Sökresultat:
160 Uppsatser om Kreditgivning - Sida 9 av 11
Revisionens betydelse vid bankens kreditbedömning av små aktiebolag : Med hänsyn till avskaffandet av revisionsplikten
Titel: Revisionens betydelse vid bankens kreditbedömning av små aktiebolag- med hänsyn till avskaffandet av revisionsplikten.Författare: Elmedina Bajramovic, Naida Bajramovic och Helena ErgulBakgrund: Regeringen beslöt år 2010 om att avskaffa revisionsplikten för små bolag. Bland dessa företag är aktiebolag den mest betydande då dessa är mer framträdande i Sverige. Bakgrunden till denna lagändring var att det Europeiska rådet ville reducera de administrativa kostnaderna för små bolag. Redovisnings- och revisionskostnader är framförallt besvärliga för små bolag och därför skulle denna typ av företag gynnas av lagändringen. Avskaffandet av revisionsplikten kommer inte endast att påverka det lilla aktiebolaget utan även dennes intressenter.
Slopandet av revisionsplikten, ur ett bankperspektiv
Sverige är ett av de få EU-länder som inte avskaffat revisionsplikten hos mindre aktiebolag. Svenska regeringen har tillsatt en utredning som föreslagit ett slopande av revisionsplikten som ska gälla från 1 juli, 2010 i Sverige. Går förslaget igenom innebär det en stor förändring på kort tid. Utredningens förslag är att revision skall omfatta aktiebolag med en nettoomsättning på 83 miljoner SEK, en balansomslutning på 41,5 miljoner SEK, 50 anställda och som uppfyller minst två av dessa krav. Gränsen är betydligt högre satt än den som förekommit i tidigare debatter.Den problemformulering vi utgår ifrån är, vilken inställning bankerna har till revision och hur bankerna tror slopandet av revisionsplikten för små aktiebolag kommer påverka Kreditgivningen?Syftet är att undersöka de eventuella problem och förändringar vilka kan uppstå vid Kreditgivningsprocessen.
Reglering av bonus i banker : Trygga det finansiella systemet eller politisk populism?
Bakgrund: Rörliga ersättningssystem anses ha främjat ett överdrivet risktagande i finansiella bolag, vilket kan ha varit en bidragande orsak till finanskrisen. Finansinspektionen har därför från regeringen fått i uppdrag att utarbeta nya riktlinjer för hur ersättningssystem i svenska finansiella företag ska vara utformade. Regleringarna trädde i kraft den 1 januari 2010.Syfte: Att beskriva synen på de rörliga ersättningssystemens betydelse för finanskrisen och ett överdrivet risktagande men även att påvisa vilka huvudsakliga felaktigheter som har funnits i tidigare ersättningssystemen. Uppsatsen ämnar också klargöra vilka syften och motiv som legat till grund för införandet av regleringarna samt det faktiska behovet av att reglera rörliga ersättningssystem. Författarna tänker också utvärdera vilka konsekvenser regleringarna kan tänkas få för de berörda företagen samt utveckla förbättringsförslag för regleringarna.Genomförande: Som primärdata har författarna valt att använda personliga intervjuer.
redovisningens användbarhet vid identifiering av fler immateriella tillgångar - ur ett investerar. och långivarperspektiv
Bakgrund och problem: Till följd av att aktiemarknaden breder ut sig och i och med en starkt ökad ekonomisk integration mellan världens länder, har ett behov av en harmoniserad redovisning ökat. För detta ansåg IASB att behov fanns av ny reglering vid upprättande av koncernredovisning, vilket ledde till att IFRS 3 Rörelseförvärv infördes år 2005. Denna reglering medförde bland annat att fler immateriella tillgångar skall identifieras i samband med förvärv. Detta kan antas ha påverkat intressenternas användbarhet av redovisningen då de får tillgång till mer detaljerad finansiell information.Syfte: Syftet med denna studie är att utreda och jämföra hur redovisningens användbarhet för investerare och långivare har påverkats till följd av att fler immateriella tillgångar numera skall identifieras vid förvärv.Avgränsningar: I våra problemformuleringar har avgränsningar gjorts som inneburit att huvudsakligt fokus har lagts på två intressenter; investerare och långivare.Metod: Denna studie har genomförts utifrån en kvalitativ forskningsmetod där intervjuer med två investerare och tre långivare har utgjort studiens primärdata. Den insamlade informationen har kompletterats med sekundärdata i form av böcker, vetenskapliga artiklar, standarder samt tidigare genomförda uppsatser.Slutsatser: Till följd av att fler immateriella tillgångar skall identifieras har användbarheten för investerarna ökat när de skall ta beslut om investering.
