Vi har tittat på hur Krig representeras i antiKrigsfilm genom att jämföra en antiKrigsfilm med en Krigsfilm. Filmerna vi valde att undersöka är Plutonen, som anses vara en antiKrigsfilm och Krigsfilmen De gröna baskrarna. Vi har tittat på de sätt på vilket betydelse skapas, vilka skillnader och likheter som finns mellan de två filmerna. Det gör vi genom att undersöka hur grepp som klippning och dramaturgi används för att representera fienden, de egna, lidande och vem skulden läggs på. Vi har kommit fram till att antiKrigsfilmen och Krigsfilmen som vi undersökt inte är två konkurrerande diskurser.

Denna uppsats syfte är att studera utvalda delar av den moderna forskningen kring Krig och konflikter. Fokus kommer att läggar på forskning kring interventioner samt fredsförhandlingar efter ett inbördesKrig. Syftet tycker jag är att undersöka PMC:s roll i interventioner. Vi undersöker PMC:s potentiella roller ur två perspektiv.De forskare vi valt att fokusera på är Mary Kardor och hennes bok ?Nya Krig?, samt Peter Wallensteen och hans bok ?Understanding Conflict Resolution: War, Peace and the Global System?.

I detta examensarbete har vi valt att forska om Krigets inverkan på barn vilket blev vår utgångspunkt till syftet. Syftet blev att undersöka vad två pedagoger och en psykolog berättar om Krigets inverkan på traumatiserade barn från Krig. Vi har i litteraturöversikten presenterat olika faktorer som kan påverka barnens utveckling som exempelvis trauma, posttraumatisk stress och kris. Vi har även valt att presentera olika pedagogiska och psykologiska metoder som visar på hur man kan bearbeta barnens traumatiska upplevelser. Vi valde att intervjua två lärare och en psykolog för att ta del av deras erfarenheter kring arbetet med traumatiserade barn från Krig.

Afrika har sedan 90-talet blivit en synonym för kaos. Omvärldens bild av den afrikanskakontinenten präglas av inbördesKrig, svält, etnisk rensning och anarki. Elfenbenskusten var enkontrast till detta fram tills 1999 då ett inbördesKrig bröt ut som delade landet.Uppsatsen gör en ansats till att karakterisera konflikten enligt Mary Kaldors teori om nyaKrig för att sedan studera det internationella systemets agerande i jämförelse med denkosmopolitik som Kaldor förespråkar som den systembild som krävs för att kunna lösakonflikter av det nya Krigets slag.Fokus befinner sig på externa aktörers agerande enligt kosmopolitik. Aktörer och dess roll -som FN och ECOWAS, samt Frankrike och Sydafrika diskuteras.Konflikten i Elfenbenskusten kan identifieras med Kaldors teori om nya Krig. Detinternationella systemet har varit under ständig utveckling och man kan se att systemet meroch mer börjat anamma metoder som liknar kosmopolitik..

Syftet med denna studie var att få mer kunskap om kvinnor som aktivt har deltagit i Krig, hur det har påverkat deras dagliga liv, deras identitetsupplevelse och deras anpassning i det eritreanska samt i det svenska samhället. Ett ytterligare syfte var att få mer kunskap om vilka hanteringsstrategier kvinnorna använder sig av för att leva ett normalt liv. I studien ingick sju kvinnor. En av undersökningsdeltagarna hade diagnosen Posttraumatisk stressyndrom. Data samlades in med hjälp av halvstrukturerade intervjuer och bearbetades utifrån deduktivt och induktiv tematisk analys.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur Dalregementets militärers giftermålsmönster såg ut under tidsperioden 1650?1799, samt hur dessa påverkades av externa omständigheter som Krig, social status och förändrade försörjningsmöjligheter. Den teoretiska grunden har hämtats utifrån tidigare forskning om det västeuropeiska äktenskapsmönstret och olika samhällsgruppers äktenskapsstrategier. En demografisk studie av 221 giftermål har sammanställts från källmaterialet Dalregementets personhistoria I och II.Resultatet av detta har visat att Dalregementets befäls sammanlagda medelålder under tidsperioden 1650?1799 var vid första äktenskapet 31,1 för män och 25,8 för deras makor.

Denna C-uppsats är en meta-analys som granskar 20 vetenskapliga artiklar om partnerrelaterat våld, grymheter i Krig och könsmaktsordningar i militära familjer. Alla studier är publicerade mellan 1978 och 2011 och behandlar våld i parrelationer, grymheter som begåtts av både manliga och kvinnliga soldater och kausala samband mellan Krig, militarism och det civila samhället. Mitt mål är att testa teorin som säger att Krig beror på patriarkala köns-strukturer som konstruerar stereotypa maskuliniteter och femininiteter, vilka i sin tur definierar män som starka, aggressiva och känslolösa, medan kvinnor antas vara svaga, sårbara, och vårdande. Genom att undersöka och jämföra variabler i både positivistisk och konstruktivistisk forskning, söker jag likheter och skillnader som kan ge en vidare förståelse för hur detta fenomen är sammansatt..

Syftet med studien var att explorativt undersöka vilken betydelse hästen har för brittiska soldater och veteraner som varit ute i Krig och återvänt med någon form av ohälsa. Studiens frågeställningar var: Hur används hästen på Horseback UK  som en del i tillfrisknandet för brittiska soldater och veteraner som varit ute i Krig? Hur beskriver brittiska soldater och veteraner som varit ute i Krig hästens betydelse för livskvalitén? För att besvara frågeställningarna tillämpades en metod som bestod av kvalitativa intervjuer. Intervjuerna utfördes på Horseback UK i Skottland som är en välgörenhetsorganisation, skapad för att ge en trygg och säker miljö. De arbetar med hjälp av hästar för att hjälpa de som tjänstgör eller tjänstgjort i den brittiska armén och kommit tillbaka med någon form fysisk eller psykisk ohälsa.

