Medling vid brott är en företeelse med goda intentioner och ger bra verkningar i relationen mellan människor, men det är ett ämnesområde som kan kännas svårt att knyta ihop juridiskt. Syftet med detta examensarbete är att studera den svenska ungdomsbrottsligheten och hur medling vid brott används som arbetsverktyg i den juridiska rättsprocessen och främst då från åklagarperspektivet. I princip är ungdomsbrottsligheten i allmänhet en självreglerande process som egentligen kräver lite av samhälleliga åtgärder. De unga lagöverträdare som hamnar i rättsprocessen hanteras på ett mildare sätt än vad vi hanterar vuxna. När det gäller påföljd anser samhället att en ungdom skall först och främst hanteras av socialtjänsten och inte av kriminalvården.

Upptakten till vår studie var den artikelserie i Göteborgsposten 2005/2006 som trumpetade ut rubriker om det nya fenomenet bötning. Detta sades främst vara ett Göteborgsfenomen där ungdomar sysslade med utpressning, hot om våld etc. men bötning beskrevs samtidigt som ett utbrett problem bland ungdomar i hela landet och man menade i artiklarna vi granskat att nästan varannan ungdom kommit i kontakt med bötning. Resultatet var baserat på en studie från juridiska institutionen/Handels, Göteborg där två studenter genomfört en enkät på Lunarstorm där de fick runt 80 000 svar. Detta kändes inte rimligt tyckte vi utan bestämde oss för att studera om medias rapportering stämde överens med bilden som de som arbetar professionellt med barn och ungdomar i Göteborg har.

Tvångsomhändertagandet av problematiska ungdomar ses idag ofta som ett psykiskt krävande arbete. Droger, Kriminalitet och våld är centrala delar i ungdomarnas liv. Flertalet av de tidigare forskningarna som gjorts på området fokuserar mer på personalens och/eller de intagnas mående och inte på upplevelsen av deras tillvaro. Denna studie fokuserar på att undersöka upplevelsen av att arbete på ett Statens institutionsstyrelse-boende (SiS-boende) och kring dessa ungdomar samt om det finns andra omständigheter utöver ungdomarna som påverkar personalen och deras upplevelse av sitt arbete. Undersökningen är ämnad att vända sig till alla som arbetar för och med ungdomar inom institutionsvård.

Sammanfattning TitelDOSS - Värderingsmodell för riskerna vid tillverkningen av flytande livsmedel- En analys av interna risker och deras ekonomiska konsekvenser på produktens varumärke FörfattareDagmar Ohlsson & Sofia Svensson HandledareCarl-Henric Nilsson, Universitetslektor vid Technology Management Centrum, Lunds Universitet.Fredrik Nilsson, doktorand vid Förpackningslogistik, Lunds Tekniska HögskolaChristina Skjöldebrand, Adjungerad Professor vid Livsmedelsteknik, Lunds Tekniska Högskola SyfteVårt syfte var att skapa en modell för kartläggning och värdering av interna operativa riskkällor, samt utreda vilka konsekvenser dessa riskkällor kunde få på produktens varumärke. De operativa riskkällorna studerades från företagets råvarumottagning till utskeppning från dess färdigvarulager. Riskvärderingsmodellen är giltig för företag inom livsmedelsindustrin som tillverkar flytande produkter och kan fungera som ett underlag i beslut angående kvalitetssäkring. Modellen applicerades specifikt på två fallföretag. MetodMetoden som tillämpades i detta arbete hade sin utgångspunkt i Glaser & Strauss ?Grounded Theory?.

Det har, de senaste åren, skett stora förändringar gällande påföljder för unga lagöverträdare. Förevarande uppsats berör den utveckling som har skett inom området och huruvida de intentioner som ligger bakom förändringarna har uppfyllts. Störst fokus ligger på ungdomar mellan 15 och 17 år men även yngre lagöverträdare och äldre upp till 21 år berörs. Ungdomsbrottsligheten verkar, i motsats till vad som ofta påstås i media, ha minskat de senaste decennierna, både enligt lagföringsstatistik och självdeklarationsstudier. Det verkar dock ha skett en ökning av uppklarade våldsbrott.

Det är fastställt att stöld av kontanter utgör en sakskada och att en sådan skall ersättas avvållaren till skadan enligt 2 kap 1 § skadeståndslagen1 (SkL). Men vad gäller om pengarnasom stulits från en person, har intjänats av denne genom ett kriminellt förfarande? Skall densom blivit bestulen fortfarande åtnjuta en rätt att erhålla skadestånd som ersättning för sinförlust?I ett relativt nyligen avgjort fall, NJA 2008 s 861, hade en man blivit bestulen på en ansenligsumma pengar som han inbringat från ett narkotikabrott. Han krävde då tjuven på skadeståndför sin förlust, varvid tjuven invände att någon skadeståndsskyldighet ej förelåg på grund avatt pengarna som stulits direkt härrörde från ett narkotikabrott. Den huvudsakliga frågan imålet rörde således huruvida den omständighet att pengarna härrörde från ett brott skulle ledatill att mannens talan avvisades alternativt ogillandes.Av allmänna rättsgrundsatser inom svensk avtalsrätt framgår att en talan kan avvisas på grundav att ett avtal strider mot lag eller god sed.

I denna examensuppsats har jag granskat bestämmelsen om människohandel i 4 kap. 1 a § brottsbalken (1962:700) (BrB) samt undersökt vilket eller vilka rekvisit i lag­stift­ning­en som medför särskilda pro­blem för dess tolkning och tillämpning. Syftet med upp­satsen har varit att presentera förslag på hur problemen kan lösas genom att ta fram ett lag­förslag med de ändringar som jag anser är nöd­vän­di­ga för att få en mer lättil­lämpad lag­­stiftning. Syftet har även varit att undersöka hur dessa än­dring­ar bör göras för att säker­ställa att bestämmelsen överensstämmer med de ända­mål som Sverige åta­git genom ett antal inter­natio­n­ella instrument. Lagförslaget presenteras i en bilaga nedan (Bilaga A).Utifrån det ovan beskrivna syftet är uppsatsen upplägg enligt följande.