Konflikter i forna Jugoslavien har varit föremål för stor uppmärksamhet under det sista årtiondet. Kriget har väckt förvirring och hat. Inbördeskriget i Bosnien kan nog sägas vara ett av de mest brutala som någonsin ägt rum. Civilbefolkningen har i högsta grad drabbats i form av folkmord och etnisk rensning. För varje dag som går blir döden, misshandel, våldtäkt, tortyr och koncentrationsläger alltmer väldokumenterade i Bosnien.Som förklaring till kriget talas ibland om sekelgammalt hat som efter socialismens fall har brutit fram med full kraft, eller om aldrig helt läkta sår efter andra världskriget.

Det kalla krigets slut har medfört förändringar i svensk säkerhetspolitik. Sedan mitten på 1990-talet har en vidgning av begreppet säkerhet skett i politiken och dagens kris i Ukraina gör ämnet högaktuellt. Med hjälp av Köpenhamnsskolans teori och det vidgade säkerhetsbegreppet besvarar uppsatsen frågan om hot mot Sverige och vår säkerhet påverkas av krig och konflikter. Uppsatsens bidrag till forskningen kring säkerhetspolitik kommer genom en fallstudie att utröna hur svenska politiker använder händelser i vår omvärld för att förändra hotbilden mot Sverige och vår säkerhetspolitik. Detta görs genom en studie med kriget i Georgien 2008 som händelse. En innehållsanalys av offentligt tryck före kriget jämförs med uttalanden under kriget och detta jämförs sedan med offentligt tryck som utkommit efter kriget i ett försök att hitta förändringar i de hot som aktörerna uttalar.Slutsatserna innefattar en relativt homogen bild av hot mot Sverige och svensk säkerhet vilket även gäller åtgärder mot dessa hot.

Denna studie jämför kvalitativt och kvantitativt fördelningen mellan evidentialer i de uraliska språken med Andersons (1986) kriterier som utgångspunkt och grammatikor skrivna om språken som material. Strategierna för att förmedla evidentialitet består såväl av fristående partiklar som modus och tempus, med en större tendens mot modus i den östra änden av det uraliska språkområdet, tempus i de centrala delarna och partiklar i de västra språken. Samtliga av dessa konstruktioner har i stort sitt ursprung i grammatikaliseringsprocesser, med undantag för eventuella språkkontaktsliga inlånsprocesser i vissa språk..

(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, särskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berättartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsättet om kriget studeras särskilt. Minnet och tiden uppmärksammas.

År 2003 gick USA och dess allierade in i Irak med motiveringen att Irak hade massförstörelsevapen, detta utan att FN:s säkerhetsråd utfärdat ett mandat. Kriget kritiserades hårt av många länder, bland annat Frankrike, Tyskland och även Sverige.Den svenska lagen säger att vapenhandel inte får bedrivas om det strider mot svensk utrikespolitik men får bedrivas om det finns säkerhets- eller försvarspoli-tiska skäl till det. Trots att Sverige kritiserade kriget fortsatte vapenhandeln med USA under tiden det fortgick. År 2003 exporterade Sverige krigsmateriel till USA för ett värde av 0,62 miljarder kronor. Sett till Sveriges kritik mot kriget skulle handeln inte ha fortsatt, men då USA är bland de största importörerna av svenska vapen skulle det vara ett hårt slag mot försvarsindustrin att förlora en så stor handelspartner..

Syftet med studien är att undersöka hur insatsen/kriget i Afghanistan framställs på fotografisk bild i dagstidningarna Dagens Nyheter (Sverige), The Times (Storbritannien) och Politiken (Danmark). Tidningarna är ledande i respektive land och bilderna de publicerar når många läsare. För att närma oss en förståelse för hur insatsen/kriget framställs på bild i respektive tidning har vi använt oss av delfrågor som: I vilken omfattning har bilder från insatsen/kriget i Afghanistan publicerats i de tre tidningarna? Vilka teman, aktörer, källor och nationaliteter går att finna till bilderna i respektive tidning? Hur framställs soldater/civilbefolkning/elitpersoner på bild i de tre tidningarna? Finns det likheter och skillnader mellan de tre tidningarna.Undersökningen är en kombinerad kvantitativ och kvalitativ studie. Som grund har vi den kvantitativa delen för att inventera och ge en överblick över det publicerade materialet. Det visar bland annat vilka aspekter av kriget/insatsen och aktörer som förekommer och i vilken frekvens och omfattning.

Konflikten i Tjetjenien har blivit ett ihärdigt problem för såväl ryssar som tjetjener. Konflikten kan delas in i två faser, det första och det andra kriget. Våra studier av det empiriska materialet ledde till en misstanke om att det fanns luckor i den befintliga forskningen, i synnerhet gällande det andra kriget. Resultatet blev en teoriutvecklande studie om det andra Tjetjenienkrigets uppkomst och fortgång där vår hypotes grundar sig på att det är ledande, centrala individer på vardera sidan som har ett intresse av att se till att det föreligger en konflikt folken emellan. De två ledande individerna har identifierats som Sjamil Basajev och Vladimir Putin.

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka vilka likheter och skillnader, trots olika tidsepoker, mellan korstågen som i sin tid fick sin legitimitet genom tron på Gud, och konflikten i Afghanistan som i nutid får sin legitimitet genom tron på demokratin.För besvara våra frågeställningar har vi använt oss av litteratur, tidningsartiklar och källor på Internet. För att få en så nyanserad bild som möjligt har vi försökt att begränsa oss till Internetkällor med så god trovärdighet som möjligt. Den litteratur vi använt oss av är skriven av välkända författare.Resultatet visar att den mest framträdande likheten är att båda krig har använt sig av samma argument för att legitimera kriget. Där USA var ute efter att skapa en demokrati samt att vinna ekonomiska fördelar ville den katolska kyrkan stärka påvemakten samt återta det Heliga landet. Vi har kommit fram till att tron fortfarande är väldigt viktigt i krig.

