I det här examensarbetet ger fyra gymnasielärare med ämneskombinationen svenska och filosofi sin syn på hur ämnestraditioner skiljer sig åt i de olika ämnena. Lärarkulturer och ämnestraditioner presenteras och analyseras liksom lärarutbildningen i allmänhet och den så kallade Malmömodellen ? den nya lärarutbildningen från 2001 ? i synnerhet. Uppsatsen är en innehållsanalys av semistrukturerade intervjuer med fyra gymnasielärare och utreder eventuella kopplingar mellan gymnasielärarnas utbildning och deras undervisning samt diskuterar lärarnas förhållningssätt till läromedel. Syftet med examensarbetet är att undersöka svensklärares och filosofilärares syn på ämnesdidaktisk utbildning. Examensarbetet tar sin teoretiska utgångspunkt i ämneskonceptionerna svenska som ett färdighetsämne, svenska som ett litteraturhistoriskt bildningsämne och svenska som ett erfarenhetspedagogiskt ämne liksom i uppdelningen mellan undervisning i filosofi och undervisning om filosofi. Tre av de fyra lärarna i den här uppsatsen har mycket erfarenhet av ämnesspecifik didaktik i svenska från sin lärarutbildning. Alla anser att svenskämnets didaktik är något som man ständigt pratar om på arbetsplatsen medan bara en av de fyra lärarna har erfarenhet av ämnesspecifik didaktik i filosofi från sin lärarutbildning och alla lärare vittnar om att de saknar tillfällen att prata om didaktik i filosofiämnet på sin skola. I sin egen undervisning gör lärarna didaktiska val i svenskundervisningen som de själva upplever som genomtänkta.

Ett whistleblowingsystem, på svenska kallat visselblåsningssystem, är till för att underlätta för en anställd att slå larm om oegentligheter på en arbetsplats. Det kan vara en särskild mejladress, telefonnummer eller hemsida som arbetsgivaren inrättat för ändamålet att arbetstagaren ska kunna rapportera oegentligheter. En visselblåsare kan även vända sig externt och rapportera oegentligheter, t. ex till media. Att inrätta ett visselblåsningssystem har blivit mer och mer populärt men konsekvenserna för den anställde som visselblåser är ofta av negativ karaktär. Visselblåsaren kan exempelvis bli mobbad på sin arbetsplats, omplaceras eller helt enkelt tvingas bort från sitt arbete.

SyfteSyftet med denna uppsats är att ge förslag till hur regionen Kalmar/Öland kan stärka varumärkets attraktionskraft gentemot besökare. Grunden för de förslag som ges kommer baseras genom analys av följande frågeställningar:? På vilket sätt arbetar regionen med att profilera sitt varumärke mot potentiella besökare?? Vilken uppfattning finns av regionens varumärke hos potentiella besökare?MetodVi har använt oss av en kvalitativ och kvantitativ fallstudieundersökning bestående av fem intervjuer samt en enkätundersökning. Fallstudien innefattade destinationerna Kalmar och Öland. Intervjuerna gjordes med representanter från både Kalmar och Öland samt med varumärkesbyggare.

1997 förvärvades Ericssons fabrik i Kristianstad av Nolato AB i Torekov. 1998 delades Kristianstadsfabriken upp i tre bolag, Nolato Mobile, Nolato Alpha och Nolato Autec. Totalt hade dessa tre bolag 901 anställda 1998. Två år senare, år 2000, var de uppe i cirka 1200 anställda. År 2001 skedde en uppbromsning av telekommarknaden som ledde till stora omstruktureringar inom Nolato.

Ett whistleblowingsystem, på svenska kallat visselblåsningssystem, är till för att underlätta för en anställd att slå larm om oegentligheter på en arbetsplats. Det kan vara en särskild mejladress, telefonnummer eller hemsida som arbetsgivaren inrättat för ändamålet att arbetstagaren ska kunna rapportera oegentligheter. En visselblåsare kan även vända sig externt och rapportera oegentligheter, t. ex till media. Att inrätta ett visselblåsningssystem har blivit mer och mer populärt men konsekvenserna för den anställde som visselblåser är ofta av negativ karaktär. Visselblåsaren kan exempelvis bli mobbad på sin arbetsplats, omplaceras eller helt enkelt tvingas bort från sitt arbete.

