Uppsatsen undersökte en alternativ metod att kreditbetygsätta företagsobligationer. Metoden är baserad på en modell skapad av Hall & Miles (1990) och har tillämpats med viss framgång på banksektorn i tidigare studier. Modellen gör antagandet om effektiva kapitalmarknader och använder aktiekursinformation som enda informationskälla. Undersökningen utfördes genom att applicera modellen på 49 slumpvis utvalda amerikanska företag och ta fram en tio års lång kreditbetygshistorik. Denna kreditbetygshistorik jämfördes sedan med kreditbetyg på de 49 företagen satta av kreditvärderingsinstitutet Moody?s under samma period.

Den första januari 2007 träder nya regler om bankernas kapitaltäckning i kraft, Basel II. Dessa syftar till att stärka det finansiella systemet samt effektivisera bankernas riskhantering. Som en del i regelverket ingår att bankerna skall genomföra en samlad kapitalbedömning och genom denna bedömning öppnas nya möjligheter för bankernas riskhantering.Vårt syfte är att med utgångspunkt i portföljvalsteori analysera och diskutera en portföljansats möjlighet som verktyg för att förbättra riskhanteringsprocessen i en banks kreditverksamhet.Inledningsvis beskrivs det nya regelverket och fokus läggs sedan vid en av regelverkets delar, kapitalbedömningsprocessen. Som en del av denna process föreslås en portföljansats och vi illustrerar de speciella problem som uppkommer vid portföljoptimering av krediter med hjälp av en exempelportfölj. Tonvikten läggs på behovet av stora mängder rätt data samt korrekta antagande om hur risken i krediter skall mätas.

Det allt mer globala företagandet har bidragit till skapandet av IFRS 7, vilket är en gemensam standard för upplysningar rörande risker för finansiella instrument. För noterade bolag med räkenskapsår som börjar 1 januari 2007 är den nya standarden obligatorisk. Detta innebär att även ickefinansiella företag måste tillämpa den.Studien inriktar sig på att analysera hur svenska industriföretag har tillämpat de nya kraven på redovisning som IFRS 7 ställer på upplysningarna för kredit-, likviditets- samt marknadsrisk. Data har inhämtats från 2007 års årsredovisningar och författarna avser att utgå från hur de kvalitativa egenskaperna relevans, begriplighet, tillförlitlighet och jämförbarhet påverkas av införandet.Författarna kommer i slutsatserna fram till att de studerade industriföretagen lever upp till de högre kraven på upplysningar som behandlar deras finansiella instrument, men att skillnader i omfattning och upplägg förekommer. De kvalitativa egenskaperna påverkas övervägande positivt.

Den 1 januari 2007 införs nya kapitaltäckningsregler, Basel II. De nya reglerna innebär bland annat att banker ska använda mer finjusterade metoder för att mäta Kreditrisk. Detta skulle kunna få effekter för bankernas kreditbedömning och därmed också för deras kunder. Vi vill i denna uppsats utreda om bankernas kreditbedömning kommer att förändras till följd av Basel II och vilken inverkan en förändring skulle ha på utlåningen till små och nystartade företag samt till bolånekunder. Studiens teoriavsnitt grundas på tryckta och elektroniska källor och utgörs av valda delar ur nuvarande regelverk Basel I, kommande regelverk Basel II samt kortfattad kreditbedömningsteori.

Allt fler nya företag etableras på den svenska marknaden jämfört med tidigare år. För nystartade företag kan de första åren vara svåra att överleva samtidigt som finansieringsbehovet vanligtvis är stort. Banker är traditionellt sett försiktiga i sin kreditbedömning. Bedömningen av krediter till nya företag blir särskilt problematisk eftersom det som regel saknas relevanta historiska uppgifter i denna typ av företag. Företagsvärdet finns i de immateriella tillgångarna där ägarrättigheter inte kan definieras, vilket gör att få företag kan verka livsdugliga i den sårbara uppstartningsfasen.

