Syftet med denna uppsats Àr att studera om och i sÄ fall hur intern employer branding i form av personalförmÄner inverkar pÄ medarbetarnas arbetstillfredsstÀllelse och dÀrmed deras benÀgenhet att stanna i företaget samt hur företaget kan nyttja personalförmÄner för att behÄlla och attrahera medarbetare.I denna fallstudie, som genomförts i ett företag inom bank- och försÀkringsbranschen, har datainsamlingen gjorts genom individuella intervjuer, fokusgruppsintervjuer, dokument, statistik samt ett skattningsformulÀr. Denna data bearbetades genom en kvalitativ innehÄllsanalys.Slutsatsen Àr att intern employer branding i form av personalförmÄner pÄverkar medarbetarnas arbetstillfredsstÀllelse positivt bÄde indirekt och direkt. I och med det frÀmjar förmÄnerna medarbetarnas benÀgenhet att stanna i företaget och vilja att tala gott om arbetsgivaren. FörmÄnerna skulle dock kunna ha större inverkan pÄ medarbetarnas arbetstillfredsstÀllelse om de kommunicerades ut mer effektivt. Medarbetarnas benÀgenhet att stanna beror dock inte enbart pÄ deras arbetstillfredsstÀllelse utan Àven pÄ hur de uppfattar sina alternativ, d.v.s.

Internationell handel Àr snarare en regel Àn undantag i dagens globala samhÀlle, och en del av denna handel genomförs dagligen genom landsöverskridande kredittransaktioner. Som konsekvens av detta har standardavtal utvecklats pÄ kreditrÀttens omrÄde, med syfte att kunna anvÀndas av parter oavsett land. Dessa standardavtal Àr författade pÄ engelska och utgÄr ifrÄn anglosaxisk rÀtt.Emedan kreditavtal, utformade enligt anglosaxisk standardavtalsmodell, Àr mycket omfattande Àr uppsatsens syfte att utreda i vilken mÄn dessa avtal kan förkortas och göras mer lÀtthanterliga. Syftet Àr Àven att ge parter som anvÀnder sig av kreditavtal, utformade efter nÀmnd standardavtalsmodell, en anvisning om hur utvalda delar i dessa avtal överensstÀmmer med svensk lag. Med ett förenklat avtal skulle berörda parter vinna tid och dÀrmed göra ekonomisk vinning.

Syfte: Syftet Àr att undersöka bankernas tillvÀgagÄngssÀtt nÀr de lÀmnar krediter till en kund, vilka skillnader och likheter finns mellan de olika bankerna och pÄ vilket sÀtt anvÀnder de sig av riskhantering vid kreditbedömning av hushÄll?Metod: För insamling av det empiriska materialet har vi anvÀnt en         kvalitativ metod, i form av intervjuer med bankchefer. Det empiriska materialet analyserade vi frÀmst utifrÄn teoretiskt material kring risker och riskmanagement, konkurrens och relationer.Slutsats: Riskbedömningen hos de olika bankerna görs i stora drag likartat, men det finns skillnader i bankernas hantering nÀr det kommer till handlÀggarens frihet och hur de personliga relationerna spelar in. Vi kan se att riskhantering sker till stor del reaktivt, bankerna Àr passiva i förÀndring av riskhantering och behÄller rutinerna sÄ lÀnge som möjligt. Undersökningen visar Àven att bolÄnen inte lÀngre Àr den starka konkurrensfaktorn den tidigare varit för bankerna..

To be able to protect themselves from credit risk, the banks must constantly check the performance of  the companies they have lent money to. There are many mathematical models for predicting financial distress. These models use accounting-based ratios, which often are historical and not representative for the present situation. This study describes how the banks do in practice to find signals of insolvency in time and the variables they are observing for doing that.In addition to financial reports which the company sends in to the bank at least once a year, also the relationship between them and information from different information  agencies are of great importance to track  signals of insolvency. Poor profitability is the primary cause of insolvency.

Bakgrund och problemdiskussion: Styrsystem Àr ett brett och komplext begrepp som kan innehÄlla mÄnga olika komponenter, till exempel budgetering. Bankverksamheterna Àr hÄrt reglerade utifrÄn de lagar och regler som gÀller i det aktuella landet som de Àr verksamma inom. DÀrför Àr det viktigt att ha tydliga riktlinjer och styra de anstÀllda sÄ att de inte bryter mot nÄgra lagar och/eller regler. Dock finns det en viss problematik kring en hÄrt reglerad verksamhet. Till exempel kan bÄde regler och strikta budgetar leda till att de anstÀlldas motivation pÄverkas negativt dÄ de Àr hÄrt hÄllna och inte kan arbeta pÄ det sÀtt de vill pÄ grund av strikta riktlinjer.