Revisorns roll vid en kreditbedömning sett ur revisorns, bankens och småföretagets perspektiv
Bakgrund: Efter diskussioner kring avskaffandet av revisionsplikten för små bolag ifrågasätts revisorernas betydande roll för de företag som berörs. För en långivare kan den slopade revisionsplikten för små bolag påverka deras bedömning vid en Kreditgivning. Detta eftersom det är genom revision och årsredovisningar som banker gör noggranna undersökningar (Halling, 2007). Tidigare forskning har försökt beskriva revisorns roll ur det lilla företagets perspektiv där den traditionella rollen av en revisor enligt Gooderham et el., (2004) är en person som hjälper till med registrering och genomgång av rapporter samt att lagar och regler vad gäller beskattning efterlevs. Revisorns roll är oftast sett ur företagets perspektiv vilket vi ställer oss frågandes till eftersom tidigare forskning även tyder på att relationen mellan revisorn, banken och företaget är av stor betydelse och att dessa parter har nytta av varandras kunskaper vid en kreditbedömning. Syfte: Vi vill beskriva ur revisorns, bankens, företagets och perspektiv vilken roll en revisor har vid en kreditbedömning i ett litet företag, samt försöka förstå relationen mellan de tre olika perspektiven och deras syn på revisorns roll.
Oren revisionsberättelse och kreditgivning till mindre företag : Varför uppkommer den och vilken inverkan har den på kreditgivningsbeslutet?
Forskning har visat att den psykiska ohälsan bland unga i Sverige har ökat och det är viktigt att problematik uppmärksammas tidigt så att rätt hjälp och stöd kan ges. Ungdomar spenderar en stor del av sin tid i skolan och det finns inte mycket tidigare forskning i Sverige som studerar hur gymnasiekuratorer upplever sitt handlingsutrymme när det gäller att göra insatser. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka gymnasiekuratorers upplevelse av handlingsutrymme samt möjlighet till att göra generella och riktade insatser i ett tidigt stadium. För att uppnå syftet med uppsatsen har åtta kvalitativa intervjuer gjorts med kuratorer som är verksamma inom gymnasieskolan i en mellanstor svensk stad. Uppsatsen har en socialkonstruktionistisk ansats och empirin har analyserats med grundad teori som metod.
Person-till-Person Lån
Under det senaste året har ett nytt koncept för utlåning av pengar mellan privatpersoner utvecklats på kreditmarknaden. Det består av ett nätverk där de som behöver låna pengar annonserar på internet hur mycket de vill låna och till vilken ränta. På motsvarande sätt lägger andra personer ut bud för utlåning. Då låntagare och långivare enats om belopp och ränta, sker en lånetransaktion mellan dem precis som i en traditionell bank. En mellanhand ser till att allting är säkert, rättvist och enkelt att hantera.
Kreditbedömning med kassaflödesanalys : En studie av Länsförsäkringar Älvsborg/L Finans AB
BakgrundBankers Kreditgivning till företag föregås av en noggrann granskning och kontroll av företagets status. För att sänka riskerna till en acceptabel nivå används olika bedömningsverktyg. Kreditbedömingen skiljer sig dock mellan olika banker. Vissa tar in mer information och gör en grundligare riskanalys, medan andra går mer på magkänsla. Kassaflödesanalysen är ett verktyg som vissa kreditgivare använder sig av.
Kreditansökan vid större investeringar i lantbruksföretag : en analys av kredithandläggares bedömningsgrunder
Utvecklingen i det svenska jordbruket har de senaste åren gått mot en allt mer kapitalintensiv produktion. Företagen blir större och för att finansiera tillväxten krävs externt kapital. Utlåningen till lantbruket har under de senaste åtta åren fördubblats. Värdet på en modern anläggning för mjölkproduktion är beroende av att den används för mjölkproduktion och är knuten till den plats där den uppförs. Detta innebär att andrahandsvärdet för investeringen är lågt och det blir svårt att avveckla i förtid för lantbrukaren som belånat sin fastighet för att erhålla nödvändigt kapital.
Fastighetersominvesteringsform--?i Sverige och Spanien,genomfinans--?och fastighetskriser
Genom tiderna och främst under det senaste århundradet har det uppstått bank-, finans- ochfastighetskriser, ofta relaterade till varandra. I dagens globala värld med sammanlänkade ekonomierär risken stor att en kris som uppstår i ett land fortplantar sig och drabbar andra länder, dock såkan samma kris påverka olika länder olika mycket. En intressant frågeställning är vilka faktorersom påverkar fastighetspriserna under dessa kriser, samt hur och vad som gör attpriserna återhämtar sig efter en kris. Denna uppsats studerar fastighets- och finanskriser med fokuspå Sverige och Spanien.Sverige genomgick en stor kris på 90-talet där fastighetspriserna rasade. Under samma tidsperiodökade bestånd, samt priser av fastigheter i Spanien.
