Bakgrund: Revisorers grundläggande ledord hög integritet, moral och etik samt oberoende har efter ett antal uppmärksammade redovisningsskandaler försvagats. Eftersom stora redovisningsbrott inte har upptäckts trots revision försämras förtroendet för revisorer. Om en revisors arbete i större utsträckning blir övervakat finns en möjlighet att revisorn granskar mer noggrant. Därmed kan antalet upptäckter och anmärkningar i revisionsberättelser stiga och revisorers förtroende upprätthållas. Den finansiella krisen under 2000-talet har visat att övervakningssystemen av revisorer behöver förbättras.

Efter den senaste finansiella krisen har efterfrågan på managementkonsulttjänster växt, vilket kan bero på att många organisationer och verksamheter omstrukturerats och omorganiserats för att öka effektiviteten samt förbättra konkurrenskraften. Samtidigt som efterfrågan har tilltagit har också utbudet av olika konsulttjänster ökat och i kampen om marknadsandelar blir det därmed viktigt att managementkonsultföretagen kan utmärka sig samt verkar förtroendeingivande gentemot potentiella kunder. Förtroendet kunden känner gentemot tjänsteleverantören kan kopplas till hur pass framgångsrika tjänsteföretaget är på att kommunicera en bild av sig själva som trovärdiga, vilket påverkas av den externa, interna och interaktiva marknadsföringen. Extern marknadsföring kan kopplas till att skapa löften om tjänstens förtjänster, intern marknadsföring kan kopplas till att möjliggöra löftet och interaktiv marknadsföring handlar om att hålla löftet om utställda tjänster. Inom ramen för de tre aktivitetsområden skapa löften (extern), möjligöra löften (internt) samt hålla löften (interaktivt) återfinns flertalet faktorer som kan bidra till att kunden känner förtroende för tjänsteleverantören.

Under perioden 1970-1989 existerade nästan inte fenomenet långtidsarbetslöshet i Sverige. I samband med den ekonomiska krisen under 1990-talet steg arbetslöshetssiffrorna rekordartat. Arbetslöshetssiffrorna sjönk något under det följande decenniet men har inte sedan dess gått tillbaka till forna låga nivåer.I TCO:s studie ?Jakten på superarbetskraften? från 2009 deltog 1 885 arbetsställen i landet från både den privata och den offentliga sektorn. Statistiken talar sitt tydliga språk då det visade att nästan hälften av cheferna var ganska eller mycket negativt inställda till att nyanställa långtidsarbetslösa personer.

Bakgrund/Problemdiskussion: Ett företag som börsintroduceras har en skyldighet att sammanställa ett Initial Public Offering (IPO) prospekt. I prospektet beskriver företaget sitt finansiella -, fysiska - och intellektuella kapital. Det klassiska i en företagsanalys har varit att granska företaget utifrån finansiella nyckeltal, dock efterfrågas mer information om företags ?mjuka? tillgångar (läs intellektuellt kapital). Den här uppsatsen undersöker om mängden redovisad information om det intellektuella kapitalet påverkar företagets börskurs och underpricing.

Till följd av den globala finanskrisen som startade under 2008 implementerade Riksbanken flertalet extraordinära åtgärder med syfte att dämpa konjunkturnedgången och säkra ett väl fungerande betalningssystem. Dylika åtgärder kan ge allvarliga följder och problem i ekonomin såsom exempelvis förtroendeproblem för de finansiella och penningpolitiska myndigheterna, hyperinflation mm. Det är därför av intresse att undersöka huruvida de genomförda åtgärder lett till måluppfyllelse eller ej, givet den problematik som präglar ekonomin under anormala tidsperioder.Genom uppsatsen har författarna använt sig av The 3-equation New Keynesian Model, även kallad IS-PC-MR modellen med Taylorregeln som ränteregel samt IS-LM modellen för beskrivande av likviditetsfällan. Empirin baseras på data från Riksbanken, Konjunkturinstitutet, SCB m.fl. Även en del intervjuer har genomförts via mail med anställda på Riksbanken för att på så sätt fördjupa insynen i problematiken.

Finanskrisen uppstod i samband med att banker världen över, men främst i USA lånade ut pengar till folk för att de skulle köpa fastigheter. Stora delar av dessa låntagare hade inte förmågan att betala tillbaka räntan och amorteringen, vilket ledde till att bankerna uteblev intäkter och istället hade en massa fastigheter som kom att säljas via exekutiva auktioner. Oroligheten bankerna och investmentbolagen emellan ledde till att ingen vågade låna ut pengar till den andra och detta eskalerade till att ett av USA:s största investmentbolag gick i konkurs. Flera andra investmentbolag fusionerade med andra starkare bolag för att klara sig ur Krisen.Syftet med denna uppsats är att se hur styrräntan påverkar aktiemarknaden. Påverkas olika branscher olika av ränteförändringen? Hur påverkas aktiemarknaden av reporäntan under en högkonjunktur som övergår kraftigt till extrem lågkonjunktur det vill säga finanskris? Undersökningens material består av olika finans, ekonomi och Riksbankens hemsida samt vetenskapliga artiklar och internetsidor, för att kunna pröva teorier som ställts för att få fram ett samband mellan reporänta och aktiemarknaden.Författaren kommer att använda sig av kvantitativa metoder i forskningen då det görs en eventstudie för att få fram sambandet mellan reporäntan och aktiemarknaden, på grund av att författaren utgår från konkret fakta som återfinns hos Riksbanken och Stockholms börs OMX.Marknaden verkar vara väldigt effektiv enlig den effektiva marknadshypotesen (EMH).