Studien undersöker hur matematiska begrepp etableras i diskursen i klassrummet och hur lÀrare planerar för, iscensÀtter och bearbetar matematiska begrepp. Studiens syfte Àr att studera hur lÀrare hanterar matematiska begrepp i undervisningen ur ett specialpedagogiskt perspektiv. UtifrÄn studiens ansats vÀljs tvÄ kvalitativa datainsamlingsmetoder. Till detta infogas Selander & Kress (2010) formellt inramad lÀrsekvens och Hallidays (2004) tre metafunktioner och en ny metafunktion, den institutionell funktion (Boistrup- Björklund, 2010). Studien visar att procedurkunskap har en stor plats i undervisningen. LÀrarna hanterar begrepp i förbifarten och funderar inte pÄ vilken roll de sprÄkliga uttrycken har.

Problem: Hur arbetar olika banker med att sÀrskilja immateriella tillgÄngar med begrÀnsad nyttjandetid frÄn goodwill och finns det skillnader mellan hur detta tillÀmpas i praktiken före och efter införandet av IFRS 3? Vad finns det för problem vid behandling av immateriella tillgÄngar?Syfte: Denna studie har till syfte att studera hur företag har anpassat sig till de nya reglerna IFRS 3.Metod: Studien bestÄr av en empiri- och en litteraturinsamling. Empiri-insamlingen genomfördes med hjÀlp av en intervju, granskande av Ärsredovisningar och e-postfrÄgor som skickades till representanter hos de tre undersökta bankerna. Litteraturinsamlingen bestÄr av artiklar, broschyrer och böcker. De inhÀmtades frÄn databaser och biblioteket pÄ MÀlardalens högskola.Resultat och Slutsats: Innan IFRS 3 behandlade de undersökta bankerna immateriella tillgÄngar relativt olika, men i och med införandet blev de mer lika varandra.

Problem: Bankerna har olika finansiella förutsÀttningar för att klara sig igenomfinansiella kriser. De problem som bankerna kan drabbas av, kan bero pÄ en mÀngdolika faktorer som bland annat kreditförluster, finansiella oro i andra lÀnder, bankernasbuffert och etc. Det Àr intressant att göra en jÀmförelse av hur bankerna klarar sigigenom en finansiell kris. FrÄgan som jag vill med denna studie besvara Àr:? Hur pÄverkades de tvÄ svenska bankerna, Handelsbanken och Swedbank, av denfinansiella marknaden under finanskrisen 2008 och tiden efterÄt och hur sÄgbankernas finansiella situation ut Äret innan den finansiella krisen?Syfte: I detta arbete vill jag göra en undersökning om den finansiella situationen och deekonomiska förutsÀttningarna av tvÄ av de stora svenska bankerna, Handelsbanken ochSwedbank under 2000-talets finanskris.

Antag att tvÄ parter i tvÄ olika EU-stater gör affÀrer med varandra. En bank med sÀte i Frankrike ingÄr ett avtal rörande förvaltning av kapital Ät en klient med hemvist i Spanien. Parterna kommer sedermera överens om att eventuella tvister med anknytning till huvudavtalet ska prövas exklusivt av domstol i Luxemburg för det fall klienten vÀcker talan. DÀrutöver anges i avtalet att banken ska behÄlla sin rÀtt att vÀcka talan vid varje annan behörig domstol. Parterna har dÀrmed ingÄtt ett prorogationsavtal som ger banken ett ?större urval? av behöriga domstolar.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur bankers konstruktion avbelöningssystem pÄverkar motivationen hos dess kontorsanstÀllda. PrimÀrdatan insamlades genom intervjuer och enkÀtundersökningar. Med kvalitativ metod som utgÄngspunkt vid intervjuerna har vi sedan kunnat bearbeta materialet med stöd av teoretisk sekundÀrdata, för att framstÀlla de slutsatser vi har kommit fram till. Vi har Àven med hjÀlp utav den kvalitativa metoden genomfört enkÀtundersökningar i de fyra bankerna som ytterligare underlag till att faststÀlla vÄr slutsats. Med utgÄngspunkt ifrÄn ett antal teorier har vi frÀmst gjort en sammankoppling mellan belönings- och motivationsteorier till materialet frÄn bankerna.

VÄrt syfte med uppsatsen att identifiera förÀndringar i fyra svenska bankers internrevision under de senaste tio Ären, samt att diskutera effekterna av och orsakerna till dessa förÀndringar. Den insamlade empirin frÄn Handelsbanken, Nordea, SEB och Sparbanken Finn Àr analyserad utifrÄn vÄr teoretiska referensram. Den teoretiska referensramen bestÄr av principal- och agentteori, Finansinspektionens allmÀnna rÄd om styrning och kontroll av finansiella företag, The Institute of Internal Auditors riktlinjer för internrevision samt annan lagstiftning och reglering som indirekt pÄverkar bankernas internrevision. VÄr undersökning visar att det finns stora likheter i utvecklingen av internrevisionen mellan bankerna. Till grund för utvecklingen ligger principalens ökade kontrollbehov dÀr skandalerna i nÀringslivet har varit en drivande faktor.