Bankers förändring av kreditbedömningen : Konsekvenser vid revisionspliktens avskaffande
Bakgrund: Sedan 1988 har svenska aktiebolag haft en lagstadgad skyldighet att få sina räkenskaper granskade av en kvalificerad revisor, något som snart kommer att förändras. I en pågående utredning presenterades den 3 april 2008 ett förslag om att avskaffa revisionsplikten för 96 procent av de svenska aktiebolagen från och med 1 juli 2010. Bakgrunden till detta är att fördelar för små bolag inte anses uppväga nackdelar av revisionen.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva förändringen hos banker i kreditbedömningsprocessen vid ett avskaffande av revisionsplikten och hur dessa förändringar kommer påverka relationen mellan bank och bolag.Referensram och teori: För att analysera det empiriska materialet har intressentteorin, principal-agent teorin och teorin om asymmetrisk information använts varav samtliga är väletablerade och beprövade teorier. Teorin om tillit är en relativt ny teori som även denhar använts i syfte att förklara betydelsen av tillit i näringslivet. I referensramen ges information om revision och dess grundläggande principer samt en beskrivning av banker som kreditgivare och deras Kreditgivningsprocess.Metod: För att uppnå syftet har en fallstudie utförts bestående av både en kvalitativ samt en kvantitativ insamlingsmetod.
Kreditgivning till lantbruksföretag : en jämförelse mellan Sverige och Danmark
In relation with structure transformation in farm companies with bigger animal population and pressure at the milk price, the farmers in both countries have to invest more money in the company to endure. This had conduct what more owners had seen grown requirements to invest in bigger population barns. The investment is necessary to retain stability in the economy for the companies, at that time when the profitability for small production barns decrease.
This essay carries out through a case, there the activities main part are milk production. The present operation consists of 82 milk cows in long stall with a yield on 10 500 kg ECM. The idea is that the company should increase the activity to 180 cows.
Kreditgivningsprocessen : Hur humankapital och risk bedöms vid kreditgivning av nyetablerade småföretag
Small business enterprises have escalated in Sweden during the last decade. However, new established companies are struggling to maintain their selves during the startup process and according to a survey from Tillväxtanalys, only 68 % of startup companies from 2008 were still active three years later. One of the main reasons is lack of capital and the most common approach to finance companies is to apply for a bank loan. In other words, commercial banks are of great importance for new businesses. Although, the problem arises when there is no previous history from the new businesses that the bank could base its credit assessment on.
Kunskapsöverföring genom interna kanaler
I mars 2008 stod en statlig offentlig utredning klar med förslaget att avskaffa revisionsplikten för alla små och medelstora aktiebolag, detta för att främja det svenska företagandet. Revisionen innebär sedan länge en kvalitetsstämpel vid arbetet med krediter och ett avskaffande skulle kunna innebära ändrade förutsättningar vid Kreditgivningen. Den svenska bankmarknaden består till stor del av de fyra storbankerna; Swedbank, Handelsbanken, Nordea och SEB. Dessa bankers inställning till förslaget har studerats i ett flertal uppsatser och rapporter. I denna uppsats genomförs därför tre personliga intervjuer med Sverigefilialer till utländska banker; Fortis Bank, DnB NOR Bank och Upplandsbanken (provinsbank inom Danske Bank) och två personliga intervjuer med fristående sparbanker; Sala Sparbank och Sparbanken i Enköping. Revisionens betydelse idag och hur Kreditgivningsprocessen därmed skulle påverkas vid ett avskaffande i de undersökta bankerna, visade sig skifta och tycktes bero på storleken på de företag som utgör bankernas kundkrets.
Revisorns betydelse vid kreditbedömningen av mindre aktiebolag
Bakgrund: Drygt ett och ett halvt år har gått sedan revisionspliktens avskaffande genomfördes och det har förts en del diskussioner om hur viktig revisorns roll är. Halling (2007) menar att bankerna använder den reviderade årsredovisningen som en noggrannare granskning och har företaget valt bort revisor kan kreditbeslutet påverkas. Detta beror på att redovisningsinformationen kan hjälpa bankerna att förutse en del risker som kan ligga till grund för beslutsfattandet (Svensson, 2003). Tidigare forskare menar på att en reviderad årsredovisning är viktig och om förtaget inte väljer att ha revisor så kommer bankerna vara mer försiktiga när de beviljar en kredit. Vi ställer oss frågande till detta och vill undersöka om det är andra faktorer som påverkar småföretagens möjligheter till lån om de har valt bort revisor. Syfte: Vi vill beskriva och analysera om valet av att inte ha en reviderad årsredovisning påverkar de mindre aktiebolagens kreditvärdighet ur revisorers och bankers olika bedömningar.