Kina har i många år varit ledande inom textil produktion och landets ekonomiska tillväxt har ökat för varje år som går. Trots krisen 2008 lyckades Kina hålla landets ekonomi i schack medan andra av världens stora nationer gick in i en djup kris (Baocheng 2010, ss. 215-226). Under de senaste åren har det även framkommit hur Kinas exploaterade industri har bidragit till den förödande miljöförstöring som råder i landet. Kina har i många år varit Sveriges största importland av textilier.

Mot bakgrund av att medier kan definieras som en socialiseringsfaktor samt att sexualitet är ett ämne som ofta vädras i olika medier är syftet med den här kvalitativa studien att undersöka hur livsstilsmagasin, i sina texter, skildrar sexualitet och då närmare bestämt kvinnors sexualitet. Kvinnors sexualitet undersöks av den anledningen att kvinnor under 1800-talet drabbades av en avsexualisering, det vill säga deras sexualitet förminskades i förhållande till männens, vilket sannolikt påverkar samhället än idag.                      Studien har tre frågeställningar där den första rör huruvida denna avsexualisering präglar livsstilsmagasin. Den andra frågeställningen undersöker vilka ord som används i livsstilsmagasinen för att beskriva det kvinnliga könsorganet. Den tredje frågeställningen har fokus på hur stor del av innehållet i livsstilsmagasinen som präglas av sexualitet, på ett direkt eller indirekt sätt.Ur ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv lutar sig studien mot ett teoretiskt ramverk kring mediers påverkan, då främst hur unga människor påverkas, samt agenda setting. Jenny Kitzingers forskning har en central roll.

Den 8-9 januari 2005 svepte en stor storm över Sydsverige som orsakade stora skador på bl.a. vår elförsörjning. Denna storm kom att innebära stora ekonomiska skador för hushållen och företagen. Sydkraft Nät AB drabbades väldigt hårt, och blev starkt kritiserade för hur de skötte denna kris.Vi valde att utgå från teorin om hur en krisplan bör se ut och innehålla, för att därefter se om Sydkrafts krisplan överensstämmer med denna. Efter att vi undersökt frågan, valde vi att gå vidare med att undersöka den mest intressanta frågan, nämligen om denna krisplan efterlevdes den 8-9 januari då stormen slog till.

Uppsatsen handlar om kvinnors organisering i sociala rörelser i Argentina under två olika perio-der: diktaturen 1976 -83 och den ekonomiska krisen 2001/2002. Syftet har varit att undersöka utifrån vilka syften och med vilka strategier kvinnor har organiserat sig under dessa perioder, samt att se om det finns likheter eller skillnader mellan dessa.De rörelser som undersökts har varit: Las Madres de Plaza de Mayo, olika grannskapsorgani-sationer och hemmafrurörelser, samt piqueteros, clubes de trueque, fábricas/empresas recupera-das och asambleas vecinales.Rörelserna har huvudsakligen analyserats utifrån feministiska och genusvetenskapliga teorier. Framförallt har jag utgått från en diskussion inom feminismen som handlar om skillnaden mellan kvinnoorganisationers strategiska och praktiska intressen. Många kvinnorörelser i Argentina, liksom i Latinamerika i stort, har organiserat sig utifrån en identifiering med en traditionell kvinnlig genuskonstruktion, det vill säga med moderskapet och med sysslor i hemmet. Utifrån det ställningstagandet har kvinnorna i rörelserna också ofta tagit avstånd ifrån politik och politis-ka strukturer.

Bakgrund och problem:Belöningssystem alltid varit ett styrverktyg där ledning med dess hjälp försökt att bidra till att medarbetare blir motiverade till att öka sin produktivitet och på så sätt bidra till organisationens lönsamhet. Men att försöka förstå de icke-ekonomiska effekterna av olika belöningssystem har bidragit till att försöka skapa en ökad förståelse för organisatorisk rättvisa. Vad gäller monetära ersättningar i ett belöningssystem så är det viktigt att förstå att rättvisefrågor utgör en viktig del av de olika anställningsförhållandena i organisationen. Utan denna förståelse kan det uppstå ogynnsamma situationer. Detta har lett oss till uppsatsens problemformulering: Vad har upplevd rättvisa för påverkan på attityder kring monetära ersättningar i ett belöningssystem?? Vad kan monetära ersättningar få för upplevda beteendemässiga konsekvenser?Syfte:Rapportens huvudsakliga syfte är att beskriva och förklara attityder kring monetära ersättningar i ett belöningssystem.

