Syftet med studien är att genom tidigare forskning och verksamma pedagoger i ämnet bild inom grundskolans senare års utsagor ta reda på och åskådliggöra fenomenet Kreativitet, Kreativiteten hos elever samt hur denna Kreativitet kan stimuleras och utvecklas. De frågeställningar som studien behandlar är vad som kännetecknar den kreativa eleven i bildämnet i grundskolans senare år? Hur verksamma pedagoger i ämnet bild inom grundskolans senare år uppfattar fenomenet Kreativitet och om finns det skillnader i dessa uppfattningar? Samt hur man som pedagog kan stimulera och främja elevens Kreativitet i ämnet bild i grundskolans senare år? Undersökningen består av ett resultat som visar på Kreativitet som någonting komplext som både existerar inom oss och i den yttre världen, att Kreativiteten innefattar en mängd egenskaper och i allra högsta grad är personlig. Resultatet visar även på Kreativiteten som ett fenomen som både kan te sig kraftfullt och känsligt och att ett arbete med Kreativitet ska tas på allra största allvar. I fråga om Kreativitet och skola så visar studien på processen och meningsfullheten som viktiga faktorer i arbete med stimulans och utveckling av Kreativitet.

Studiens syfte är att undersöka hur elever och lärare ser på Kreativitet, hur den värderas och vilka effekter dessa uppfattningar och värderingar kan få i gymnasieskolans bildundervisning. Frågeställningarna är som följer: Hur ser eleverna på Kreativitet och hur definierar de begreppet? Hur ser läraren på Kreativitet och hur definierar hon begreppet? Hur påverkas elevernas identitetsskapande av hur de upplever att samhället och den övriga skolan ser på Kreativitet? Hur påverkar den upplevda samhällssynen samt elevernas och lärarens syn på Kreativitet bildundervisningen? Forskningsöversikten och teorikavsnittet visar att det finns många olika teorier om vad Kreativitet är idag. Många av dessa tidigare populära uppfattningar har motbevisats även om de fortfarande finns ute i samhället. De forskare som tas upp i översikten visar genom sina studier att alla dessa teorier är för förenklade för att kunna förklara ett så komplext fenomen som Kreativitet.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur anställda på ett innovativt företag uppfattar Kreativitet och hur de upplever villkoren för att utveckla Kreativitet inom ramen för projektarbete. Då vi med vår studie vill beskriva variationer i uppfattningar av Kreativitet hos personer som arbetar i projekt har vi valt den fenomenografiska forskningsansatsen. Vi har genomfört en kvalitativ empirisk studie med tio semistrukturerade intervjuer med anställda som arbetar i projekt på Sony Ericsson i Lund.I bearbetningen av materialet har vi låtit vår empiri styra vilka områden vi har funnit intressanta i teorin. Detta har mynnat ut i ett antal områden som vi diskuterar i vår analys.Vårt resultat visar att intervjupersonerna uppfattar Kreativitet på olika sätt. Projektdeltagarna som hör till den nedre nivån i projektet uppfattar Kreativitet främst som problemlösning, medan Kreativitet för projektledare på den övre nivån framförallt innebär utvecklande av processer och arbetssätt.

Syftet med uppsatsen var att undersöka om det förelåg något samband mellan ett litet företags leverage och Kreativitet och mellan andelen venture kapital av det egna kapitalet och Kreativiteten. Teorier inom områdena Kreativitet och kapitalstruktur har studerats och denna teoribildning applicerades vid undersökningen. Den metod som valdes för att studera fenomenet Kreativitet var dels en kvantitativ studie baserad på företagen vid Ideon där generella samband försökte fastställas. Dels har ett Ideonföretag studerats närmare i en intervjustudie för att på djupet försöka beskriva hur en förändring i kapitalstrukturen upplevs påverka det kreativa arbetet av de anställda och ledningen. Studien visar att det finns ett samband mellan Kreativitet och leverage samt att det inte finns något påvisat samband mellan venture kapital och Kreativitet.

