I uppsatsen utvärderas projektet Vägen in, som drevs av socialförvaltningen i Enköpingskommun 2007?2008. Deltagarna i projektet var individer med missbruksproblematik, oftatillsammans med en historia av Kriminalitet och/eller psykisk ohälsa. Syftet med studien är attundersöka vilka kostnader och utfall Vägen in har gett upphov till i jämförelse medsocialtjänstens tidigare insatser för deltagarna, sett ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.Bakgrunden till studien är att det i princip saknas samhällekonomiska utvärderingar avmissbruksvård. I studien jämförs samhällets kostnader för deltagarna två år innan projektet(2005-2006) med motsvarande kostnader under projekttiden (2007-2008).

Syftet med denna studie är att studera hemlöshet och Kriminalitet utifrån ett livsförloppsperspektiv, samt undersöka hur hemlöshet och Kriminalitet förhåller sig till varandra. Ett ytterligare syfte är att se om missbruk har någon förbindelse med hemlöshet, om det möjligtvis kan vara en bidragande faktor till hemlöshet. Robert Sampson och John Laubs åldersrelaterade teori om social kontroll är utgångspunkten för studien. Intervjuer har genomförts med individer som är hemlösa idag eller som varit det vid något tillfälle av sitt liv, dessa analyserades med en kvalitativ analysmetod i fyra steg för att få fram resultat som kunde jämföras med teorin. För att ge en heltäckande bild av hur situationen avseende hemlöshet ser ut i Sverige och i andra delar av världen, redovisas ett antal studier både från Sverige och från andra länder.

Power, Criminality and the gamble about bordering normality. From theperspective of Foucault. This study is about how criminality becomes a strategy of power used by the individual to overcome difficulties and gain advantages. This strategy of power sets loose a process of identity formation within the individual that gives shape to his own norms which are opposite to the one of the society. The individual norms and the normative society cooperate with one another in a cultural teamwork.

Falska minnen kan uppstå från orsaksslutledningar vilka inträffar när vi tror att våra egna slutledningar om orsaken till en bevittnad händelse (effekt) är ett äkta minne. Stereotyper om grupper av människor har visats påverka falska minnen i enlighet med den stereotypa uppfattningen. Denna undersökning studerar hur stereotypa uppfattningar påverkar falska minnen baserade på orsaksslutledningar och äkta minnen. Undersökningsdeltagare fick se en film där en kvinna blev av med sin väska. I en grupp såg deltagarna en man som stal väskan medan andra deltagare inte såg stölden.

Studien grundar sig i problemen med omplaceringar inom Nordvästra Skånes Polisdistrikt. Det har flera gånger rapporterats om att få, eller inga, poliser från Helsingborg varit villiga att omplaceras till Landskrona och det är detta problem som uppsatsen behandlar. Vad är det som gör att flertalet poliser inte vill förflyttas till Landskrona och hur tänker poliser kring Kriminalitet, sitt arbete och om förflyttning i allmänhet?Genom en kvalitativ gruppintervju med poliser stationerade i Helsingborg framgick tre teman och dessa har varit genomgående för uppsatsen; både när det gäller teoretiska aspekter och uppsatsen upplägg. Problemområdena är oviljan att bryta de sociala relationer man skapat på sin nuvarande arbetsplats, praktiska problem vid förflyttning samt den sortens Kriminalitet som är utmärkande för just Landskrona.Med utgångspunkt i sociologiska teoribildningar behandlas ovanstående teman och genom studiens gång blev det tydligt att Landskrona, som stad, inte var problemet.

Syftet med studien var att beskriva och söka förståelse för vad som medverkar till att personer lever med och lämnar en kriminell livsstil samt hur identiteten förändras i förhållande till detta. Vi utgick från en kvalitativ metod och genomförde semistrukturerade intervjuer, innehållande narrativa inslag, med fyra informanter från kamratföreningen KRIS. För att förstå vår empiri använde vi oss av det salutogena synsättet, symbolisk interaktionism och kontrollteorier.Resultatet visade att våra informanter främst stannade kvar i det kriminella sammanhanget på grund av drogmissbruk, men även på grund av känslor av spänning och tillhörighet. Att normalisera sitt beteende och bygga upp en fasad var verksamt för våra informanter för att stanna kvar i Kriminalitet. De faktorer som bidrog till att vilja lämna var känslor av rädsla, bristande kontroll samt att de tröttnade på livet i Kriminalitet.

Genom att studera statistik kan man se att invandrare och utländska medborgare procentuellt är överrepresenterade i den svenska brottsligheten. För att försöka förstå varför statistiken ser ut som den gör har vi tittat närmare på olika teorier som förklarar varför vissa människor blir kriminella. För att få en bättre förankring mellan teorierna och verkligheten valde vi att göra intervjuer med två invandrare som hamnat i Kriminalitet, och jämförde deras egna åsikter om varför de hamnat i Kriminalitet med de olika teorierna. Vi fann att det fanns en del kopplingar mellan de teorier vi tagit upp och deras berättelser, men det är dock svårt att dra några slutsatser med endast två intervjuer som underlag. Resultatet talade ändå för att de sociala faktorerna har en stor betydelse för vilken bana i livet en människa väljer..

Syfte: Huvudsyftet med studien är att studera om elever i riskzonen anser att skolan kan stötta dem och därigenom förebygga Kriminalitet. Vi har i undersökningen utgått ifrån följande tre frågeställningar:1. Hur anser eleverna att deras skolgång har fungerat, både kunskapsmässigt ochsocialt?2. Hur upplevde eleverna att skolan förhöll sig till deras Kriminalitet?3.