Bakgrund: I dagsläget beräknas 20 miljoner människor vara på flykt världen över. År 2006 fick Sverige in 6320 ansökningar om uppehållstillstånd gällande barn. Flyktingbarn kan ha varit med om traumatiska händelser i hemlandet, såsom Krig och våld vilket kan förändra deras psykiska hälsotillstånd. Syfte: Att belysa barns psykiska hälsotillstånd efter flykt från Krig och våld. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats.

För första gången någonsin arrangerar Sverige år 2005 ett möte för länder som ingår i Nato och Partnerskap för fred, PFF. Med utgångspunkt i detta fokuserar uppsatsen på hur Sveriges nuvarande relation till Nato kan förstås, och på möjligheterna för Sverige att stå neutral i händelse av Krig.Studien utgår från utrikesminister Laila Freivalds officiella retorik om säkerhetspolitik under år 2004 och 2005. Totalt analyseras fem tal med hjälp av tre teorier. Dessa behandlar Sverige som liten stat, Nato:s nya roll och den förändrade hotbilden samt utvecklingen av den svenska säkerhetspolitiken.Resultatet visar att Freivalds i sin retorik bortser från att Sverige är ett litet land med begränsat inflytande i den internationella politiken. Hon målar upp en komplicerad och global hotbild som indirekt riktas mot Sverige, och ger en uppfattning av att Sverige är i behov av säkerhetspolitiskt samarbete.

Den 11 september 2001 förändrades världen. USA var inte längre skyddat av stora hav utan var nu sårbart för anfall. En ny värld krävde nya Krig och de gamla doktrinerna för rättfärdigande av Krigföring och nationalstatens suveränitet sattes ur spel i sökandet efter terrorister.Efter att Talibanregimen var störtad i Afghanistan var det största hotet mot USA säkerhet och världens fred diktaturen i Irak och diktatorn Saddam Hussein. Man sökte nu ett rättfärdigande av en militär invasion av Irak och presidentens retorik sökte med snabbt legitimitet i teorierna om rättfärdiga Krig.Det nya amerikanska försvarsdoktrinen krävde en modig retorik för att rättfärdiga det kontroversiella beslutet om att ? efter många år ? avsätta den Irakiska diktatorn.Gränsen mellan mod och dumdristighet är hårfin.

Syftet med studien var att explorativt undersöka vilken betydelse hästen har för brittiska soldater och veteraner som varit ute i Krig och återvänt med någon form av ohälsa. Studiens frågeställningar var: Hur används hästen på Horseback UK  som en del i tillfrisknandet för brittiska soldater och veteraner som varit ute i Krig? Hur beskriver brittiska soldater och veteraner som varit ute i Krig hästens betydelse för livskvalitén? För att besvara frågeställningarna tillämpades en metod som bestod av kvalitativa intervjuer. Intervjuerna utfördes på Horseback UK i Skottland som är en välgörenhetsorganisation, skapad för att ge en trygg och säker miljö. De arbetar med hjälp av hästar för att hjälpa de som tjänstgör eller tjänstgjort i den brittiska armén och kommit tillbaka med någon form fysisk eller psykisk ohälsa.

Information är informationssamhällets hårdvaluta på samma sätt som industrier och deras produkter var för industrisamhället. Informationens höga värde gör att den är oerhört eftertraktad, så till den grad att regelrätta Krig kan komma att utkämpas om den. Mindre Krig på låg nivå pågår säkerligen redan i dag. Det huvudsakliga syftet med en sådan Krigföring är att få tillgång till information samt se till att fienden inte får detsamma. Vapnen och skydden kan vara av fysisk, logisk och psykologisk art.

Det huvudsakliga syftet med min uppsats var att studera hur tre olika aspekter påverkade Gårdby socken och dess båtsmän under Stora nordiska Kriget, nämligen Krig, pest och missväxt. Med hjälp av de källor jag har studerat, militära rullor, kyrkoböcker och mantalslängder, har jag fått fram hur livet kunde te sig för de indelta båtsmännen men också hur pestens verkningar påverkade socknen mer långsiktigt än vad Krigets utskrivningar gjorde. Jag har även studerat hur missväxten föll ut i Gårdby och jämfört detta med till exempel byn Andersvattnet, Stockholm och övriga riket..

Den här uppsatsen är en fallstudie av nationalismen som spelande roll för att Kroatien och Bosnien bröt sig ur Jugoslavien samt dess betydelse för att Krig bröt ut i dessa två regioner.När den jugoslaviske presidenten Tito dog 1980 och när kommunismen föll i Europa i slutet av 1980-talet började Jugoslavien gå mot sitt sönderfall. Därmed började nationalistiska stämningar och etnisk separatism ta fart. Kroatien och Bosnien var två länder som förklarade sig som självständiga i början av 1990-talet efter att nationalistiska krafter vunnit stark terräng där. I både Kroatien och Bosnien ledde självständighetssträvandena till konflikt med den serbiska minoriteten och det resulterade i blodiga Krig. De serbiska nationalisterna valde som svar att förklara sig som autonom inom dessa länder, men det kom att leda till en eskalerande konflikt med Kroatien och Bosnien.