Denna studie har underso?kt hur Israel- Palestina konflikten kartlagts i de tva? dagstidningarna Dagens Nyheter (Sverige) och The New York Times (USA). Fra?gan som besvarats a?r hur rapporteringen i artiklarna under tva? utvalda ma?nader (juni-juli 2014) sett ut, utifra?n teorier om krigs- och fredsjournalistik, mediernas roll som opinionsbildare, narrativitet och fo?renkling av konflikter. Materialet besta?r av totalt 158 artiklar, 62 fra?n Dagens Nyheter och 76 fra?n The New York Times.

Under det kalla kriget var en av huvudanledningarna till dimensioneringen av och uppträdandet hos det militära försvaret att det skulle verka avskräckande för en eventuell angripare. Trots ett betydligt mindre försvar idag än under det kalla kriget, kvarstår fortfarande målet för de väpnade styrkorna att skapa avskräckning. Hur kan det komma sig att det anses möjligt att åstadkomma samma effekt fast med betydligt färre resurser idag i jämförelse med då?Syftet med denna uppsats är att undersöka om dagens syn på avskräckning skiljer sig från den som existerade under det kalla kriget, vilket i så fall skulle kunna bidra till att förklara den ovanstående problemformuleringen. Undersökningen har genomförts i form av en jämförande fallstudie med hjälp av kvalitativ textanalys.

Augusti 2008, Ryssland går in i Georgien med en överväldigande militär styrka i syfte att som mansäger, avbryta folkrättsliga kränkningar i utbrytarrepublikerna Syd Ossetien och Abkhazien. Men var det verkligen det som var huvudsyftet med operationen? Eller var Georgienkriget Rysslands tillfälle att för omvärlden visa att Ryssland återigen är en stormakt? Nästan två år senare släpps en ny militärdoktrin, Den Ryska Federationens Militärdoktrin 2010, finns det ett samband mellan det överraskande Georgienkriget och den nya ryska doktrinen? Det främsta syftet med den här uppsatsen är att genom att utgå ifrån två av de taktiska grundprinciperna, kraftsamling och vilseledning, undersöka om det faktiskt finns ett samband mellan kriget och doktrinen. Finns det händelser under kriget och formuleringar i doktrinen vilka överensstämmer med definitionen av Kraftsamling och Vilseledning som tyder på ett samband däremellan? Det är det jag avser att svara på med denna uppsats.

I fokus för denna uppsats står textfynden och samfundet från Qumran. Huvudsyftet med min uppsats är att presentera olika teorier om vem eller vilka som skrivit Dödahavsrullarna, samt att göra en analyserande undersökning av dessa teorier. Vad kan jag hitta för brister i dessa teorier?Uppsatsens delsyfte kan formuleras i några enkla frågeställningar. Några av dessa frågor kanske kan få utförliga svar, andra frågor kanske förblir obesvarade, vilket i första hand vilar på materialtillgång.

Syftet med denna studie var att belysa hur man gör när man undervisar i ett känsligt ämne. Detta är ett område som tidigare är dåligt utforskat. Studien behandlar Israel-Palestina konflikten och hur den tas upp i gymnasieskolan. Vilka problem är det lärarna möter och måste förhålla sig till? Dessa frågor har undersökts genom intervjuer med lärare i läroämnen som förväntas behandla konflikten.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på om Försvarsmakten har förmåga att genomföra övergång av större vattendrag med tyngre materiel. Detta gör jag genom att göra en fallstudie på Operation Gazelle för att förklara hur israelerna nyttjade sin förmåga till övergång av vattendrag för att få ett högt tempo i sin strid. Jag undersöker också den materiel vilken utbildning och vilka förband Försvarsmakten har för att bygga färjor och flytande broar.  Inledningsvis förklarar jag viktiga begrepp såsom tempo, rörlighet, OODA-loopen/beslutscykeln och vattendrag. Jag använder mig av dessa begrepp senare i uppsatsen där jag kopplar detta till hur Israel använde sig av fältarbetsresurser för rörlighet för att få ett högt tempo i sin strid.Slutsatserna är att Israel till stor del lyckades med Operation Gazelle tack vare att de hade förmågan att genomföra en vattenövergång över Suezkanalen. Försvarsmakten har i dag en förmåga att genomföra övergångar av större vattendrag.

The similarity between the Russian and the Indian, in a Cold War context, may be ambiguous considering the ethnic-social variables and the period in time from where the Indians relate. However, by analyzing these, as well as other, characters in the exhibition of movies, we could learn something about the ideology of the time from which the movies derive.This study examines ideology and movies in the Cold War era and concludes that the Indian, for example, may be representing the values of the common public enemy, originating from the Cold War ideology. The movies examined, regardless of influence of distinct Cold War themes or lack of such themes, carry attributes that give evidence of typical Cold War ideology. The fear of communism and common enemies connected to a Cold War context, the thought of America as the land of the free ? with the horizon in the ending of the movies as metaphoric to freedom ? and the moral rhetoric that connects to the American thought of a duty as a global savior, are all signs of the Cold War ideology.Even though the messages are somewhat clearer and more distinct in the movies with Cold War motifs, the fact that ideology is projected through other movies as well should be considered essential for the continuing study of movies as cultural artefacts..