Syftet med föreliggande studie var att försöka reda i litteraturen kring två välkända begrepp inom Affective Forecasting nämligen Impact Bias, som innebär att människor har en tendens att överskatta i vilken utsträckning de kommer att uppleva en viss känsla i en framtida situation än vad som senare visar sig vara fallet, och Empathy Gaps, som innebär att människor har en tendens att underskatta i vilken grad känslotillstånd kommer att påverka deras preferenser i en framtida situation samt pröva dessa begrepp i en och samma enkätundersökning. Etthundra sextiotvå studenter, slumpvist uppdelade i två grupper, Känslogrupp och Preferensgrupp, deltog frivilligt i undersökningen. Enkätundersökningen var en mixad design med grupp (känsla kontra preferens) som mellangruppsfaktor och förtest kontra eftertest som inomgruppsfaktor. I studien visade samtliga gruppers resultat i linje med Impact Bias teorin, dvs. att deltagarna i både Känslogrupp och Preferensgrupp skattade lägre i eftertest (actual) än pretest (forecasting).

All companies face risk in their daily business. Internationalised companies tend to experience higher risk due to for example unfamiliar business environment than companies that act only on the national market. Estonia became independent as late as in 1991 and is therefore a new interesting market for many companies in neighbouring countries like Sweden. Risks that are most apparent for an internationalised company are political risk, currency risk, capital and interest rate risk, business risk and credit risk. Our intention of this study was to find out how Swedish companies acting on the Estonian market faced the different risks when entering the Estonian market and how they value the risks today.

Syfte:Syftet med studien är att se om ett samband förekommer mellan Moody?s ranking och beräkningar utförda med en modifierad modell av Merton för ett visst antal europeiska företag. Syftet är vidare att dra slutsatser och tolkningar vad gäller tillförlitligheten och relevansen kring att använda den modifierade Merton modellen som ett kreditmått. Metod:Tillvägagångssättet för att erhålla resultatet för studien går ut på att för sju olika europeiska länder välja sju företag för respektive land. Utifrån de valda företagen har historisk data insamlats i form av aktiekurs och skulddata vilka är utgångspunkten för de beräkningar som utförs med en modifierad Merton modell.

Här utreds Sveriges fyra största banker, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank och dess Kreditriskhantering baserat på de allmänna råd utgivna av Finansinspektionen 2004 samt övrig litteratur kring ämnet. Hanteringen jämförs både mellan bankerna samt över de senaste konjunktursvängningar inom tidsintervallet år 2004-2008. Fokus ligger på den ansvarsfördelning, kreditpolitik, Kreditriskklassificering samt diversifiering som bankerna uppvisat under denna tidsperiod. Närmare studeras även koncentrationsrisker och dess förändring i samband med den senaste tidens låg- och högkonjunktur.Kreditriskhanteringen har under de senaste åren fått ökat betydelse för bankerna. De fyra svenska storbankerna har hanterat den här utvecklingen på olika sätt men samtliga har i stora drag följt Finansinspektionens allmänna råd.

SammanfattningTitel: En Jämförelse i Blancokredithantering mellan Svenska Nischbanker från Detaljhandelsbranschen och Universalbanker Ämne: Industrial and Financial Management Central Begrepp: Blancokredit, Kreditrisk, Kreditprövning, Nischbanker Forskningsfrågor:? Använder svenska universalbanker och nischbanker med ursprung från detaljhandelsbranschen samma kriterier för riskbedömning vid blancokreditgivning?? Hur skiljer sig deras kredithantering?Syfte: Syftet med studien är att göra en jämförelse i blancokredithantering mellan nischbanker med ursprung från detaljhandelsbranschen och Sveriges universalbanker. Detta för att utreda eventuella likheter och skillnader och belysa dessa i en modell. Metod: Vi har valt att använda en deduktiv metod och utfört en kvalitativ undersökning. Våra undersökningsobjekt avgränsas till Svenska nischbanker med ursprung från detaljhandelsbranschen och universalbanker.

