa politiska ÄtgÀrder. En avKrisberedskapsmyndighetens centrala uppgifter Àr att bistÄ med kunskap och stöd för initierandet av privat-offentlig samverkan. Författaren beskriver och analyserar dÀrför ocksÄ vad texterna om samverkan mellan detoffentliga och det privata innebÀr för förebyggande krisberedskap och samhÀllelig sÀkerhet.

Syftet med studien var att undersöka vad vÄrdpersonalen inom kommunens sÀrskilda boenden hade för kunskaper om och attityder till MRSA och dess hygienrutiner. Studien hade en beskrivande och jÀmförande design. Genom ett bekvÀmlighetsurval valdes tvÄ kommunala boenden ut, ett i GÀstrikland och ett i HÀlsingland. EnkÀter lÀmnades ut till vÄrdpersonalen (n= 109), varav 88 besvarades. EnkÀten innehöll 13 pÄstÄenden och 13 attitydfrÄgor angÄende personalens kunskaper om MRSA och dess hygienrutiner.

Utformningen av tangentbordet har sett annorlunda ut genom tiderna,men de senaste drygt hundra Ă„ren har den inte Ă€ndrat sig mycket.Alternativa tangentbordsutformningar existerar, men har inte fĂ„tt detgenomslag man kunnat tro de skulle fĂ„. Är de verkligen sĂ„ bra som desĂ€ger? Denna rapport utreder hur nĂ„gra vanligt förekommande layouterförhĂ„ller sig till varandra ur anstrĂ€ngningssynpunkt, för nĂ„gra vĂ€l valdamjukvaruprojekt skrivna i programmeringsprĂ„ket Java..

Avvikelserapportering Àr grundlÀggande för att identifiera risker som kan leda till vÄrdskador. Trots detta vÀljer mÄnga sjuksköterskor att inte anmÀla avvikelser. Syftet med studien var att beskriva faktorer som pÄverkar sjuksköterskans beslut att avstÄ frÄn att anmÀla avvikelser. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 13 vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. I resultatet angavs tidsbrist som ett hinder för att anmÀla avvikelser.

Syftet med examensarbetet var att undersöka och fÄ kunskap om förskollÀrarnas tankar kring pedagogisk dokumentation och reflektion i förskolan. VÄr första frÄgestÀllning utgick frÄn förskollÀrarnas Äsikter om vad pedagogisk dokumentation hade för betydelse i verksamheten. Den andra och tredje frÄgestÀllningen inriktade sig pÄ hur förskollÀrarna tolkade begreppet reflektion samt vad de ansÄg att den hade för betydelse i förskolan. Den sista frÄgestÀllningen fokuserades pÄ vilka erfarenheter förskollÀrarna hade av just reflektion i förskolan. Vi genomförde tio kvalitativa intervjuer i tre olika kommuner.

PÄ de flesta svenska sjukhus har samvÄrd av mor och barn efter förlossning efterstrÀvats eftersom samvÄrd bland annat frÀmjar amning. I samband med kejsarsnitt och dÄ barnet inte mÄr vÀl efter födsel separeras dock ofta mor och barn för en kortare eller lÀngre tid, vilket pÄverkar amningen negativt. Mödrars tillit till sin förmÄga att amma har visat sig ha stor betydelse för om de skall lyckas med amning. Mödrar med lÄg tillit har en högre risk att sluta amma tidigt Àn de som har hög tillit. Syftet med studien var att jÀmföra nyblivna mödrars tillit till sin förmÄga att amma dÄ mor och barn vÄrdas tillsammans respektive vÄrdas separerade efter förlossning.

Denna uppsats syfte var att undersöka vad elever i grundskolans senare Är har för attityd till grammatikundervisningen i svenska. Min hypotes var att den allmÀnna attityden Àr negativ. Om detta antagande stÀmde ville jag undersöka vad som lÄg till grund för denna negativa instÀllning, samt ta reda pÄ hur eleverna tyckte att man kunde göra för att förÀndra undervisningen till det bÀttre. De metoder jag anvÀnt mig av Àr dels en enkÀtundersökning bland 70 elever i skolÄr 6-9, dels mer djupgÄende intervjuer i gruppform med elva elever. TyvÀrr sÄ bekrÀftades min hypotes.