Syftet med utvecklingsarbetet var att undersöka om det med sagans hjälp gick att utveckla elevernas värdegrund rörande vänskap samt att stimulera deras fantasi och Kreativitet. Vi genomförde utvecklingsarbetet i två femteklasser i Bodens kommun, i samband med den sju veckor långa slutpraktiken. Varje vecka inledde vi med att muntligt berätta en saga som sedan blev basen för vänskapsarbetet, i anslutning till detta arbetade eleverna med text, bild och drama vilket syftade till att stimulera fantasi och Kreativitet. För att kunna utläsa en utveckling angående vänskap använde vi oss av portfolio som eleverna själva tillverkade. När det gällde studiet av fantasi och Kreativitet nyttjade vi oss av informella observationer under de olika projekten.

Författare: Kim Jakobsson och Marcus Bjerhage           Handledare: Olle Duhlin              Examinator: Lars Lindkvist         Titel: Konsten att främja Kreativitet ? En studie om ledarskap för Kreativitet på olika hierarkiska nivåer                Bakgrund: Kreativitet har kommit att bli allt viktigare för företag och ledarskapet är ett mycket viktigt verktyg för att främja Kreativiteten i organisationer. Det finns ett antal studier som tar upp olika områden inom ledarskap för Kreativitet. Det saknas dock teorier som visar hur dessa områden skiljer sig åt beroende på vilken hierarkisk nivå ledarskapet utförs på.                 Syfte: Vår ambition med uppsatsen är att beskriva hur ledarskapet på olika nivåer inom företag påverkar Kreativiteten hos de anställda. Detta gör vi för att kunna förstå eventuella skillnader och för att skapa ett sammanhang mellan olika områden inom ledarskap för Kreativitet och vilken nivå ledarskapet utförs på.          Metod: Vi har använt oss av en abduktiv ansats med kvalitativ inriktning.

Kreativitet i pedagogernas värld är en C-uppsats skriven av Katarina Svensson och Jesper Greve. De är båda fritidspedagogstuderande vid Malmöhögskola och är intresserade av hur Kreativiteten används i skolan. Uppsatsens syfte är att undersöka hur några yrkesverksamma pedagoger ser på Kreativitet och vilken betydelse Kreativiteten har för pedagogerna och lärandet. Undersökningen utgår från tio kvalitativa intervjuer. Genom litteratur och styrdokument jämförs svaren med de analyserade intervjuerna.

Kreativitet är resultatet av personliga egenskaper, kognitiva förmågor och sociala miljöer. Studiens syftet var att undersöka hur Kreativitet är relaterat till självkänsla, ålder och genus hos gymnasieungdomar. 111 deltagare varav 77 flickor, 17-21 år deltog. Ett tredelat test användes med frågor om fritidsaktiviteter (aktivitet), ett självkänslatest (?Jag tycker jag är?) samt ett Kreativitetstest (Unusual Uses test).

Syftet med uppsatsen är att genom kvalitativa intervjuer undersöka hur fyra bildlärare på gymnasiet ser på begreppet Kreativitet och hur detta enligt dem tar sig i uttryck i deras undervisning. Då kursplanen tar upp begreppet som ett mål samt som ett krav för betyget MVG är begreppets betydelse och tolkning av detta väsentligt och av betydelse för hur bedömningen samt undervisningen ser ut.Undersökningen har gjorts med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra bildlärare på gymnasienivå. Intervjufrågorna var öppna för att få ut så mycket som möjligt ur varje fråga.Resultatet av denna undersökning påvisar att lärare har stor förståelse för begreppet Kreativitet och mycket kunskap om hur den på olika sätt kan främjas i klassrummet samt vad som krävs för att läraren ska kunna bedöma den kreativa processen. Resultatet visar också på att tidsbrist, negativ stämning och elevers dåliga självförtroende kan vara faktorer som istället hämmar Kreativiteten i klassrummet..

