Sök:

Sökresultat:

954 Uppsatser om Krigföringens principer - Sida 63 av 64

Riksintresse för kulturmiljö : En frÄga om existens

I Sveriges miljömÄlsproposition 2000/01:130 finns mÄl och delmÄl för miljön i Sverige som ska uppnÄs inom en generation. Ett exempel Àr ett delmÄl under mÄlet God bebyggd miljö som lyder: ?Senast Är 2010 ska fysisk planering och samhÀllsbyggande grundas pÄ program och strategier för hur kulturhistoriska och estetiska vÀrden ska tas till vara och utvecklas.? MÄnga gÄnger finns konflikter mellan olika intressen vid planering, och dÄ Àr det viktigt att kunna vÀga dessa mot varandra för att hitta den lösning som Àr mest lÄngsiktigt hÄllbar. Det Àr inte en enkel uppgift att kunna bruka och ta vara pÄ dessa vÀrden pÄ ett bra sÀtt sÄ att olika intressen inte motarbetar varandra. Syftet med examensarbetet Àr att studera de motsÀttningar och samspel som kan finnas inom och mellan kulturmiljövÄrdens riksintresseomrÄden.

Psykisk ohÀlsa - ett brukarperspektiv pÄ nÀrstÄendes delaktighet inom vÄrd, behandling och övriga insatser

Reglerna för bostadsbeskattning genomgick flera förÀndringar den 1 januari 2008, vilka kommer att tillÀmpas vid 2009 Ärs taxering. Före reglernas ikrafttrÀdande förekom intensiva diskussioner kring deras framtida utformning. Debatten som föregick förÀndringarna fokuserade inte sÀllan pÄ den statliga fastighetsskatten pÄ bostÀder och dess vara eller inte vara.Den huvudsakliga förÀndringen bestod i att den tidigare gÀllande statliga fastighetsskatten pÄ bostÀder avskaffades till förmÄn för den nu gÀllande kommunala fastighetsavgiften. Den statliga fastighetsskatten var baserad pÄ bostadens taxeringsvÀrde och utgjorde en procent av detta vÀrde avseende privatbostadsfastigheter och 0,4 procent av vÀrdet gÀllande privatbostadsrÀtter. I och med förÀndringen infördes istÀllet en förutbestÀmd avgift till ett Ärligt belopp om 6 000 SEK vad avser privatbostadsfastigheter och 1 200 SEK avseende privatbostadsrÀtter.

SpÄrbilen kommer till stan : Om utformning och placering av ett nytt element i staden

Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) visar Är efter Är i sina granskningar att de transportpolitiska mÄlen inte uppfylls av de idag etablerade trafikslagen. Det Àr dÀrför mycket troligt att vi kommer fÄ se nya transportslag inom kort. SpÄrbilar, som Àr smÄ förarlösa och kommandostyrda spÄrfordon, Àr ett möjligt alternativ. SIKA har utvÀrderat spÄrbilen som ett lokalt alternativ i Stockholm och som ett regionalt nÀt i MÀlardalen och funnit att systemet Àr samhÀllsekonomiskt lönsamt och har goda chanser att uppnÄ mÄlen pÄ grund av sin höga tillgÀnglighet och lÄga miljö- och olyckskostnader. Flera kommuner har anmÀlt intresse för att pröva systemet genom att bygga upp en sÄ kallad pilotbana.

KĂ€nsla av sammanhang - hur mĂ„r ungdomarna? : En undersökning av KĂ€nsla av sammanhang hos arbetssökande ungdomar i Östersund

Reglerna för bostadsbeskattning genomgick flera förÀndringar den 1 januari 2008, vilka kommer att tillÀmpas vid 2009 Ärs taxering. Före reglernas ikrafttrÀdande förekom intensiva diskussioner kring deras framtida utformning. Debatten som föregick förÀndringarna fokuserade inte sÀllan pÄ den statliga fastighetsskatten pÄ bostÀder och dess vara eller inte vara.Den huvudsakliga förÀndringen bestod i att den tidigare gÀllande statliga fastighetsskatten pÄ bostÀder avskaffades till förmÄn för den nu gÀllande kommunala fastighetsavgiften. Den statliga fastighetsskatten var baserad pÄ bostadens taxeringsvÀrde och utgjorde en procent av detta vÀrde avseende privatbostadsfastigheter och 0,4 procent av vÀrdet gÀllande privatbostadsrÀtter. I och med förÀndringen infördes istÀllet en förutbestÀmd avgift till ett Ärligt belopp om 6 000 SEK vad avser privatbostadsfastigheter och 1 200 SEK avseende privatbostadsrÀtter.