Nedgångar i världsekonomin med påföljande likviditetsproblem hos företag har medfört negativa konsekvenser för banker, vilket skapade behov av effektiv Kreditriskhantering. För att förhindra stora kreditförluster försöker banker ständigt minimera sina risker vid kreditgivning genom att identifiera fallgropar.Syftet är att undersöka vilka faktorer som bidrar till kreditförluster och belysa hur Nordea kan minimera risker vid kreditgivning utifrån dessa faktorer.Datainsamling skedde via granskning av litteratur och en fallstudie. Studieobjektet var affärsbanken Nordea där det genomfördes flera intervjuer med kreditansvariga på en regional nivå. För att ta reda på utvecklingen av kreditvolym inom Sverige sammanställdes data utifrån kreditgivningsstatistik från Nordea Hypotek AB.Enligt teorin är kreditförluster beroende av direkta och indirekta faktorer. Medan de direkta faktorerna kan påverkas av en kreditanalytiker ligger de indirekta faktorer utanför dennes inflytande.

Bankers verksamhet handlar till stor del om att tillhandahålla krediter till småföretag. Kreditbedömning är en komplicerad företeelse, en fortgående process med syftet att bedöma framtida återbetalningsförmåga. Denna bedömning är till stora delar subjektiv, eftersom framtiden inte med säkerhet går att fastställa och leder ibland till mindre bra kreditbeslut. Problemet är att bankernas förmånsrätt - när företag går i konkurs - har försämrats i och med att en ny lag om förmånsrätt och företagsinteckning har trätt ikraft. Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för bankernas kreditbedömningsprocess i samband med kreditgivning till småföretag, i och med att de inte längre har samma förmånliga säkerhet som tidigare.

En väl fungerande internrevision är ett måste för stora organisationer. En viktig del i internrevisionens arbete, kanske den viktigaste, är att granska riskhanteringen inom organisationen. Vi har valt att granska Handelsbankens och Nordeas riskorganisationer. Riskhantering inom banker är ytterst viktig för deras verksamhet och än mer intressant i samband med den rådande finanskrisen. Internrevisionens syfte är att vara ett oberoende och effektivt verktyg för styrelsen med uppgift att granska den egna verksamheten och vid behov föreslå förändringar som kan förbättra organisationen.

Det första Baselfördraget har kritiserats kraftigt för sin okänslighet för låntagares riskattribut. Empiriska undersökningar så som Arak, Corcoran 1996 visar hur låga risker hos kreditvärdiga aktörer passerar ouppmärksammade av banker. Hos obligationsmarknaden premieras dock de låga riskerna vilket speglas i lägre kreditkostnader för de kreditvärdiga aktörer som sökt sig dit. Uppsatsen utreder de förmodade framstegen inom Baselfördragen i deras förmåga att kvantifiera samt prisjustera för Kreditrisk. I detta syfte definieras och testas tre kreditprissättningsmodeller.

SammanfattningTitel: En Jämförelse i Blancokredithantering mellan Svenska Nischbanker från Detaljhandelsbranschen och Universalbanker Ämne: Industrial and Financial Management Central Begrepp: Blancokredit, Kreditrisk, Kreditprövning, Nischbanker Forskningsfrågor:? Använder svenska universalbanker och nischbanker med ursprung från detaljhandelsbranschen samma kriterier för riskbedömning vid blancokreditgivning?? Hur skiljer sig deras kredithantering?Syfte: Syftet med studien är att göra en jämförelse i blancokredithantering mellan nischbanker med ursprung från detaljhandelsbranschen och Sveriges universalbanker. Detta för att utreda eventuella likheter och skillnader och belysa dessa i en modell. Metod: Vi har valt att använda en deduktiv metod och utfört en kvalitativ undersökning. Våra undersökningsobjekt avgränsas till Svenska nischbanker med ursprung från detaljhandelsbranschen och universalbanker.