Den här uppsatsen har undersökt hur tre relevanta myndigheter socialiserar unga Kriminella som lever med ett Npf ? neuropsykiatriskt funktionshinder. Tre frågeställningar användes: Samverkan mellan myndigheterna vid socialisationen till samhället för unga Kriminella med ett Npf? Erfarenheter som myndigheterna har av unga Kriminellas socialisation till samhället? Är IÖV ? intensivövervakning med elektronisk fotboja en möjlighet i socialisationsarbetet av unga Kriminella med Npf? Kvalitativ ansats där intervjuer har gjorts med tre personer/myndighet. Intervjuerna spelades in.

Kronvittnessystem har vid ett flertal tillfällen diskuterats i svensk politik som en möjlig åtgärd i arbetet mot organiserad brottslighet. Ett kronvittne är en person som vittnar om sin egen eller andras brottslighet och på grund av detta erhåller ett mildare straff för sina brott. Flera andra länder använder sig av kronvittnessystem på grund av de nyttor som finns med det, men forskning visar att det även finns problem med systemet. Syftet med denna studie är att besvara frågan vad Kriminella personer har för uppfattning om att kronvittna i ett kronvittnessystem. Kvalitativa intervjuer genomfördes med före detta Kriminella med erfarenhet av organiserad brottslighet.

Syftet med denna rapport är undersöka synen på polisen i Sundsvall bland de som en gång varit aktivt Kriminella i staden samt visa på synpunkter på hur det polisiära arbetet kan förbättras vid bemötande av Kriminella och missbrukare. Arbetet skall även visa på eventuella samarbeten mellan K.R.I.S, polisen och kriminalvården i Sundsvall inför frigivning av intagna på kriminalvårdsanstalt. Ett viktigt steg för att bryta den Kriminella livsstilen är att en person ,som skall bli frigiven från fängelse, blir mött av K.R.I.S. vid detta tillfälle. Detta sker inte förrän personen i fråga är beredd på att satsa på ett hederligt liv samt beslutar om ett medlemskap i K.R.I.S.

Syftet med denna rapport är att söka att förstå varför vissa människor söker sig till Kriminella nätverk, vilka arbetsproblem som skapas hos polisen i Kramfors på grund av Fucked for lifes (FFL) etablering i staden och på vilket sätt man ska arbeta för att lösa dem. FFL håller på att etablera sig i Kramfors, det resulterar i att det uppstår resursbrist för polisen då antalet medlemmar som besöker staden kan variera stort och antalet polispatruller i tjänst är för få om en allvarlig situation skulle uppstå. Gällande just FFL finns ett svårhanterligt problem för polisen, det är att det uppkommit en lokal svans av anhängare till FFL. Denna rapport belyser hur FFL är uppbyggd och vilken typ av kriminalitet de sysslar med, vad de har för förhållningssätt till polisen samt hur andra poliser, specialiserade på denna typ av kriminalitet, ser på detta problem. Rapporten bygger på aktuell litteratur samt intervjuer med poliser.

Genom historien har frågorna om hur man får människor till att inte begå brott, hur man bäst straffar en brottsling och hur man får brottslingen att inte begå brott igen diskuterats intensivt. Om man tittar tillbaka i historien har kroppsbestraffning och dödsstraff varit de centrala straffmetoderna. Det var först på 1800- talet som tanken om att brottslingars själ skulle straffas istället för kroppen. Det var med denna tanken som fängelsestraffet blev en central del. Bakom murarna skulle fångarna inte bara straffas för sina gärningar de skulle också formas till en människa samhället ville ha.

Många ungdomar har i dagens samhälle hamnat i Kriminella banor. Det finns stöd i olika former bland annat institutioner där ungdomarna blir placerade för att med hjälp av utbildad personal kunna åter igen bli accepterade samhällsmedlemmar.Syftet med vår studie är att öka förståelsen av omsocialiseringen på de ungdomar som placeras i behandlingshem på grund av kriminalitet, samt ta reda på ifall behandling på institution har bidragit till att ungdomarna blir accepterade i samhället. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod där vi genom semistrukturerade intervjuer med fyra ungdomar har försökt få svar på vilken betydelse behandling på intuition har för Kriminella ungdomars återintegrering i samhället. Vi har analyserat vårt material utifrån sociologiska teorier för att öka förståelsen av ungdomskriminalitet.Resultatet tyder på att ungdomars placering på institutionen inte är den ultimata lösningen till återintegrering, men respondenterna har oftast upplevt behandlingshemmen som något positivt då personalen har bidragit till ett nytt sätt att tänka på.  .

Brottsligheten i Sverige har ökat. Två av fem individer återfaller i brott efter frigivning. De individer som lever i utanförskap och kriminalitet är i en utsatt position. Flertalet av kriminalvårdens klienter har behov av insatser från olika verksamheter för att klara sig från återfall i kriminalitet. Syftet med studien är att få en djupare förståelse om vad före detta Kriminella anser har varit betydelsefullt i deras process att lämna sin Kriminella livsstil.

Undersökningen behandlar hur Kriminella personer och polisen använder sig av geografiska förutsättningar i sina respektive verksamheter. Hur de först kartlägger objekt i sin omgivning för att sedan välja hur de ska agera. Kriminella personer och polisen undersöks för att visa hur aktörer, på olika sida om lagen, möter liknande geografiska förutsättningar fast upplever dem på olika sätt. Avslutningsvis återges deras inställning till att först kartlägga objekt i sin omgivning innan de agerar. Undersökningen skildrar hur aktörer subjektivt upplever objektiva föremål i sin omgivning på olika sätt, beroende på deras avsikter. Kriminella personer planerar ett brott genom att först kartlägga sin omgivning.