HökarÀngen och RÄgsved -om grannskapsförortens framtida form och struktur i ett vÀxande Stockholm

Stockholms stad förvÀntas fram till 2030 öka sin befolkningsmÀngd med 150 000 nya invÄnare. DÀrmed uppkommer behov av att ocksÄ grannskapsförorterna expanderar. Kan en relativt kraftig expansion ske i dessa förorter och hur bör i sÄ fall dess struktur och form att förÀndras? Förortsutbyggnaden i Stockholm skedde i en expansiv tid, dÄ det fanns en stark misstro mot staden som fenomen. Grannskapsförorterna, uppförda frÄn 1940-talet till mitten av 60-talet, planerades efter ett lantligt ideal, med naturen som övergripande system dÀr mÀnniskans behov av vila skulle tillgodoses.

Riksintresse för kulturmiljö - En frÄga om existens

I Sveriges miljömÄlsproposition 2000/01:130 finns mÄl och delmÄl för miljön i Sverige som ska uppnÄs inom en generation. Ett exempel Àr ett delmÄl under mÄlet God bebyggd miljö som lyder: ?Senast Är 2010 ska fysisk planering och samhÀllsbyggande grundas pÄ program och strategier för hur kulturhistoriska och estetiska vÀrden ska tas till vara och utvecklas.? MÄnga gÄnger finns konflikter mellan olika intressen vid planering, och dÄ Àr det viktigt att kunna vÀga dessa mot varandra för att hitta den lösning som Àr mest lÄngsiktigt hÄllbar. Det Àr inte en enkel uppgift att kunna bruka och ta vara pÄ dessa vÀrden pÄ ett bra sÀtt sÄ att olika intressen inte motarbetar varandra. Syftet med examensarbetet Àr att studera de motsÀttningar och samspel som kan finnas inom och mellan kulturmiljövÄrdens riksintresseomrÄden. Syftet Àr Àven att studera de olikheter som finns i urval och bedömning av kulturmiljövÄrdens riksintressen.

SpÄrbilen kommer till stan - Om utformning och placering av ett nytt element i staden

Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) visar Är efter Är i sina granskningar att de transportpolitiska mÄlen inte uppfylls av de idag etablerade trafikslagen. Det Àr dÀrför mycket troligt att vi kommer fÄ se nya transportslag inom kort. SpÄrbilar, som Àr smÄ förarlösa och kommandostyrda spÄrfordon, Àr ett möjligt alternativ. SIKA har utvÀrderat spÄrbilen som ett lokalt alternativ i Stockholm och som ett regionalt nÀt i MÀlardalen och funnit att systemet Àr samhÀllsekonomiskt lönsamt och har goda chanser att uppnÄ mÄlen pÄ grund av sin höga tillgÀnglighet och lÄga miljö- och olyckskostnader. Flera kommuner har anmÀlt intresse för att pröva systemet genom att bygga upp en sÄ kallad pilotbana. VÀsterÄs Àr inte en av de stÀder som i dagslÀget Àr intresserade, men som troligtvis skulle kunna dra mycket stor nytta av det, framförallt ur en regional synpunkt.

Ägarskifte i familjeföretag : FörsĂ€ljning till marknadspris via intern aktieöverlĂ„telse

Sverige riskerar att under de nÀrmaste Ären förlora cirka 90 000 företag pÄ grund av dÄliga förberedelser inför Àgarnas pensionsavgÄngar. För att sÀkerstÀlla företagets fortlevnad efter Àgarens frÄntrÀde bör ett planerat Àgarskifte genomföras. Finns ingen lÀmplig eftertrÀdare inom familjen kan en extern försÀljning komma att bli aktuell. För att genomföra Àgarskiftet och minska beskattningen finns flera metoder att tillgÄ. Den hÀr uppsatsen behandlar Àgarskifte genom en intern aktieöverlÄtelse.

HökarÀngen och RÄgsved -om grannskapsförortens framtida form och struktur i ett vÀxande Stockholm

Stockholms stad förvÀntas fram till 2030 öka sin befolkningsmÀngd med 150 000 nya invÄnare. DÀrmed uppkommer behov av att ocksÄ grannskapsförorterna expanderar. Kan en relativt kraftig expansion ske i dessa förorter och hur bör i sÄ fall dess struktur och form att förÀndras? Förortsutbyggnaden i Stockholm skedde i en expansiv tid, dÄ det fanns en stark misstro mot staden som fenomen. Grannskapsförorterna, uppförda frÄn 1940-talet till mitten av 60-talet, planerades efter ett lantligt ideal, med naturen som övergripande system dÀr mÀnniskans behov av vila skulle tillgodoses.

