Revision är en granskning av ett företag. I uppsatsen avser revision granskningen av företagets finansiella information. Revision var lagstadgat i Sverige för samtliga aktiebolag till 2010 då revisionsplikten togs bort för små aktiebolag. Det finns en rad olika åsikter om vilka effekter avskaffandet fick. Studien har för avsikt att undersöka hur inställningen till revision hos fyra intressenter har ändrats sedan avskaffandet av revisionsplikten.

Förtroende är ett mångfacetterat begrepp och har många referensramar. Det går att skilja påförtroende till text, transaktion och förtroende ur ett socialt perspektiv, som kommunikationoch ömsesidig interaktion. Revision är inte bara en granskningsprocess, utan en mänskligaktivitet som ska bygga på samspel med användare av redovisnings information, därmed blirrevisionen en etisk handling som måste bygga på förtroende. För att erhålla förtroende måsterevisorn bemöta de förväntningar som finns på dem idag. Näringslivets utveckling samtförändringar i omvärlden har skapat behov av utveckling och förändring i revisorns funktion,vilket har bidragit till förväntningar från nya intressegrupper och samhället i stort.

År 2007 gick 5 791 svenska företag i konkurs. Företagskonkurser kan få svåra ekonomiska konsekvenser för företagens intressentkrets. Utöver den uppenbara ekonomiska förlusten för företagsledningen och ägarna drabbas även andra intressenter såsom bolagets Kreditgivare, leverantörer, kunder, staten och naturligtvis bolagets anställda. Följderna av en företagskonkurs kan dock mildras om företagets intressenter får en möjlighet att förbereda sig. Genom att förutse ett företags konkurs ges intressenterna en chans att vidta nödvändiga åtgärder för att skydda sina intressen.

Bakgrund och problem: De senaste årens debatter kring revisorer och dess profession harbidragit till olika utveckling av revisorns roll. Diskussionerna i dagsläget handlar främst omdet ansvar som revisorer förväntas ha ifrån de olika intressenterna. Grunden till dessadiskussioner och spekulationer kommer främst från de företagsskandaler som inträffat, bådeinternationellt och nationellt. Revisorns roll har genom dessa skandaler fått många tolkningaroch frågan är vem som bär ansvaret för att en sådan skandal inträffar? Somliga menar på attrevisorn har ansvaret att se till att bolagets finansiella rapportering motsvarar den faktiskaverkligenheten medan revisionsprofessionen ställer sig mot att endast vara en granskare ochse till att företagets finansiella rapportering stämmer enligt gällande regler och normer.

Alla företag stöter någon gång på behov av nytt kapital. I Sverige är det vanligt att detfinansieras med hjälp av krediter. Banklagen och det formella säkerhetskravet bestämmer ihög grad kreditmarknadens struktur, hur kreditgivningen ser ut i Sverige och påverkar ävenkreditvolymen. Under år 2008 drabbades världen av en finanskris vilket medfördeförändringar på marknaden. Bankerna drabbades av högre kreditrisker och kreditförlusternaökade.

Bakgrund och problem: Uppsatsen bygger på den tidigare studien Frivilliga upplysningar om ekonomistyrning i årsredovisningar ? En studie av 29 svenska företag av All & Svantes-son, vilken undersökte mängden frivilliga ekonomistyrningsrelaterade upplysningar svenska börsnoterade bolag lämnar. Börsnoterade bolag är idag sällan ägarstyrda och för att ägarna ska kunna ta korrekta beslut krävs det att företag lämnar ut information intressenterna efter-frågar. Obligatoriska upplysningar är i de flesta fall inte tillräckliga för att ge en rättvisande bild av företaget utan frivilliga upplysningar är nödvändiga. Årsredovisningar är dock ett kostsamt projekt och vilken information som ska inkluderas är ett noga övervägt beslut.