Finanskrisen uppstod i samband med att banker världen över, men främst i USA lånade ut pengar till folk för att de skulle köpa fastigheter. Stora delar av dessa låntagare hade inte förmågan att betala tillbaka räntan och amorteringen, vilket ledde till att bankerna uteblev intäkter och istället hade en massa fastigheter som kom att säljas via exekutiva auktioner. Oroligheten bankerna och investmentbolagen emellan ledde till att ingen vågade låna ut pengar till den andra och detta eskalerade till att ett av USA:s största investmentbolag gick i konkurs. Flera andra investmentbolag fusionerade med andra starkare bolag för att klara sig ur Krisen.Syftet med denna uppsats är att se hur styrräntan påverkar aktiemarknaden. Påverkas olika branscher olika av ränteförändringen? Hur påverkas aktiemarknaden av reporäntan under en högkonjunktur som övergår kraftigt till extrem lågkonjunktur det vill säga finanskris? Undersökningens material består av olika finans, ekonomi och Riksbankens hemsida samt vetenskapliga artiklar och internetsidor, för att kunna pröva teorier som ställts för att få fram ett samband mellan reporänta och aktiemarknaden.Författaren kommer att använda sig av kvantitativa metoder i forskningen då det görs en eventstudie för att få fram sambandet mellan reporäntan och aktiemarknaden, på grund av att författaren utgår från konkret fakta som återfinns hos Riksbanken och Stockholms börs OMX.Marknaden verkar vara väldigt effektiv enlig den effektiva marknadshypotesen (EMH).

Bakgrund: Sverige befann sig i en rådande högkonjunktur med stigande börskurser, allthögre fastighetspriser, växande sysselsättning och ett blomstrande näringsliv medrekordvinster. För att under hösten 2007 övergå till en oviss lågkonjunktur medlikviditetsbrist och en totalt avstannad marknad (Bäckström & Forsell, 2008). En finansiellkris påverkar många företag väldigt kraftigt, speciellt med avseende på deras bokföring ochderas finansiella rapporter. Eftersom revisorns uppgift är att granska och kvalitetssäkrainformationen i dessa finansiella rapporter för bolagets olika intressenters räkning, varuppsatsens utgångspunkt att finanskrisen också borde påverka revisionen.Problemfrågeställning: Hur påverkades revisionen i noterade bolag av den globalafinanskrisen och förändrades i så fall revisorns fokus?Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur revisionen påverkades i noterade bolag av denglobala finansKrisen.

Med anledning av intensifieringen av de stridigheter som uppstod i Somalia i början av 1990-talet flydde närmare en miljon människor landet och undan Krisen. Både i den amerikanska delstaten Minnesota och i Östergötlands län i Sverige har antalet somalier sammantaget ökat. Hur gruppen klarat sig på arbetsmarknaden i respektive region skiljer sig betydligt då andelen arbetande somalier i Minnesota är betydligt högre än i Östergötland. Uppsatsen syftar till att kartlägga arbetsmarknadssituationen för utrikes födda somalier i Östergötland samt att redovisa effekterna av den svenska arbetsmarknadens funktionssätt på den här gruppen genom en jämförelse med hur det förhåller sig i Minnesota.De båda populationerna i respektive region liknar varandra på många sätt även om de till antalet är betydligt fler i Minnesota. Graden av formell utbildning är generellt sett låg och många somalier är vid ankomsten analfabeter, det har observerats att somalier i Minnesota möjligen har en något högre utbildningsnivå än de i Östergötland vilket kan förklara en del av skillnaden i sysselsättningsgrad.

Till följd av den globala finanskrisen som startade under 2008 implementerade Riksbanken flertalet extraordinära åtgärder med syfte att dämpa konjunkturnedgången och säkra ett väl fungerande betalningssystem. Dylika åtgärder kan ge allvarliga följder och problem i ekonomin såsom exempelvis förtroendeproblem för de finansiella och penningpolitiska myndigheterna, hyperinflation mm. Det är därför av intresse att undersöka huruvida de genomförda åtgärder lett till måluppfyllelse eller ej, givet den problematik som präglar ekonomin under anormala tidsperioder.Genom uppsatsen har författarna använt sig av The 3-equation New Keynesian Model, även kallad IS-PC-MR modellen med Taylorregeln som ränteregel samt IS-LM modellen för beskrivande av likviditetsfällan. Empirin baseras på data från Riksbanken, Konjunkturinstitutet, SCB m.fl. Även en del intervjuer har genomförts via mail med anställda på Riksbanken för att på så sätt fördjupa insynen i problematiken.