I denna uppsats undersöks om vÀrldshÀndelser skapar abnorma effekter hos oljebolags aktiekurser och om dessa effekter ter sig olika beroende pÄ företagens olika storlek. Undersökningen utförs med hjÀlp av en eventstudie som genomförs pÄ sex oljebolag med tre vÀrldshÀndelser som utgÄngspunkt. De valda vÀrldshÀndelserna bestod av tvÄ naturkatastrofer och en större ekonomisk hÀndelse. Företagen som valdes delades in i tvÄ grupper om tre företag, dÀr ena gruppen innehöll de större företagen och den andra gruppen de mindre.Slutsatserna som har kunnat dras av undersökningen Àr att hÀndelserna i tvÄ av de tre undersökta fallen orsakade signifikanta abnorma under- eller överavkastningar hos oljebolagens aktier vilket bevisar en viss ineffektivitet hos marknaden. Det generella utfallet var att den ekonomiska hÀndelsen visade sig ha en större pÄverkan pÄ aktiekurserna Àn de tvÄ naturkatastroferna hade.

SammanfattningBedrĂ€geribrotten har ökat kraftigt och det har Ă€ven skett en stor förĂ€ndring i tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tten för brottstypen de senaste decennierna. Ökningen och förĂ€ndringen beror till stor del pĂ„ den tekniska utvecklingen som har gjort att fler former av bedrĂ€gerier kan begĂ„s. Den nya tekniken har Ă€ven bidragit till att bedrĂ€geribrotten bĂ„de kan utföras med enkla medel men framförallt mer effektivt dĂ„ en gĂ€rningsperson enkelt kan nĂ„ ut till en stor krets. BedrĂ€geri Ă€r en av de mest svĂ„rlösta brottstyperna.De centrala begreppen i 9 kap. 1 § Brottsbalken (BrB) definieras inte i lagtexten vilket ger rĂ€ttstillĂ€mparen ett betydande utrymme för tolkning.

VÄrt syfte med denna studie har varit att undersöka huruvida fÀder som befinner sig i hemlöshet har upplevt ett behov av stöd i sitt förÀldraskap. Vi ville Àven utröna ifall det eventuella behovet blivit tillgodosett samt hur mÀnnen, under den period de befunnit sig i hemlöshet, upplevt sitt förÀldraskap. Vi har utgÄtt ifrÄn socialkonstruktivistisk genusteori och Àven tillÀmpat begreppen intersektionalitet, diskurs samt makt. Det har i tidigare forskning bland annat framkommit att det sociala arbetet med personer som befinner sig i hemlöshet till viss del prÀglas av en traditionell syn pÄ kön och att mÀn i hemlöshet inte uppmuntras till att vara jÀmlika fÀder. Vi har genomfört fyra semistrukturerade intervjuer med mÀn som befunnit i hemlöshet och samtidigt haft barn under 18 Är.

Hur förberedda Àr skolorna idag om det uppstÄr kriser?Vi har velat undersöka hur pedagoger förhÄller sig till krishantering i skolan. De resultat som vi fick fram genom kvalitativa intervjuer med lÀrare, var att det inte fanns en stor kunskap inom omrÄdet pÄ de tvÄ utvalda skolorna och att det fanns behov av att utveckla och bearbeta krishanteringsplaner. Vi har kommit fram till att vÀldigt fÄ i dagens skola har den beredskap som verkligen krÀvs.I resultaten har framkommit att skolor inte har en vÀl utarbetad krisplan och krisgrupp som utbildas kontinuerligt och att det finns behov av nÄgon kompetensutveckling i Àmnet krishantering. FÄ att fÄ en vÀl fungerande organisation vid krissituationer anser vi att det behövs en fungerande krisplan som stöd och handledning men ocksÄ en tydlig ansvarsfördelning.

De flesta som arbetar pÄ en förskola kommer nÄgon gÄng att möta ett barn i sorg. Syftet med studien Àr att fÄ fördjupad kunskap om hur pedagoger i förskolan kan möta barn i sorg, samt att fÄ insyn i hur beredskapen kan se ut pÄ förskolor inför en eventuellt kommande kris. Studiens val av fokus ligger pÄ barns sorg efter dödsfall av nÀrstÄende. FrÄgestÀllningarna i studien berör barns och pedagogers perspektiv pÄ sorg samt förskolans krisberedskap. I de olika omrÄdena nÀmns bland annat hur barn kan reagera vid sorg, hur pedagoger kan möta dessa reaktioner samt hur förskolans arbete med krisberedskap kan se ut.För att samla in data till studien nyttjas kvalitativ forskningsmetod och utifrÄn detta anvÀnds semistrukturerade intervjuer.