En lagändring har gjorts i Sverige vars syfte är att små och medelstora företag har frivillig revision om de ligger under eller endast uppfyller ett av följande tre gränsvärden: (1) 3 miljoner kronor i nettoomsättning, (2) 1,5 miljoner kronor i balansomslutning eller (3) fler än tre anställda. Eftersom lagändringen är relativt ny, medför det att företag i dagsläget precis har avslutat eller är inne i en beslutsprocess angående den frivilliga revisionen.Beslutsfattande är något som ständigt pågår i alla former av organiserad mänsklig verksamhet och dagligen förekommer det i alla organisationer ett beslutsfattande både när det gäller rutinfrågor till mer komplexa beslut. Genom mänsklighetens historia har människan strävat efter att få kontroll över resultaten av sina beslut, öka förutsägbarheten samt minska riskerna. När beslut fattas i företag måste även hänsyn tas till en rad förhållanden som är direkt kopplat till den organisatoriska kontexten för handlandet.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur och på vilka grunder företagen har fattat beslut vid valet av att anlita en revisor eller inte, samt analysera beslutsprocessen ur ett beslutsteoretiskt perspektiv. Följande problemformulering ligger till grund för denna studie:Vad kännetecknar ett företag som anser sig ha behov av revision trots att kravet på revision inte är tvingande?På vilka grunder är beslutet fattat?Undersökningen ska bidra till en djupare kunskap och förståelse om hur besluten fattats och hur beslutsprocessen gått till.

En bostad kan ses som en investering och finansieras oftast med ett bostadsslån från en bank. Finansinspektionen som fungerar som ett tillsynsorgan till bankverksamheterna har agerat mot en osund kredithantering med hjälp av införandet av ett bolånetak. Tidigare finansiella kriser har visat på svårigheterna att i förväg föreställa sig effekterna av framtida osäkerheter. Vid ett bostadslån kommer Kreditgivaren och kredittagaren behöva resonera kring framtida osäkerhet som medföljer skuldsättningen. En ökad skuldsättning i förhållande till disponibel inkomst för varje enskild låntagare skulle innebära en ökad risk för bankens stabilitet.

 SammanfattningVarför behövs entreprenörskap och utveckling av företagande? Produkter utvecklas ständigt och nya tillkommer i en allt snabbare takt. Den globala konkurrensen innebär högre krav på företagande i form av utveckling och nya idéer. Att nya företag skapas är viktigt för den ekonomiska tillväxten och inte minst samhällets tillväxt. De tillkomna företagen med deras nya idéer förnyar ekonomin genom nya sätt att bedriva produktion på.

En av de mest fundamentala grunderna i redovisningsteorin är fortlevnadsprincipen going concern som belyser antagandet om att företaget ska förutsättas fortsätta sin verksamhet. Finns det betydande osäkerhet kring huruvida fortlevnad kan antas krävs upplysning av revisorn i form av en anmärkning i revisionsberättelsen. En going concern anmärkning är ett mycket komplext beslut som är svårt att hålla objektiv då det handlar om framtidsbedömningar. Anmärkningen följs ofta av förödande konsekvenser då investerare och Kreditgivare anser att det är allt för riskabelt med nytt eller vidare intresse i företaget. Bedömningen om fortsatt drift sätter även revisorn i en knivig situation då denne ska göra en bedömning som tillfredställer både intressenterna och klienten, vilket ofta är oförenligt. Samhällets ifrågasättande av revisorernas oberoende återspeglar sig även i den dubbla roll som revisorn ofta besitter både som granskare och rådgivare.

SammanfattningDen finansiella marknaden har under de senaste decennierna till stor del präglats av både stark ekonomisk tillväxt och stora kriser, detta har lett till att risken relaterad till sparande och investeringar har blivit allt viktigare att kontrollera och undersöka. Samtidigt visar statistik från SCB att de svenska hushållen investerar allt mindre i aktier vilket kan skapa problem, både för den finansiella branschen i sig och det framtida välståndet. Dagens pensionssystem riskerar att inte klara framtidens ökande utbetalningsnivåer som krävs för att underhålla en allt större, äldre befolkning, som även lever allt längre. Detta är ett problem som gäller för hela EU och därför blir det allt viktigare med ett privat sparande, och därigenom att investera rätt.För att hjälpa privatpersoner att investera rätt, genom att utnyttja sin nivå av risktolerans, samtidigt som man gör det lättare för Kreditgivare och rådgivare att kunna erbjuda korrekta produkter och investeringsstrategier, syftar denna studie huvudsakligen till att undersöka om det finns samband mellan olika demografiska och socioekonomiska variabler och nivåer av risktolerans. Med hjälp av tidigare studier valdes följande variabler att undersökas: kön, ålder, utbildningsnivå, relationsstatus, sysselsättning och inkomstnivå.

