Under andra världskriget genomfördes tidernas största barnförflyttning mellan Finland ochSverige med upp emot 70 000 barn. Uppsatsens syfte har varit att undersöka hurmobiliseringen kring Krigsbarnsverksamheten såg ut lokalt i Halmstad kommun och vid detprivata filantropiska barnhemmet Knästorpshemmet utanför Lund. Utifrån frågor kringverksamheternas ekonomi och marknadsföring och de aktivas motiv har jag studeratkällmaterial från de båda verksamheterna som har bestått av bland annat brev och protokoll.Jag har använt mig av en kvalitativ textanalys och har använt mig av teorier som enförklaringsmodell. Till den sociala rörelse som Finlandshjälpen blev har jag använt mig avRon Eyermans teori om moralisk performans inom sociala rörelser. Jag har även använt migav en genusteori inom frivilligt politiskt deltagande och deltagande faktorer inom frivilligaktivet från Nancy Burns m.fl.

Förevarande kvalitativa studie hade som syfte att få fördjupade kunskaper om hur det kan upplevas att komma som ensamt flyktingbarn till ett okänt land, samt hur man idag som vuxen ser tillbaka på dessa upplevelser. Materialet analyserades med hjälp av meningskategorisering i en hermeneutisk ansats och grundade sig på halvstrukturerade intervjuer med fyra finska Krigsbarn vilka idag uppnått pensionsålder. Resultatet visade skilda upplevelser vilka kan förstås genom olika bemötanden från fosterfamiljernas sida, hemförhållanden, ålder vid tiden för separation från föräldrarna, vistelsetid i det nya landet eller kontakt med biologiska föräldrar. Upplevelserna förefaller ha verkat traumatiserande för den enskilde individen vilket lett till konsekvenser i vuxen ålder. Koncentrationssvårigheter, separationsångest, rädslor, svårigheter att lita på andra och dålig självkänsla är några av följderna men även positiva konsekvenser såsom anpassningsförmåga, har nämnts i intervjuerna.

Studiens övergripande syfte är att undersöka institutionen folkskolans syn på finska Krigsbarn i Alvestabygden åren 1941-1945.Utifrån en strukturalistisk institutionsteori analyseras folkskolans behandling av de finska Krigsbarnen, såsom det ger sig uttryck i källmaterialet. Källmaterialet består av examenskataloger från 30 folkskolor och material från Hjälpkommittén för Finlands barns arkiv.Folkskolans syn på Krigsbarnen är intressant då folkskolan är den stora offentliga socialisationsagenten. Under perioden behöll fortfarande den Herbartska pedagogiken sitt grepp om skolan. De Herbartska idéerna fick tillsammans med en auktoritär skolkultur som resultat en skola med en disciplinerande funktion.En av studiens frågeställningar grundar sig på Bergs teori om utbildningssociologiska funktioner. Skolans funktioner är enligt den att reproducera en kunskapsbas/samhällsstruktur, kvalificera/sortera barnen för vuxenlivet, socialisera dem och förvara dem.Ur de 30 folkskolornas cirka 400 examenskataloger har 51 examenskataloger med spår av misstänkta Krigsbarn sorterats ut.

Denna studie behandlar ämnet åldrande finska Krigsbarn. Dessa barn förflyttades i unga åldrar till Sverige på 1940- talet. Då krigets intensitet i Finland kom att växla blev dessa barn förflyttade fram och tillbaka mellan länderna med en eller ett par års intervaller. Detta påverkade av förklarliga skäl deras sociala trygghet och utveckling under resten av livet. Syftet med denna studie har varit att ta reda på om huruvida gruppen åldrande finska Krigsbarn är i behov av särskilda insatser eller särskilda kunskaper hos socialarbetare i bemötandet av denna grupp.Studien utgår ifrån en fenomenologisk forskningsansats av induktiv karaktär. I studien genomfördes sex kvalitativa intervjuer med personer som har denna bakgrund.

Denna studie behandlar ämnet åldrande finska Krigsbarn. Dessa barn förflyttades i unga åldrar till Sverige på 1940- talet. Då krigets intensitet i Finland kom att växla blev dessa barn förflyttade fram och tillbaka mellan länderna med en eller ett par års intervaller. Detta påverkade av förklarliga skäl deras sociala trygghet och utveckling under resten av livet. Syftet med denna studie har varit att ta reda på om huruvida gruppen åldrande finska Krigsbarn är i behov av särskilda insatser eller särskilda kunskaper hos socialarbetare i bemötandet av denna grupp.Studien utgår ifrån en fenomenologisk forskningsansats av induktiv karaktär. I studien genomfördes sex kvalitativa intervjuer med personer som har denna bakgrund.

Studie över barnförflyttningen mellan Finland och Sverige under Vinterkriget och Fortsättningskriget.

Studiens övergripande syfte är att undersöka institutionen folkskolans syn på finska Krigsbarn i Alvestabygden åren 1941-1945.Utifrån en strukturalistisk institutionsteori analyseras folkskolans behandling av de finska Krigsbarnen, såsom det ger sig uttryck i källmaterialet. Källmaterialet består av examenskataloger från 30 folkskolor och material från Hjälpkommittén för Finlands barns arkiv.Folkskolans syn på Krigsbarnen är intressant då folkskolan är den stora offentliga socialisationsagenten. Under perioden behöll fortfarande den Herbartska pedagogiken sitt grepp om skolan. De Herbartska idéerna fick tillsammans med en auktoritär skolkultur som resultat en skola med en disciplinerande funktion.En av studiens frågeställningar grundar sig på Bergs teori om utbildningssociologiska funktioner. Skolans funktioner är enligt den att reproducera en kunskapsbas/samhällsstruktur, kvalificera/sortera barnen för vuxenlivet, socialisera dem och förvara dem.Ur de 30 folkskolornas cirka 400 examenskataloger har 51 examenskataloger med spår av misstänkta Krigsbarn sorterats ut.

1939 bröt andra världskriget ut i Europa. Samma år drogs även Finland in i kriget. Sverige ville stödja sitt broderland under kriget mot Sovjet, en rad olika hjälporganisationer bildades. En av dem var inriktade på att hjälpa Finlands barn. Slagorden i Sverige var ?Finlands sak är vår?.

Så snart barnet har upptäckt att hon finns, kommer frågan vad eller vem hon är. Hur hon utvecklar sitt själv och sin självbild är beroende av många olika faktorer. Under de senaste åren har barn från barnhem i Ryssland kommit till Sverige för att bo hos svenska familjer. Bodens kommun har under ett flertal år bedrivit ett feriehemsprojekt för ryska sommarbarn. Syftet med denna studie var att ta reda på om ryska barnhemsbarns anknytning, självbild och framtidstro påverkades av att åka till en familj i Sverige under en kort period.