Nordiskt försvarssamarbete har utvecklats sedan kalla kriget slut och de nordiska länderna jobbar idag inom fem gemensamma försvarsområden; Förmågor, (ii) Försvarsmateriel, (iii) Mänskliga resurser och utbildning, (iv) Träning och övningar samt (v) Operationer. Denna undersökning har begränsats till att endast studera försvarsmaterielsamarbete. Denna uppsats har varit att, utifrån två bilaterala försvarsmaterielprojekt som påbörjats men som har avbrutits, jämföra likheter och skillnader i syfte att förstå vilka faktorer som har inverkat på försvarsmaterielsamarbetena, såväl positiva som negativa. Det centrala för uppsatsen har varit att identifiera vilka faktorer som har bidragit till att försvarsmaterielsamarbetena har avbrutits samt dra vissa slutsatser som kan ha betydelse inför eventuella framtida nordiska försvarsmaterielsamarbeten. Metoden för uppsatsen har varit jämförande av två fallstudier där empirin i huvudsak har byggts på intervjuer med deltagande länders aktörer på både politisk- och myndighetsnivå.

Syftet med denna uppsats är att studera hur generalsekreterarens roll i FN har utvecklats i situationer som hotar fred och säkerhet. Uppsatsen jämför hur förutsättningarna har utvecklats från då Dag Hammarskjöld hade posten fram till idag, med Kofi Annan som generalsekreterare. Uppsatsen bygger på den hermeneutiska metoden där texttolkning ligger till grund för analysen. De stora prövningarna för de båda generalsekreterarna har varit konflikten i Kongo respektive konflikten i Irak. Generalsekreterarens intressen påverkar vilka delar av arbetet som denne kommer att prioritera.

Signalspaning har sedan länge varit en förmåga som Sverige genomfört och under kalla kriget blev det klart att ge-nomförandet av dessa uppdrag inte var helt ofarliga. Med hänsyn till att det nuvarande systemet är påväg att bli äldre bör en planering av ett ersättande system vara lämpligt att genomföra i närtid.Syftet med föreliggande Studie är att genom en systemanalys kunna finna en lämplig ersättare till den nuvarande plattformen för signalspaning, Gulfstream GIV-SP. Det system som har använts som jämförande plattform är den obemannade plattformen Global Hawk vilket är en toppmodern farkost framtagen av USA som en strategisk UAV. Plattformarna har för att få relevans jämförts emot de grundläggande förmågorna Underrättelse/Information, Uthållig-het samt Skydd vilket medför att prestandan kopplas till dessa.Resultatet av uppsatsen påvisar att prestandamässigt kopplat mot de grundläggande förmågorna så är Global Hawk bättre än det nuvarande systemet och de skillnader som en UAV medför är positiva. Vad gäller just underrättelse så är systemen relativt lika potenta men när det gäller uthållighet och skydd är den obemannade plattformen framstående.Slutsatsen av studien är att Global Hawk just nu är en plattform som kostnad sett är för dyr för det svenska försvaret och är på så sätt inte aktuell i närtid.

Detta examensarbete granskar hur konflikten mellan försvaret, med inriktning på militärt flyg, och förnybar energi genom vindkraft hanteras i den fysiska planeringen. Studien bistår med faktamaterial från båda parter i konflikten i en objektiv framställning. Konflikten granskas på nationell likväl som på lokal nivå. En bakgrundsbeskrivning av försvarets förändrade roll sedan kalla kriget ges. Parallellt beskrivs lagstiftningens utveckling sedan arbetet med den fysiska riksplaneringen började på 1960-talet.

Finland och Sverige har mycket gemensamt ? historiskt, kulturellt och geografiskt till exempel. Ändå finns påtagliga skillnader mellan hur problematiseringen av säkerhetspolitiken yttrar sig i de båda länderna. I denna uppsats analyseras den säkerhetspolitiska retoriken med Carol Lee Bacchis socialkonstruktivistiska metod för politisk analys. Analysen sker utifrån två teoretiska perspektiv, liberalism och realism, och hur dessa ser på staten, internationellt samarbete och säkerhetsbegreppet.Genom att analysera hur de båda ländernas nuvarande politiska ledning skriver om säkerhetspolitik identifieras vilket huvudsakligt perspektiv på internationella relationer som ligger till grund för doktrin och säkerhetspolitiska överväganden.

