Vilka var de viktigaste faktorerna till att fyra individer lyckades bryta med sin kriminella bakgrund? Samtliga informanter studien bygger pa? a?r medlemmar i en organisation som hja?lper individer med en bakgrund kantad av kriminalitet och droger tillbaka ut i det konventionella samha?llet. Informanterna valdes ut genom en kombination av sno?bollsurval och bekva?mlighetsurval. Studien baseras pa? narrativa djupintervjuer samt deltagande observationer.

Vilka var de viktigaste faktorerna till att fyra individer lyckades bryta med sin kriminella bakgrund? Samtliga informanter studien bygger pa? a?r medlemmar i en organisation som hja?lper individer med en bakgrund kantad av kriminalitet och droger tillbaka ut i det konventionella samha?llet. Informanterna valdes ut genom en kombination av sno?bollsurval och bekva?mlighetsurval. Studien baseras pa? narrativa djupintervjuer samt deltagande observationer.

Anabola androgena steroider (AAS) är en substans som påverkar kroppen både fysiskt och psykiskt. Såväl innehav som bruk av AAS är brottsligt. Preparatet ger flertalet bieffekter som förutom brukaren även skadar andra individer och samhället i stort. För att förhindra att människor skadas och genomföra ett förebyggande preventionsarbete måste det finnas kunskap om fenomenet, därför genomförs denna studie. Syftet är att få en överblick av dagens forskning rörande vem som använder anabola androgena steroider, varför de använder substansen samt i hur stor utsträckning det förekommer i Sverige.

Denna studie har som syfte att belysa upplevelser kring betydelsen av ett socialt nätverk för före detta frihetsberövade. Studiens avgränsning är medlemmar på kamratföreningen KRIS (Kriminellas Revansch I Samhället). KRIS är en ideell förening där före detta kriminella och missbrukare erbjuds hjälpen till att leva ett liv utanför kriminalitet och droger för att komma tillbaka in i samhället. Begreppet socialt nätverk kan ha olika betydelser för olika individer. Det kan röra sig om ett nätverk inom yrkeslivet, familjen eller ett brukarnätverk.

Trots att det har gått snart 30 år sedan Brasiliens militärdiktatur ersattes av en demokratiskt vald regim är det flera forskare som har kommit att ifrågasätta landets faktiska grad av demokrati ? framförallt i Rio de Janeiros favelas, informella bosättningar. Favelan har under senare årtionden kommit att bli synonymt med; parallell stat under kriminella gängs dominans, extremvåld och en stigmatiserad folkgrupp. Statens många försök i att krossa gängverksamheten har visat sig mindre framgångsrika, men år 2008 introducerar säkerhetssekretariatet en ny polisiär strategi för favelan ? först pacificering och sedan implementering av fredsbevarande polisenheter, s.k.

Syftet med denna uppsats är att lyfta upp betydelsefulla vändpunkter när det handlar om att bryta med en kriminell livsstil. De frågeställningar som uppsatsen ämnar besvara rör just frågan om vilka faktorer som upplevs som viktiga när det gäller att ta sig ur en kriminell livsstil, men också att försöka belysa hur Kriminalvården och Socialtjänstens förebyggande insatser upplevs av före detta kriminella då det gäller att inte återfalla i nya brott. I denna uppsats används kvalitativa intervjuer med fyra före detta kriminella individer, för att kunna ge en ingående bild av uppsatsens syfte och frågeställningar. Empirin som framgått av intervjuerna är den största informationskällan i denna studie, fast även tidigare forskning om bland annat återfallsfaktorer runt återfall i brott samt betydelsefulla faktorer för att bryta med en kriminell livsstil har används för att stärka uppsatsens problemområde. Det som framgått tydligast i denna uppsats är att kamratföreningen KRIS haft en betydande roll för intervjupersonernas väg ut ur en kriminell livsstil och tillbaka in i samhället.

Syftet med uppsatsen avser först och främst en undersökning av de individuella och sociala förhållanden som kan ha påverkat en specifik grupp ungdomar och unga män att utveckla och upprätthålla ett kriminellt beteende under ungdomsåren. Jag har genomfört intervjuer med två unga män med ett kriminellt förflutet men även åtta ungdomar som fortfarande är inne på den kriminella banan.  Tanken med intervjuerna var att få en inblick i männens och ungdomarnas sätt att se på sitt kriminella beteende men också för att kunna undersöka vad som påverkade dem att utveckla ett kriminellt beteende. Deras upplevelser och erfarenheter har legat i fokus för att jag skulle kunna skapa en förståelse för deras beteende utifrån relevanta socialpsykologiska teorier. Studien utgår från kvalitativa intervjuer som utvecklas vidare i analysdelen med hjälp av utvalda teoretiska perspektiv, såsom Howard S. Beckers stämplingsteori, Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori, Walter Millers kulturöverföringsteori och Peter L. Berger och Thomas Luckmanns socialisationsteori. Resultatet visar bland annat att ungdomar kan komma att välja den kriminella banan i samband med påtryckningar från deras umgängeskrets men det kan också handla om kulturskillnader. Majoriteten av mina intervjupersoner har utländsk bakgrund och kommer från en kultur med helt andra normer och regler än det svenska samhällets.

