Vår uppsats handlar om ett Sverige som idag håller på att förvandlas till ett kreditkortssamhälle. Detta kreditkortsfenomen har vuxit fram utifrån en rad historiska händelser som exempelvis Kreugerkraschen 1933 och 1950-talets kreditransoneringsåtgärder till avregleringen av kreditmarknaden på 1980-talet och dagens överskuldsättning som kostar samhället mellan 30-50 miljarder kronor varje år. Vi har mot denna bakgrund gjort en studie av människors attityd till att använda kreditkort för privatkonsumtion och ställt det i relation till deras beteende. Vi har påvisat skillnader i attityd och beteende mellan kön, ålder, inkomstklass, sysselsättning och utbildningsnivå. För att undersöka detta, valde vi att genomföra en kvantitativ enkätstudie där vi frågade 190 personer i Umeå om deras attityd till att använda kreditkort och hur deras användning av kreditkort såg ut.

En stor del av fastighetskrediterna på den svenska fastighetsmarknaden kommer under de närmsta åren att refinansieras. Detta i kombination med striktare kapital- och likviditetskrav samt riskkontroll, innebär att fastighetsinvesterare kommer att söka sig till kapitalmarknaden för alternativa finansieringskällor. Detta öppnar upp för värdepapperisering av fastigheters hyresflöden som ett intressant finansieringsalternativ. Värdepapperisering är ett förfarande som innebär att relativt homogena tillgångar eller fordringar med förutsägbara betalningsflöden överlåtes till ett Special Purpose Vehicle (SPV) vars enda uppgift är att äga tillgångarna eller fordringarna. Förvärvet finansieras genom att SPV:n emitterar obligationer eller andra lätt omsättningsbara värdepapper som placeras hos investerare.