Studier har visat att lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa har svÄrt att inkludera elever med funktionsnedsÀttningar i den ordinarie undervisningen. Den hÀr studien har undersökt vilka uppfattningar och strategier lÀrare gett uttryck för nÀr de ska inkludera elever med funktionsnedsÀttningar i idrott och hÀlsa. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med Ätta lÀrare i grundskolans senare Är, och analyserats utifrÄn det kategoriska och det relationella perspektivet. Studien visade att lÀrare i idrott och hÀlsa ansÄg att de behöver mer tid för planering, men ocksÄ mer kunskap och erfarenhet för att kunna inkludera elever med funktionsnedsÀttningar i undervisningen i idrott och hÀlsa..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilken pÄverkan utomhuspedagogik som arbetssÀtt kan ha för att befÀsta kunskap vid den tidiga bokstavsinlÀrningen för elever i de tidiga skolÄren. Detta i utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar; 1. Hur kan elever ta till sig bokstavsinlÀrning med hjÀlp av utomhuspedagogik som stimulerar flera olika sinnen för inlÀrning i en autentisk miljö? 2. Hur kan elever med hjÀlp av en lÀrande dialog ta till sig bokstavsinlÀrning vid lektioner i elevernas utomhusmiljö? Detta gjordes genom att via en förintervju undersöka elevernas förkunskaper.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka nÄgra gymnasielÀrares upplevelse och erfarenheter av deras arbete med elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi. Materialet bestÄr av kvalitativa intervjuer med fem lÀrare i moderna sprÄk. Intresset ligger Àven i lÀrarnas upplevelse av hur eleverna lÀr sig ett frÀmmande sprÄk, i viken typ av anpassningar lÀrarna eventuellt gör för att stötta dessa elever i deras inlÀrning och i hur lÀrarna upplever skolans stöd nÀr det gÀller deras arbete med elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Resultatet visar att tidsbrist och gruppstorlek gör att lÀrarna upplever i olika grad stress och frustration i arbetet med elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. LÀrarna upplever att de inte nÄr eleverna pÄ ett tillfredstÀllande sÀtt. En del funderingar kring bedömningen och de speciella rÀttigheterna som rÄder i skolan för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter orsakar oro hos lÀrarna.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur barn i förskolan och elever i grundskolan anvÀnder den verbala och icke-verbala kommunikationen i konfliktsituationer. Vi vill ta reda pÄ vilka konfliktstilar barn och elever anvÀnder sig av och vilken konfliktstil de anvÀnder nÀr konflikten avslutas. Det Àr viktigt att pedagogen tar reda pÄ hur barn och elever kommunicerar i konflitksituationer för att kunna hjÀlpa barn och elever att pÄ egen hand hantera konflikterna pÄ ett bÀttre sÀtt som gynnar bÄda parter. Studien bygger pÄ observationer frÄn en förskola och en grundskola. Resultatet av observationerna visar pÄ att barn och elever anvÀnder bÄde den verbala och icke-verbala kommunikaton nÀr de kommunicerar i konfliktsituationer.

MÄlet för mig i det hÀr examensarbete har varit att skapa en kollektion möbler anpassade för mitt koncept om en uppdaterad arbetsplats. Syftet har varit att dÀr igenom bidra till utvecklingen av alternativa konceptuella arbetsplatser med utrymme för mycket kreativitet.Med utgÄngspunkt i litteraturstudier, företagsanalyser och det formulÀr jag bad ett antal nyckelpersoner att besvara har jag bildat mig en egen uppfattning om hur ett nytt alternativ till kontorsarbetsplats kan komma att se ut för att fungera pÄ bÀsta sÀtt och lÄtit den uppfattningen styra utformningen hos de enskilda komponenterna.Resultatet Àr en kollektion av fjorton delar som utmanar förestÀllningen om hur en kontorsmöbel ska se ut och dÀr form, materialmöten, och hantverkskaraktÀr stimulerar det kreativa sinnet. Jag tÀnker mig en arbetsplats med ett utbud av sociala ytor för sammarbete och kommunikation, drivkraften bakom ett kreativt företag, men ocksÄ möjligheter till avskÀrmning. Inga platser eller möbler Àr personliga utan istÀllet inbjuds till flexibel rörlighet och variation i sittandet. Konceptet passar bÄde större och mindre företag, nya som gamla..