Vissa grupper i samhället uppmärksammas mer än andra. Det kan finnas många anledningar till detta men ofta handlar det om avvikande beteende. I denna antologi behandlas grupper som av den samhälleliga normen betraktas, eller riskerar att bli betraktade, som avvikande. Gemensamt för de fält som studeras är att insatser, bland annat i form av institutioner och organisationer, har tillsatts för att erbjuda hjälp och arbeta förebyggande för att de berörda ska fungera inom den rådande samhällsordningen. Vi har studerat professionellt arbetande personers föreställningar om ett väl fungerande drogförebyggande arbete, elever och skolpersonals föreställningar om diagnosen DAMP och ungdomar som diagnostiserats med DAMP, nattvandrare med fokusering på tjejers Kriminalitet, brottsoffers livsvillkor utifrån verksamma personer på Brottsofferjouren och organisationen Kriminellas Revansch I Samhället med representanter.

Check: IRK (Initial Riskbedömning för Kriminalitet) är en nyutvecklad evidensbaserad checklista tänkt att användas av professionella i initiala bedömningar för att identifiera riskfaktorer för Kriminalitet hos ungdomar och vuxna med risk för långvarigt kriminellt beteende. Syftet med vår studie var att i en första pilottestning ta reda på hur professionella inom polis och socialtjänst uppfattar användbarheten av Check: IRK. Via en webbenkätundersökning besvarade 21 respondenter, varav 6 män och 15 kvinnor mellan 26-47 år (M=36 år, SD=6,70) på frågor gällande innehåll, tillämpning och utbildning i Check: IRK. Studiens data analyserades med Z-test och resultaten indikerar att utifrån innehåll, tillämpning och utbildning i checklistan så uppfattar professionella inom polis och socialtjänst Check: IRK som användbar i sitt arbete..

I vår studie diskuteras före detta kriminellas förutsättningar när det gäller att integreras in i samhället efter att ha levt ett liv präglat av Kriminalitet och missbruk. Vi har genom kvalitativa intervjuer valt att ta del av respondenternas upplevelser och erfarenheter när det gäller deras väg in i missbruk och Kriminalitet, tiden där, hur deras väg tillbaka till en drogfri och icke kriminell tillvaro sett ut, samt deras livssituation idag. Syftet med studien är att undersöka vilken social betydelse KRIS har i samband med före detta kriminellas möjligheter till revansch i samhället. Resultatet visar att KRIS medlemmar har en stark sammanhållning genom liknande erfarenheter och genom deras engagemang om total avhållsamhet mot droger och Kriminalitet. Kamratstödet visar sig vara av stor relevans för att hålla sig borta från missbruk.

Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka vad som karaktäriserar ungdomars sociala relationer. Mer precist är vi intresserade av att undersöka i) ungdomarnas relationer till familj, vänner och myndigheter ii) vilka emotioner som ungdomarna associerar med sitt drogmissbruk och/eller Kriminalitet samt iii) vilken betydelse relationerna har haft för utvecklingen av drogmissbruk och/eller Kriminalitet.Vi utförde intervjuer med fyra ungdomar inskrivna på ett behandlingshem för missbruksproblem. Ungdomarna har varit i behandling mellan en och sex månader. Frågorna ställdes utifrån en intervjuguide som bygger på uppsatsens syfte, tidigare forskning och teori.Vår tidigare forskning består av studier om sociala relationers inverkan på ungdomar med allvarlig social problematik såsom drogmissbruk och brottslighet. Teorierna handlar om sociala band, skam, skuld och stolthet samt Hirschis sociala kontrollteori.Resultatet av undersökningen visar att samtliga respondenter hade försvagade sociala band till sina föräldrar under uppväxten och fram tills de slutade missbruka, vilket troligen har påverkat deras utveckling av drogmissbruk och/eller Kriminalitet.

Syftet med detta arbete har varit att belysa kriminellas syn på den egna skoltiden. Genom intervjuer har jag velat få fram vad de intagna själva säger om sin skoltid för att kunna se vilka faktorer i skolan som kan ha påverkat den framtida, kriminella banan. Intervjuer har gjorts där fyra intagna själva har svarat på frågor om den egna skoltiden. Litteraturstudier och forskningsrapporter har använts för att jag ska kunna finna gemensamma påverkansfaktorer. Resultatet visar att skolk är en av de faktorer som finns med i många kriminellas bakgrund.

Uppsatsens syfte är att se erfarenheter av ett bostadsområde ur ettföräldraperspektiv och hur erfarenheten påverkar föräldern i val gällande barnen. Genom att få enökad förståelse för hur föräldrarollen påverkas av ens bostadsområde, kan förälderns situationnyanseras och möjliga problem kan synliggöras.- Vad har föräldrar för upplevelse av Biskopsgården som bostadsområde?- Hur upplever föräldrarna relationen mellan boende i Biskopsgården?- Hur agerar föräldrar utifrån sina erfarenheter av området i frågor gällande sina barn?Metod och material: Syftet och Frågeställningarna besvaras med hjälp av kvalitativ metod. Genomen fokusgruppintervju och en enskild intervju, med totalt 5 föräldrar.Huvudresultat: Föräldrars upplevelser av Biskopsgården präglas av strukturell problematik, såsomsegregation och brister i de lokala skolorna. Man upplever också Kriminalitet i området somproblematiskt.

Denna uppsats är skriven på avancerad nivå inom socialt arbete. Dess syfte är att belysa turning points från Kriminalitet och utgår från intervjuer med personer som tidigare haft en kriminell karriär. Intervjuerna har varit semistrukturerade och berört orsaken till turning points och motivationskällor till upprätthållandet av beslutet. Analysen har genomförts med hjälp av symbolisk interaktionism och teorier om stämpling, stigma och strain. Resultatet visar nätverkets betydelse för processen kring en turning point samt vikten av individens egna vilja till förändring.