Lagstiftning eller rekommendation : - börsbolags upplevelse av SOX hÄrda hand kontra kodens mjuka fingervisning

Sarbanes-Oxley Act of 2002 kom som en direkt följd av en serie företagsskandaler sÄsom Enron och Worldcom i USA och Àr en mycket stor hÀndelse inom redovisningsvÀrlden. Felaktigheter och bedrÀgerier i bolagens finansiella rapporter anses vara ett stort hot mot kapitalmarknaden och dÀrmed hela marknadsekonomin. Börsnoterade bolag i USA tvings nu följa en ny lagstiftning som stÀller mycket hÄrdare krav avseende uppriktighet och dokumentation i den finansiella rapporteringen. MÄnga amerikanska företag Àger dotterbolag utomlands och det finns mÄnga utlÀndska företag som Àr börsnoterade i USA. PÄ sÄ vis blir SOX:s effekter grÀnsöverskridande.

ErsÀttning för framtida inkomstbortfall vid personskador gÀllande barn och ungdomar

ErsÀttningen för personskador regleras i skadestÄndslagen vilket innebÀr att ersÀttningen bestÀms enligt skadestÄndsrÀttsliga principer i varje skadefall för sig. BerÀkningen sker dÀrmed pÄ individuella grunder. Inom delarna sveda och vÀrk samt lyte och men finns tydliga hjÀlptabeller som utges av TrafikskadenÀmnden. KostnadsersÀttningar utbetalas mot kvitton. NÀr dÀremot framtida inkomstbortfall ska berÀknas anvÀnds differensmetoden.

God tro. En frÄga om riskfördelning vid villfarelser och misstag

ErsÀttningen för personskador regleras i skadestÄndslagen vilket innebÀr att ersÀttningen bestÀms enligt skadestÄndsrÀttsliga principer i varje skadefall för sig. BerÀkningen sker dÀrmed pÄ individuella grunder. Inom delarna sveda och vÀrk samt lyte och men finns tydliga hjÀlptabeller som utges av TrafikskadenÀmnden. KostnadsersÀttningar utbetalas mot kvitton. NÀr dÀremot framtida inkomstbortfall ska berÀknas anvÀnds differensmetoden.

Ett sjungande kroppssprÄk: Studium i kroppssprÄk för klassisk solosÄng

Det att en jords mekaniska egenskaper pÄverkas av kornens form Àr nÄgot som konstateras i ett stort antal publikationer. Det rÄder enighet om att skjuvmotstÄndet Àr högre i en grovjord utgjord av kantiga och rÄa korn, Àn i en med runda och slÀta. Vidare Àr det kÀnt att kornform pÄverkar ett antal andra jordegenskaper. Trots detta kan konstateras att kornformen sÀllan beaktats vid karaktÀrisering av geotekniskt material. I föreskrifter ? exempelvis Eurokod 7 och RIDAS 2008 ? i vilka kornform nÀmns, rÄder otydlighet i frÄga om varför kornform ska beaktas, samt hur.

Informationshantering pÄ Stena Lines Resecenter

SAMMANFATTNING Undersökningen utgÄr ifrÄn hypotesen att resesÀljare pÄ Stena Lines Resecenter utsÀtts för mer information Àn de klarar av att hantera. Stena Lines Resecenter i Sverige Àr belÀget pÄ tre orter ? Göteborg, Karlskrona och Varberg. Organisationen producerar information som överförs mellan kontoren i en daglig och intensiv kommunikation. Studiens syfte Àr att kartlÀgga informationshantering och utifrÄn kommunikationsteorier analysera informationsprocesser ? informationsflöden och kanaler, informationsutformning, selektering, arkivering, informationssökning, effektivitet och tidsaspekten av informations-hantering.

Informationshantering pÄ Stena Lines Resecenter

SAMMANFATTNING Undersökningen utgÄr ifrÄn hypotesen att resesÀljare pÄ Stena Lines Resecenter utsÀtts för mer information Àn de klarar av att hantera. Stena Lines Resecenter i Sverige Àr belÀget pÄ tre orter ? Göteborg, Karlskrona och Varberg. Organisationen producerar information som överförs mellan kontoren i en daglig och intensiv kommunikation. Studiens syfte Àr att kartlÀgga informationshantering och utifrÄn kommunikationsteorier analysera informationsprocesser ? informationsflöden och kanaler, informationsutformning, selektering, arkivering, informationssökning, effektivitet och tidsaspekten av informations-hantering.

<- FöregÄende sida 63 NÀsta sida ->