Arbetet tar upp exempel frÄn tvÄ klasser om hur pedagogerna i klassen anpassar sin undervisning efter individerna i klassen. UtifrÄn fyra omrÄden: hur pedagogerna ser pÄ elever i behov av sÀrskilt stöd; hur de bemöter eleverna; hur de anser att de anpassar sin undervisning och hur de integrerar elever i klassen, försöker detta arbete finna ett sÀtt för pedagogerna att förhÄlla sig till individerna i klassen.Kvalitativa intervjuer har anvÀnts för att fÄ ta del av varje pedagogs synsÀtt och Äsikter. TvÄ lÀrare, tvÄ fritidspedagoger och en förskollÀrare har intervjuats för att fÄ ett brett perspektiv pÄ de tvÄ klasser som undersökts.Elevens bÀsta och behov ska styra vilka pedagogiska riktlinjer pedagogen ska anvÀnda sig av..

Vi har undersökt i vilken utstrÀckning bild anvÀnds som sprÄkutveckling pÄ skolorna. Speciellt fokus har vi lagt pÄ dyslektiska elever eftersom viss forskning hÀvdar att de Àr mer konstÀrligt lagda Àn genomsnittet, och dÀrför extra gynnade av bild i undervisningen. Vi genomförde kvalitativa intervjuer med pedagoger och elever pÄ fem olika skolor. VÄrt resultat frÄn undersökningen visar att bild i olika former anvÀnds mycket ute pÄ skolorna, Àven om det inte alltid definieras som bildÀmne, det vill sÀga schemalagd bildundervisning. Vi fick mÄnga intressanta exempel pÄ hur bilder anvÀnds som komplement till lÀsning och skrivning, men Àven ibland som ersÀttning till detsamma.

Undersökningen Àr fokuserad pÄ vilken relation lÀrare och elever har till skriftsprÄket. Vi har undersökt hur medvetna lÀrare och elever Àr gÀllande skriftlig korrekthet. Vi har Àven undersökt hur sociala medier och mobiltelefoner pÄverkar sprÄket. Hur eleverna stÀller sig till skriftsprÄket och om de bryr sig om att skriva korrekt Àr Àven nÄgonting som studien Àr riktad till. Vi har studerat vilka verktyg bÄde lÀrare och elever har till hjÀlp för att utveckla ett korrekt skriftsprÄk.

Det övergripande syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ vilka orsaker som gör att elever fÄr svÄrigheter med lÀrande i matematik. Vi vill ta reda pÄ hur vi kan identifiera dessa elever i ett tidigt skede och dÄ arbeta förebyggande mot svÄrigheterna. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi studerat relevant litteratur inom Àmnet. Vi har Àven intervjuat fem lÀrare som arbetar med matematikundervisning i de lÀgre Äldrarna för att ta reda pÄ deras erfarenheter och Äsikter. Resultatet visar att orsakerna till varför elever fÄr svÄrigheter med lÀrande i matematik frÀmst beror pÄ brister i undervisningen samt elevens sjÀlvförtroende till sitt lÀrande.

Empirical research shows that a possible reason why Swedish students mathematical knowledge deteriorates can be a too big focus on imitative reasoning, i.e. recalling solutions or follow algorithms, and a lack of creative mathematical reasoning, i.e. when a student construct his/her own solution and motivates its plausibility with mathematically well-founded arguments. The purpose of this study is therefore to examine if, and in what way, lecturers can provide students an opportunity to learn creative reasoning by simulating creativity in their presentations of examples. Six lectures were observed and 22 task situations were analyzed with respect to three aspects; reflection, plausibility and mathematical foundation, which are to be present in the situation if the reasoning will be seen as simulated creative.