SammanfattningDen finansiella marknaden har under de senaste decennierna till stor del präglats av både stark ekonomisk tillväxt och stora kriser, detta har lett till att risken relaterad till sparande och investeringar har blivit allt viktigare att kontrollera och undersöka. Samtidigt visar statistik från SCB att de svenska hushållen investerar allt mindre i aktier vilket kan skapa problem, både för den finansiella branschen i sig och det framtida välståndet. Dagens pensionssystem riskerar att inte klara framtidens ökande utbetalningsnivåer som krävs för att underhålla en allt större, äldre befolkning, som även lever allt längre. Detta är ett problem som gäller för hela EU och därför blir det allt viktigare med ett privat sparande, och därigenom att investera rätt.För att hjälpa privatpersoner att investera rätt, genom att utnyttja sin nivå av risktolerans, samtidigt som man gör det lättare för Kreditgivare och rådgivare att kunna erbjuda korrekta produkter och investeringsstrategier, syftar denna studie huvudsakligen till att undersöka om det finns samband mellan olika demografiska och socioekonomiska variabler och nivåer av risktolerans. Med hjälp av tidigare studier valdes följande variabler att undersökas: kön, ålder, utbildningsnivå, relationsstatus, sysselsättning och inkomstnivå.

Titel: Företagens behov av revision, efter avskaffandet av revisions-plikten för mindre företag i Sverige.Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Jonas Lööw-Ohlson, Malin VestlundHandledare: Markku PenttinenDatum: 2013-02-20Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka hur revisionspliktens avskaffande påverkat de olika aktörer som berörs av denna förändring och att utifrån detta identifiera de faktorer som styr behovet och valet av frivillig revision i små aktiebolag i Sverige.Metod: Undersökningen har ett deduktivt angreppssätt med kvalitativ inriktning då insamlandet av empirisk data utgått ifrån den satta referensramen.Resultat och slutsats: Fördelar för företagen att välja frivillig revision är främst att revision anses tillföra tillförlitlighet till räkenskaperna och fungera som en kvalitetsstämpel för företaget i dess kontakter med yttre intressenter. Företagens behov av revision beror på vilka krav och förväntningar som ställs på deras redovisning från olika intressenter och hur väl revisionen hjälper företagen att uppfylla dessa krav. Det avgörande är om företagen upplever att den nytta de får av att välja frivillig revision uppväger kostnaden. Många av de farhågor och förhoppningar som de olika intressenterna hade inför avskaffandet har infriats. Det är dock ännu för tidigt att se hur skatteintäkter, skattefel och ekobrottslighet påverkats, men det ser inte ut som att det ska få så stor inverkan som förväntat, om någon alls.

Välfärd kräver tillväxt och tillväxt kräver ett dynamiskt näringslivFör att kunna erbjuda medborgarna i Sverige en bra välfärd krävs att antalet företag blir fler och att existerande företag kan utvecklas. Detta möjliggörs genom att ett dynamiskt och utvecklande näringslivsklimat skapas där förutsättningarna för landets företagare kontinuerligt utvecklas. Företag utvecklas genom egen utveckling, så kallad ?organisk tillväxt?, eller genom fusion eller förvärv av andra bolag, så kallad ?förvärvad tillväxt?. Tillväxt genom fusioner eller förvärv (Mergers & Acquisitions) fortsätter att öka och omsätter årligen stora summor och är för de medverkande parterna, säljaren och köparen, ofta en omfattande och resurskrävande process med långsiktiga konsekvenser.Nya förutsättningar ? nya instrument och produkterDe förutsättningar som omger ett företag förändras kontinuerligt och skapar behov av bland annat nya finansiell instrument och produkter.

Välfärd kräver tillväxt och tillväxt kräver ett dynamiskt näringslivFör att kunna erbjuda medborgarna i Sverige en bra välfärd krävs att antalet företag blir fler och att existerande företag kan utvecklas. Detta möjliggörs genom att ett dynamiskt och utvecklande näringslivsklimat skapas där förutsättningarna för landets företagare kontinuerligt utvecklas. Företag utvecklas genom egen utveckling, så kallad ?organisk tillväxt?, eller genom fusion eller förvärv av andra bolag, så kallad ?förvärvad tillväxt?. Tillväxt genom fusioner eller förvärv (Mergers & Acquisitions) fortsätter att öka och omsätter årligen stora summor och är för de medverkande parterna, säljaren och köparen, ofta en omfattande och resurskrävande process med långsiktiga konsekvenser.Nya förutsättningar ? nya instrument och produkterDe förutsättningar som omger ett företag förändras kontinuerligt och skapar behov av bland annat nya finansiell instrument och produkter.