Dagens konsument exponeras dagligen av en stor mängd reklambudskap. Här spelar företags varumärke en viktig roll. Varumärket fungerar som en identitetsbärare och ger företaget en möjlighet att sticka ut på marknaden. Lyckad marknadskommunikation skapar konkurrensfördelar och resulterar i goda relationer till kunden. Varumärket är en samling tankar, känslor och åsikter som kanaliseras i en både medveten och omedveten förväntan på en produkt eller tjänst.

Runt om i världen pågår krig, konflikter och tvister, som grundar sig i problem som har uppstått till följd av människors missnöje när det gäller dragningar av statsgränser. Det är gränser som vanligtvis inte harmoniserar med nationers etnicitet och utbredning, vilket kan leda till att en matchningsproblematik mellan stat och nation växer fram. I november år 2012 hölls ett tidigarelagt parlamentsval i regionen Katalonien i Spanien, ett parlamentsval som indirekt kom att ses som en folkomröstning där de katalanska invånarna röstade för eller emot ett självständigt Katalonien. Syftet med den här uppsatsen har varit att visa på konsekvenser som detta val fick för Spanien och dess regioner, men också att utreda Kataloniens politiskgeografiska möjligheter att bryta sig loss från sin moderstat Spanien och bilda en självständig stat.Katalonien har i uppsatsen utgjort en fallstudie vars händelseförlopp och självständighetsprocess kan appliceras på andra regioner och nationer som befinner sig i en liknande situation. Uppsatsens undersökning utgörs främst av litteraturstudier där Kataloniens och Spaniens geografiska och historiska bakgrunder har beskrivits och jämförts med andra nationer inom Europa.

Studien syftar även till att konkretisera om bilden som pedagogiskt hjälpmedel stimulerar läs- och skrivinlärningen. Vår uppsats behandlar bildens betydelse för barn/elever med läs- och skrivsvårigheter. Med bildens betydelse menar vi hur den påverkar den tidiga läs- och skrivinlärningen. Vi undersöker vad forskningen säger i ämnet och vidare hur det ser ut i dagens verksamhet. Såsom skolans verksamhet ser ut är det i själva verket en viktig förutsättning för individuell framgång att man tidigt har språket i sin makt ? muntligt och skriftligt språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade.

En dator till varje elev blir allt vanligare i den svenska skolan. Att alla elever ska ha en egen dator är idag något som politiker, skolledare och lärare tycker är en självklarhet. Argumenten för detta har sin grund i politik på EU nivå men vi finner även starka teknikdeterministiska, ekonomiska och pedagogiska skäl till att alla elever ska ha en egen dator i skolan. Men är det alltid bra med datorn i undervisningen? Lärare och rapporter vittnar om att datorn ofta används till något helt annat än till skolarbete som exempelvis Twitter, Facebook, Youtube eller olika former av datorspel.

Japansk populärkultur får allt fler fans i Sverige och svenska ungdomar inspireras av popartister, japanskt mode och framför allt de speciella tecknade serieformerna - manga och anime. Den här uppsatsen behandlar språkandet inom den svensk-japanska subkulturen med fokus på slanguttryck, språkblandning och lånord. Syftet är att undersöka kommunikation inom subkulturen och ta fram de speciella ord som används där.Materialet som analyserats är bildtexter och kommentarer publicerade på internetcommunityt Dayviews. Tio deltagare i gruppen "Cosplayare" har bevakats under tre månaders tid och de ord som är speciella för deras kommunikation har tagits ut och sorterats i olika kategorier. Användningen av dessa ord har också analyserats ur både ett fonologiskt och ett morfologiskt perspektiv.Resultatet visar att studiens informanter har ett stort ordförråd med japanska ord som används som slangord i kommunikation som annars sker på svenska.