"Min strategi" är en studie vars syfte är att undersöka vilka övergripande strategier, som är mest vanliga när det kommer till att undvika ett återfall i brott. Studien är baserad på en kvalitativ metod och bygger på intervjuer med fem individer vilka besitter erfarenheter av att vara kriminell. Samtliga har idag funnit en plats i samhället, distanserade från brottsliga sammanhang. Uppsatsen inkluderar även varför dessa människor slutade med kriminalitet. Studien består av fem enskilda berättelser om livet som en ung kriminell och deras relationer till familj, vänner och samhället.

Trots att det har gått snart 30 år sedan Brasiliens militärdiktatur ersattes av en demokratiskt vald regim är det flera forskare som har kommit att ifrågasätta landets faktiska grad av demokrati ? framförallt i Rio de Janeiros favelas, informella bosättningar. Favelan har under senare årtionden kommit att bli synonymt med; parallell stat under kriminella gängs dominans, extremvåld och en stigmatiserad folkgrupp. Statens många försök i att krossa gängverksamheten har visat sig mindre framgångsrika, men år 2008 introducerar säkerhetssekretariatet en ny polisiär strategi för favelan ? först pacificering och sedan implementering av fredsbevarande polisenheter, s.k.

Syftet med denna studie var att få tydligare kunskap och kännedom om orsaker till ett kriminellt beteende. Dessutom, vill jag få bättre förståelse för det som var avgörande att bryta sig ur det kriminella mönstret.För att bättre förstå problemområdet har jag använt mig av 3 rapporter. I rapporterna beskrivs de problem klienterna mots med inför frigivning, efter frigivning och vilka hinder och möjligheter de stöter på ute i det fria livet.  Uppsatsen utgår från en kvalitativ metod. Intervjuer är genomförda med 7 personer.

9. SammanfattningIdag finns det människor som tycker att graffiti är en konstform som ungdomar använder föratt få utlopp för sin kreativa förmåga, och andra människor som menar att graffiti bara handlarom vandalism. Graffitin kostar samhället stora summor pengar genom sanering av detolagliga klottrandet. Det sker arbete från flera olika håll med att finna effektiva åtgärder föratt få bort eller minska klottret. Vårt syfte med uppsatsen är att försöka se hur graffitimålarnasjälva konstruerar sin verklighet, hur de skapar mening med sitt målande och hur de självaställer sig till det olagliga och lagliga målandet.

Arbetet rör kriminella gäng i Västra Götaland och Göteborg, ett område med ett växande problem med gängkriminalitet. Det vi ville få fram med vårt arbete var: vilka gäng som är etablerade i Göteborg, vilken brottslighet de ägnar sig åt, hur rekryteringen till dessa gäng ser ut samt vad som krävs för att det ska anses vara organiserad brottslighet. Våra svar bygger på information inhämtad från Kriminalunderrättelsetjänsterna i Göteborg och Stockholm. Vi har till största del använt oss av polisens rapporter samt utredningar rörande ämnet. Men även på artiklar från Internet, Aftonbladet och Göteborgsposten.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka möjligheter och hinder före detta kriminella missbrukare upplevt i återanpassningen till samhället efter frihetsberövande. Studien är en kvalitativ studie och baseras på sex semistrukturerade intervjuer med före detta kriminella missbrukare som har lyckats återanpassa sig till samhället. I enlighet med tidigare forskning så kan fyra hörnstenar identifieras som har en central betydelse i en persons återanpassning till samhället. Dessa är bostad, sysselsättning, umgänge samt motivation. Dock anser informanterna själva att det är den ekonomiska situationen som är det största hindret för och misslyckandet i, återanpassningen till samhället.

Det finns flertalet definitioner av organiserad brottslighet och detta leder till en begreppsförvirring. Därmed kommer i denna uppsats begreppet organiserad brottslighet problematiseras. Syftet med uppsatsen är att, genom att applicera EU:s definition av organiserad brottslighet på fiktiva fallexempel i tre filmer, undersöka om definitionen ger tydliga riktlinjer för identifikation av kriminella organisationer eller om den bidrar till den rådande begreppsförvirringen. Detta gör vi med följande frågeställning: Vilka (typer av)organisationer kan definieras som organiserad brottslighet enligt EU:s definition? Eftersombegreppet organiserad brottslighet antyder organisering valde vi att fördjupa oss i Göran Ahrnes organisationssociologiska synsätt.

Studiens syfte var att undersöka fängelsereformsattityder i Sverige med syfte att utreda om dessa korrelerade med kön, politisk tillhörighet, ålder och urvalsgrupp. Detta utförs genom att replikera en tidigare amerikansk studie inom samma ämne. Resultaten från den svenska studien jämfördes även med den amerikanska. Urvalsgrupperna utgjordes av allmänheten(N=105), före-detta kriminella (N=48) och högskolestudenter vid Högskolan i Skövde (N=252). Respondenterna nåddes via en mailenkät.Resultaten visade att de svenska respondenterna hade mer positiva attityder gentemot fängelsereformer än deras amerikanska motparter.Före-detta kriminella var mer positivt inställda till fängelsereformer än studenter och allmänheten.