När omvärlden och krigen förändras, kan då den ?traditionella? operationskonsten behållas? I denna uppsats appliceras operativa principer definierade ur den israeliska operationskonsten från tidigare krig på det Andra Libanonkriget 12 juli till den 14 aug 2006. Syftet är att beskriva och diskutera operationskonstens dynamik och förutsättningar. I teorin influeras operationskonsten av både strategi, taktik och teori men även av en mängd andra subjektiva och objektiva faktorer. Undersökningen lyfter fram att de traditionella israeliska operativa principerna användes i en varierande omfattning men först i avslutningen av kriget kan ett ?traditionellt? operativt koncept identifieras.

Denna uppsats syfte är att med hjälp av diskursanalys med inriktning på bildanalys och samspelet mellan text och bild, jämföra kampanjerna ?Det där löser sig säkert? med dem på temat ?Vad håller du på med?? för att utröna om deras syfte, innehåll och diskurs förändrats över tiden och i så fall på vilket sätt. Detta syfte tar sig uttryck i följande huvudfrågor:Vilken diskurs använder sig Försvarsmaktens reklamkampanjer av?Hur skiljer sig diskursen i reklamkampanjerna från varandra?När det gäller fråga ett ovan visar uppsatsen att det som de båda kampanjerna diskursmässigt har gemensamt är att den övergripande säkerhetspolitiska diskurs som förmedlas genom bilderna, är den nya säkerhetspolitiska doktrin som gör gällande att det moderna samhällets primära hot inte är det totala kriget utan en komplex hotmiljö bestående av allt ifrån instabila länder i när och fjärran, terrorism och naturkatastrofer. Ingen av kampanjerna förmedlar dock visuellt på ett mer utförligt sätt vad Försvarsmakten egentligen sysslar med.När det gäller fråga två ovan påvisar uppsatsen följande skillnader mellan de båda kampanjerna.

Syftet med denna uppsats är att undersöka med vilka grunder det direkta flygunderstödetunder ?Operation OVERLORD? genomfördes. Min undersökning studerar USAAF (UnitedStates Army Air Force) och dess flygunderstöd i den europeiska delen av andra världskriget.Detta innebär att uppsatsen avgränsas till det direkta amerikanska flygunderstödet på deneuropeiska arenan.Mitt intresse för ämnet väcktes i somras när det var exakt sextio år sedan landstigningen vidNormandie genomfördes. Detta uppmärksammades stort med olika evenemang. Som flygareär det av naturliga skäl särskilt intressant vilken roll flygstridskrafterna spelat i olika insatser.När landstigningen genomfördes under sommaren 1944 var andra världskriget inne på sittfemte år.

BAKGRUND: Flyktingfamiljer och barn flyr krig och lämnar sina kära och nära för att söka fristad i andra delar välden. Några hamnar i Sverige. Flyktingbarn slussas in i våra svenska förskolor utan att vi vet mycket om deras bakgrund. Enligt forskning och litteratur påverkas inte flyktingbarn enbart av det pågående kriget, utan även under flykten, asylväntetiden och under integrationsprocessen som till viss del äger rum i förskolan.SYFTE: Vi vill genom vår undersökning belysa hur flyktingbarns bakgrund kan se ut innan de börjar i den svenska förskolan. Dessutom vill vi öka vår yrkeskompetens i hur man som pedagog praktiskt kan stödja dessa barn i förskolan.METOD: I vår undersökning har vi använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod.

Sverige befann sig i en tid där andra världskriget fortfarande var i färskt minne. Geografiskt ligger landet centralt placerad mellan två supermakter, och det råder en spänd stämning i det internationella säkerhetspolitiska läget. Det svenska luftrummet har en stor strategisk betydelse i en internationell kontext. Med förtroendeskapande löften om alliansfrihet och ett avskräckande initiativ i form en av världens starkaste flygvapen försöker Sverige hålla sig utanför eventuella väpnade konflikter. Alliansfrihet syftande till neutralitet i krig är den officiella säkerhetspolitiska ställning Sverige har haft i nästan 200 år, och inte minst under två världskrig.

Krishantering har under en lång tid legat på de offentliga aktörerna i samhället. Krisberedskapens historia ligger framförallt hos de offentliga aktörernas syn på krig och krigsföring. Detta kommer av att det finns likheter mellan krig och kriser, genom att människor kan skadas av ett hot. Därför måste samhället kunna organisera sig för att lösa detta. Detta har sitt ursprung från andra världskriget, då man organiserade civilförsvar för att möta beredskapen som fanns.