I uppsatsen behandlas brev skrivna av Julie Ekerman, gift Björckegren (1765-1800), till Carl Sparre (1723-1791). Samlingen omfattar sex brev skrivna 1784, då Julie var Sparres unga älskarinna i Stockholm, och 53 brev skrivna 1789-91, då hon gift sig med Nils Björckegren och var i färd med att installera sig som borgmästarhustru i Linköping. Mina frågor till breven kretsar övergripande kring makt och identitet, kring vem brevskriverskan uppfattade sig vara och önskade sig vara, kring vem det var möjligt att vara där hon befann sig och hur brev tjänade som identitetsskapande redskap och maktfaktor i denna process. Såväl biografiska och kulturella/socialhistoriska som textanalytiska infallsvinklar har använts för att diskutera dessa frågor.I de brev Julie Björckegren skrev från Linköping till sin forna älskare står livet som borgarkvinna i förgrunden, både den hon enligt sin egen förståelse är och den hon vill bli. Innehållsmässigt kretsar brevskriverskan kring fem teman: husmoderskapet, kroppen-hälsan, det sociala livet, brevskrivandet samt tacksägelserna och behovsframställningarna.

Elektroniskt skrivande har gett upphov till nya skriftliga genrer med starka inslag av muntlighet som utmanar vår hittillsvarande uppfattning om talat och skrivet språk. Det går också trender i vilka communities (nätgemenskaper) som är mest populära. En av de communities som är mycket populär just nu är Facebook, där majoriteten av användarna är unga vuxna. En studie av språkbruket på Facebook är intressant på grund av att större delen av tidigare forskning om språkbruk på nätet, eller chattspråk, handlar om barns och ungas språk. En jämförelse mellan språkbruket på Facebook och LunarStorm (där majoriteten av användarna är barn och ungdomar) är därför intressant.

Att våga möta framtiden ? Skolchefers arbete för att möjliggöra digital mediekompetens i dagens och morgondagens skolaFörfattare:MIKAEL CEDERBOMUppdragsgivare:Karin Fogelberg vid JMGKurs:Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapOmfattning:15 högskolepoängTermin:HT 2009Handledare:Annika BergströmSyfte:Dagens ungdomar måste kritiskt och kreativt kunna möta det digitaliserade samhället. Här spelar skolan en avgörande roll, och inte minst skolcheferna som bestämmer det övergripande ramverket för hur digital mediekompetens ska realiseras bland skolledare, lärare, och elever. Men deras uppdrag är komplext eftersom implementering är svårhanterligt, samt att ansvaret för den lokala skolan och dess utveckling styrs både av kommunen och inifrån den egna skolan. Därför är det inte självklart hur skolcheferna idag jobbar för att främja digital kompetens i skolan.

Syfte: Studien fokuserar på sambandet mellan de åtgärder som skrivs i elevernas åtgärds-program på skol- och gruppnivå samt hur specialpedagogen och pedagoger/arbetslag främjar en god lärmiljö.Frågor som förtydligar syftet är:Vilken medvetenhet finns hos pedagogerna/arbetslagen när det gäller vikten av en bra lärmiljö?Hur används specialpedagogens stöd när åtgärdsprogram upprättas?Gör specialpedagogens medverkan vid skrivandet av åtgärdsprogram att fokus mer hamnar på skol- gruppnivå än om han/hon inte medverkat?Hur konstrueras åtgärder på skol- och gruppnivå som möjliggör för elever att delta i klassen?Teori: Det sociokulturella perspektivet är studiens utgångspunkt och verktyg. Centralt i det sociokulturella perspektivet är studiet av hur människor lär och formas genom språk och kommunikation. Enligt Dysthe (2003) är de kommunikativa processerna förutsättningar för människans lärande och utveckling. I det sociokulturella perspektivet är språkets användning beroende av den praktik den ingår i.

Den 1 maj 2011 trädde Europeiska landskapskonventionen i kraft i Sverige. Det har medfört att synen på landskap förändrats och att det ställs nya krav på de som arbetar med landskap. Landskapskonventionen trycker på allmänhetens medverkan i landskapsplaneringen. Vindkraft är något som i högsta grad påverkar landskapsupplevelsen och vars legitimitet är debatterad. Därför blir dialog i planeringen för vindkraft mycket viktigt om landskapskonventionen ska följas. Uddevalla kommun har tagit fasta på detta genom att utföra en landskapsanalys i dialog och har utifrån denna tagit fram ett planeringsverktyg för vindkraft. Ramböll är de som tagit fram analysen för Uddevalla.