Syftet med vår undersökning är att se vilka sociala relationer det finns mellan kriminalvårdspersonalen och de intagna, ur ett social psykologiskt perspektiv. Även vilken hjälp det finns att bistå de Kriminella under tiden på anstalten men även efteråt. Kriminellas beteende är ett omdiskuterat och intressant ämne i samhället. Ska de lyckas ta sig tillbaka till samhället utan att leva ett kriminellt liv och vad får det kosta? Det finns många fördomar i samhället som gör att de människorna som har varit Kriminella alltid kommer att bli dömda för det de tidigare har blivit straffade för och får leva med det resten av sitt liv.

Kvinnors kriminalitet har länge varit ett eftersatt forskningsområde, i synnerhet i Sverige. Den forskning som finns beskriver i stor utsträckning kvinnan som passiv och/eller som brottsoffer. Huvudsyftet med denna studie har varit att undersöka kvinnors syn på sin delaktighet i den egna Kriminella karriären. Studien har också undersökt kvinnornas förståelse av sin kriminalitet, vilka möjligheter respektive hinder de har haft under sin uppväxt och om de anser sig fattat viktiga val som lett till kriminalitet. Fyra kvalitativa intervjuer har gjorts och analyserats med hjälp av Goldbergs stämplingsteori, Bergströms teori om kriminalitet som livsstil och till viss del utifrån tidigare forskning.

I denna uppsats försöker jag förklara vad ungdomsbrottslighet innebär, vilka faktorer gör så att man som ungdom utför brottsliga handlingar och hamnar i Kriminella gäng samt hur man på bästa sätt kan förebygga ungdomsbrottslighet. Jag har gjort en litteraturöversikt och sedan behandlat informationen med hjälp av två tidigare teorier, sociala bandteorin och inlärningsteorin. För att få mina frågeställningar besvarade har jag fokuserat på ungdomar och hur det kommer sig att de väljer en kriminell väg. I diskussion och resultat stycket presenterar jag vad jag kommit fram till i analysdelen och analyserar resultatet med dem valde teorierna. I uppsatsen tar jag även upp om det finns någon koppling mellan maskulinitet och brottslighet och iså fall vilken..

Avsikten med denna undersökning var att studera hur professionella arbetar med Kriminella ungdomar genom att studera två kriminalvårdsenheters program riktade mot denna grupp. Utifrån ett diskursanalytiskt förhållningssätt har vi studerat olika praktiker och diskurser som ingår i enheternas programverksamhet. Studien har en kvalitativ karaktär och bygger på intervjuer samt befintligt material på det undersökta området. Vi utförde två intervjuer på frivårdsenheten och två intervjuer på ungdomsanstalten i Luleå med professionella verksamma inom programmen. De undersökta programmen är Brotts-Brytet och ART.

Kronvittnessystem har vid ett flertal tillfällen diskuterats i svensk politik som en möjlig åtgärd i arbetet mot organiserad brottslighet. Ett kronvittne är en person som vittnar om sin egen eller andras brottslighet och på grund av detta erhåller ett mildare straff för sina brott. Flera andra länder använder sig av kronvittnessystem på grund av de nyttor som finns med det, men forskning visar att det även finns problem med systemet. Syftet med denna studie är att besvara frågan vad Kriminella personer har för uppfattning om att kronvittna i ett kronvittnessystem. Kvalitativa intervjuer genomfördes med före detta Kriminella med erfarenhet av organiserad brottslighet.

Hur ser en persons livshistoria ut bakom etiketten kriminell? Vi har i denna uppsats ämnatsöka svaret hos personer som levt ett kriminellt liv men som i dagsläget lever ett liv inomsamhällets förespråkade normer. Vår önskan har varit att lyfta fram individernas egnaberättelser om sina erfarenheter med förhoppning om att få en tydligare bild av deraslivshistoria. Vi har genom kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer samlat invårt empiriska material som vi senare har analyserat och arbetat med i samverkan med enhermeneutisk utgångspunkt. Vårt syfte har varit att genom våra tio intervjupersoners egnaberättelser få insikt i hur vägen in i och ut ur deras Kriminella leverne har sett ut samt vilkenbetydelse de tillskriver KRIS och deras arbete.

Vår frågeställning ska ge svar på vilka hinder och möjligheter möter de före detta Kriminella när de ska återintegreras i ett konsumtionssamhälle? Vi har intervjuat före detta Kriminella som är medlemmar i organisationen KRIS och Unga KRIS utifrån syftet, att skapa kunskap och förståelse kring vad som krävs av före detta Kriminella att skapa sig en livsstil som accepteras av samhället. Vi har även intervjuat Frivården som går ut på att fånga personalens syn på arbetet, hur dem arbetar för att underlätta frigivningen för de intagna samt skapa en förståelse kring deras tankar angående huruvida det faktiskt går att skapa en ny identitet. Studiens resultat presenteras i fyra teman som myndigheter, sociala relationer, identitet och livsstil samt respekt. Det gav bland annat följande resultat: respondenterna måste genomgå en förändring, ifrån en kriminell livsstil, till en livsstil som anses accepterad av samhället.