Sedan 1989 har omvärldsutvecklingen ställt stora krav på Sverige avseende en förändrad syn på detsäkerhetspolitiska begreppet. En ny världsordning med nya typer av hot, aktörer och konflikter har medförtatt säkerhetsbegreppet har vidgats. Det svenska EU- medlemskapet har dessutom medfört behovet av ettmycket tydligare regionalt och globalt perspektiv på säkerhetspolitik än vad som tidigare var fallet. Som ettresultat av detta har Försvarsmakten under perioden efter det kalla kriget genomgått ett genomgripandeförändringsarbete.Uppsatsens övergripande problem är följande: Skapar förändringsarbetet en Försvarsmakt som är användbarsåväl nationellt som regionalt och/eller globalt? För att besvara frågeställningen studeras först hur EU: smålsättningar och kapacitetsbehov avseende kris- och konflikthantering tar sig uttryck i GUSP och EUHeadline Goals, samt hur dessa tolkas i 2004 års försvarsproposition.

Syftet med uppsatsen är att reda ut om det finns ett samband mellan religiös åskådning, nationalitet och etnicitet i Bosnien och Hercegovina och hur sex personer från landet påverkas av detta samband. Meningen är att undersöka intervjupersonernas identitet i jämförelse med begreppen religion, nationalitet och etnicitet. För att reda ut detta problem har sex intervjuer gjorts och fokus har varit på deras känslor och åsikter kring deras egen tillhörighet. Den teoretiska bakgrunden till uppsatsen utåtgår från Peter L Bergers socialisationsteori och Gellners definition av begreppet nationalism och etnicitet. Den tredje teorin utgår från socialpsykologen Mead, som förklarar hur människors identitet skapas.

Denna uppsats syfte är att med hjälp av diskursanalys med inriktning på bildanalys och samspelet mellan text och bild, jämföra kampanjerna ?Det där löser sig säkert? med dem på temat ?Vad håller du på med?? för att utröna om deras syfte, innehåll och diskurs förändrats över tiden och i så fall på vilket sätt. Detta syfte tar sig uttryck i följande huvudfrågor:Vilken diskurs använder sig Försvarsmaktens reklamkampanjer av?Hur skiljer sig diskursen i reklamkampanjerna från varandra?När det gäller fråga ett ovan visar uppsatsen att det som de båda kampanjerna diskursmässigt har gemensamt är att den övergripande säkerhetspolitiska diskurs som förmedlas genom bilderna, är den nya säkerhetspolitiska doktrin som gör gällande att det moderna samhällets primära hot inte är det totala kriget utan en komplex hotmiljö bestående av allt ifrån instabila länder i när och fjärran, terrorism och naturkatastrofer. Ingen av kampanjerna förmedlar dock visuellt på ett mer utförligt sätt vad Försvarsmakten egentligen sysslar med.När det gäller fråga två ovan påvisar uppsatsen följande skillnader mellan de båda kampanjerna.

The war between Georgia and Russia awakened the world pretty brutally when a small country like Georgia tried to restore order in South Ossetia. The war between the two countries took place over five days in August 2008. This paper discusses the Russian operational art and its development after the war. The starting point is to test the traditional and classic Russian theory of operational art. The aim is to describe and discuss the Russian operational experience and any developments and trends in the Russian Federation's armed forces. The purpose of describing the theory behind the operational art is to create an independent analysis model. The essay?s analysis is based entirely from qualitative research with the collection of qualitative data in the form of texts and documents with a holistic perspective. Initially, the theory chapter is created from an inductive approach to identify, define and describe the operational concept and principles, creating a theoretical model of explanation. The developed analytical model is based on the Russian theory of operational art and takes off from a deductive approach to the collected empirical data. The results of the performed analysis results are interpreted and the product of this presented in the operational conclusions. Russia had a strategic ability to win the war by means of strategic resources related to tempo, simplicity and shock effect on the Georgian troops. Russia carries out a variety of reforms and the outcome of the war demonstrates the importance of Russia having a strategic capacity to make use of one in the type of conflict that Georgia represents. This success shows that the strategic capabilities are initially a success factor, while the deficiencies in the operational and tactical levels cannot be accepted in the long run, but must be developed.