Syftet med studien Àr att tolka och förstÄ, samt uttyda likheter och skillnader i elevers och lÀrares beskrivning av hur stödet i undervisningen fungerar för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter. Studien har en hermeneutisk ansats och metoden som anvÀnts Àr semi-strukturerade intervjuer. Fyra gymnasieelever och tre ÀmneslÀrare i svenska pÄ högstadiet har intervjuats. Resultaten visar dels pÄ likheter och skillnader i elevernas och lÀrarnas Äsikter om vad som fungerar bra i undervisningen för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter, men det visar ocksÄ pÄ nÄgra motsÀgande resultat angÄende elevernas och lÀrarnas beskrivning av hur undervisningen fungerar för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter. Det finns en uppgivenhet, men ocksÄ energi och lite ilska hos eleverna nÀr de pratar om sin skoltid.

Syftet med denna studie Àr att undersöka idrottslÀrares synsÀtt pÄ elever i behov av sÀrskilt stöd. Vi vill undersöka om idrottslÀrarna har ett individorienterat eller interaktions- och relationsorienterat synsÀtt. Enligt litteratur och tidigare forskning Àr dessa tvÄ synsÀtt de rÄdande, dÀr det individorienterade synsÀttet Àr det dominerande i dagens skola. För att söka svar pÄ idrottslÀrarnas synsÀtt har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer, dÀr vi intervjuat sex verksamma idrottslÀrare i grundskolan. Genom intervjuerna har idrottslÀrarna fÄtt beskriva sin syn pÄ och sitt arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd.

Syftet Àr att undersöka pedagogers tankar och erfarenheter kring undervisning av elever med sÀrskilda behov pÄ en skola. Detta för att öka kunskapen om hur man som ÀmneslÀrare kan öka möjligheterna för dessa elever att klara undervisningens mÄl samt att skapa förstÄelse för vilka brister och behov som finns i detta arbete. Den metod jag har valt för att genomföra undersökningen Àr kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat fyra pedagoger pÄ en utvald skola som arbetar med elever i grundskolans senare Är, tre av informanterna Àr sprÄklÀrare och en arbetar som specialpedagog. Resultatet visar sju Äterkommande teman som har stor betydelse för framgÄngsrik undervisning med elever med sÀrskilda behov. Dessa teman Àr bemötande, motivation, struktur och information, stress, klassrumsklimat och arbetsro, undervisningssÀtt och pedagogik samt resurser. Informanterna uppger i mycket liten utstrÀckning innehÄllet i undervisningen som betydande för motiverande och framgÄngsrik undervisning.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka psykologil?rares uppfattningar om hur f?r?ndringar i styrdokumenten p?verkar undervisningen inom psykologi?mnet, genom att j?mf?ra ?mnesplanerna f?r Gy22 och Gy25 samt genom intervjuer med psykologil?rare. Studien fokuserar p? att identifiera skillnader och likheter mellan ?mnesplanerna samt att belysa praktiska aspekter av undervisningen enligt de nya riktlinjerna. Forskningen utg?r fr?n tre huvudfr?gor: 1.

Detta examensarbete Àr en studie som baseras pÄ det empiriska materialet frÄn kvalitativa intervjuer angÄende pedagogisk anpassning, med det menar vi hur pedagogerna anpassar sin undervisning till enskilda elever i behov av sÀrskilt stöd sett ur sju pedagogers perspektiv. Syftet med denna studie har varit att belysa och fÄ kunskap om hur den pedagogiska anpassningen fungerar i tvÄ olika skolformer: grundskola och grundsÀrskola utifrÄn sju pedagogers perspektiv. Och hur den pedagogiska anpassningen, för sÄ vÀl elever i behov av sÀrskilt stöd samt övriga elever, kan se ut i deras undervisning. Svar söktes pÄ frÄgor som: vad det Àr som avgör vilka elever som ska finnas i de respektive skolformerna, hur undervisningen anpassas efter elever i behov av sÀrskilt stöd samt hur pedagogernas möjligheter att tillÀmpa alternativa undervisningsmetoder ser ut. Resultatet visade att tema som anpassning, ekonomi, integrering, tydlighet, undervisningsmetoder och utbildning var genomgÄende i intervjuerna. Slutsatsen av denna studie var att oavsett vilken skolform eleverna tillhör anpassas undervisningen efter elevernas olika fÀrdigheter och behov. Om Àn i olika utstrÀckning.