I november 2010 avskaffades revisionsplikten för smÄ bolag och diskussioner har förts kring vilka konsekvenser detta skulle fÄ för bÄde bolagen och dess intressenter. En negativ aspekt som lyftes fram innan genomförandet av lagförÀndringen var att det skulle kunna pÄverka bankers kreditbedömning av företag, dÄ den finansiella informationen skulle minska i trovÀrdighet utan en granskning av tredje part. Resultatet av detta skulle kunna utmynna i en ökad informationsasymmetri mellan bank och företag, och dÀrmed försvÄra kreditbedömningen. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva vilka faktorer som ligger till grund för bankers kreditbedömning av smÄ bolag, mot bakgrund av revisionspliktens avskaffande och vad den inneburit för finansbranschen. UtifrÄn en kvalitativ studie dÀr sju banker/kreditgivare tillfrÄgades kan det konstateras att revisionspliktens avskaffande för smÄ bolag generellt sett hittills inte pÄverkat finansbranschen avsevÀrt.

Abstract: Syfte:Är att se vad det finansiella systemet betyder för den ekonomiska tillvĂ€xten och varför det var skillnad mellan de jĂ€mförda lĂ€nderna, Canada, Japan och Sverige under Golden Age perioden 1950-73. Har studerat BNP-tal, kapitaltillgĂ„ng, kreditgivning och ekonomisk politik, samt storleken pĂ„ befolkningen och des's ökning, för att pĂ„ detta sĂ€tt bĂ€ttre belysa BNP-talet's storlek i sig och förstĂ„ bakomliggande faktorer till skillnaderna i statistiken. Metod: Uppsatsen har gjort's genom statistiska analyser (kvantitativ metod) frĂ„n Penn World Table gĂ€llande BNP-talet och kapitaltillgĂ„ng, samtidigt har jag gjort en fördjupning i form av en litteraturstudie (kvalitativ metod) som jĂ€mfört det finansiella systemet, och dĂ€r fram för allt kreditgivningen och den ekonomiska politiken har jĂ€mfört's mellan lĂ€nderna. Resultat: Att enbart gĂ„ in och titta pĂ„ BNP-talet under en period har sina begrĂ€nsningar pĂ„ grund av olika effekter. Till exempel var i tillvĂ€xtcykeln landet befinner sig i.

Bakgrund: Drygt ett och ett halvt Är har gÄtt sedan revisionspliktens avskaffande genomfördes och det har förts en del diskussioner om hur viktig revisorns roll Àr. Halling (2007) menar att bankerna anvÀnder den reviderade Ärsredovisningen som en noggrannare granskning och har företaget valt bort revisor kan kreditbeslutet pÄverkas. Detta beror pÄ att redovisningsinformationen kan hjÀlpa bankerna att förutse en del risker som kan ligga till grund för beslutsfattandet (Svensson, 2003). Tidigare forskare menar pÄ att en reviderad Ärsredovisning Àr viktig och om förtaget inte vÀljer att ha revisor sÄ kommer bankerna vara mer försiktiga nÀr de beviljar en kredit. Vi stÀller oss frÄgande till detta och vill undersöka om det Àr andra faktorer som pÄverkar smÄföretagens möjligheter till lÄn om de har valt bort revisor. Syfte: Vi vill beskriva och analysera om valet av att inte ha en reviderad Ärsredovisning pÄverkar de mindre aktiebolagens kreditvÀrdighet ur revisorers och bankers olika bedömningar.

FastighetsvÀrdering beskrivs som nÄgot som alltid kommer att vara förknippatmed en viss grad av osÀkerhet varför det inte Àr möjligt att med absolutsÀkerhet faststÀlla en fastighets vÀrde. Banker som arbetar med kreditgivningpÄ den kommersiella marknaden baserar utlÄningen pÄ en fastighets vÀrde.VÀrderingen av en fastighet genererar med andra ord beslutsunderlaget tillkreditgivningen. Mot bakgrund av att det vid all fastighetsvÀrdering alltidföreligger osÀkerhet Àr syftet med denna uppsats att undersöka hur bankerhanterar detta faktum i sina vÀrderings- och kreditgivningsprocesser.Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ metod genom vilken vi intervjuat sexpersoner som arbetar inom banksektorn. Samtliga respondenterna valdes utmed hÀnsyn till den erfarenhet de har av vÀrdering och kreditgivning pÄ denkommersiella fastighetsmarknaden. Resultatet visar att det finns en radparametrar som bankerna sÀrskilt mÄste bedöma och ta hÀnsyn till, med hjÀlpav analyser och andra verktyg.