Syftet med denna studie är att undersöka vilka gränser som finns för arkitektens arbete och hur de påverkar arkitektens Kreativitet. Gränser kan ha både en positiv och en negativ påverkan på Kreativitet vilket utgör grunden för problemformuleringen. Simons styrmodeller i kombination med Einar Häckners teori om mjuk och hård information har använts för att göra en uppdelning av faktorer som påverkar Kreativitet. Genom en fallstudie av fyra arkitekter på fyra olika byråer visas vilka gränser som fanns och hur de påverkar Kreativitet. Synsättet har varit analytiskt med kvalitativ datainsamling och ett deduktivt arbetssätt.

Syftet har varit att undersöka några klasslärares och några fritidspedagogers uppfattning av Kreativitet och med läroplanen som grund undersöka hur de uppfattar att de möjliggör utveckling av elevernas Kreativitet. I syftet har också ingått att kontextualisera deras utsagor utifrån forskning inom fältet Kreativitet och skola. Jag hade en hermeneutisk ingång och använde mig av kvalitativa intervjuer. Jag intervjuade sammanlagt tre klasslärare och tre fritidspedagoger i norra Sverige. Kreativitet är ett begrepp som verkar kunna tolkas på fler än ett sätt då forskningsresultat på Kreativitetsområdet menar att Kreativitet kan vara att skapa någonting nytt, originellt samt ha ett värde.

Kreativitet är resultatet av personliga egenskaper, kognitiva förmågor och sociala miljöer. Studiens syftet var att undersöka hur Kreativitet är relaterat till självkänsla, ålder och genus hos gymnasieungdomar. 111 deltagare varav 77 flickor, 17-21 år deltog. Ett tredelat test användes med frågor om fritidsaktiviteter (aktivitet), ett självkänslatest (?Jag tycker jag är?) samt ett Kreativitetstest (Unusual Uses test).

Systemutveckling påverkas till viss del av olika former av processtyrning. Det kan handla om rena systemutvecklingsmetoder men kan även innefatta mer subtila former av styrningar som till exempel tidspress, ekonomiska styrningar och styrningar i termer av tekniska verktyg. Styrande faktorer som nämns ovan påverkar individens förutsättningar för att verka kreativt i sitt arbete och olika typer av styrande faktorer påverkar individens Kreativitet på olika sätt. De mer individnära processtyrningarna som främst påverkar individens arbetsglädje och motiva-tion vilket i sin tur påverkar Kreativiteten går att sätta i en kategori. Dessutom existerar en annan kategori som innefattar de styrningar som i större utsträckning rör verksamhetens hel-het och är något svårare att påverka.

Då den globala konkurrensen ökar ställs idag allt högre krav på organisationer att skapa innovationer, därmed måste organisationerna kunna tillvarata och främja medarbetarnas Kreativitet. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur medarbetare i en global organisation, inom högteknologisk utveckling och produktion, upplever organisationsklimatet samt hur det upplevda organisationsklimatet kan påverka förutsättningarna för Kreativitet. Studien baseras på åtta semistrukturerade intervjuer med medarbetare på olika positioner, avdelningar och nivåer i organisationen.Studien tyder på att det delvis råder goda förutsättningar för Kreativitet i den närmsta arbetsgruppen där klimatet är tryggt och medarbetarna är motiverade. Dessa förutsättningar tycks många gånger hämmas av en otydlig och inkonsekvent ledning som ger svagt idéstöd och genom bristande tillit skapar otrygga och passiva medarbetare genom hela organisationen. Studien tyder därmed på att den högsta ledningen har ett stort ansvar över om förutsättningar för Kreativitet ska vara ett reellt värde i organisationen..

Då den globala konkurrensen ökar ställs idag allt högre krav på organisationeratt skapa innovationer, därmed måste organisationerna kunna tillvarata och främja medarbetarnas Kreativitet. Syftet med denna studie har varit att undersökahur medarbetare i en global organisation, inom högteknologisk utveckling och produktion, upplever organisationsklimatet samt hur det upplevda organisationsklimatet kan påverka förutsättningarna för Kreativitet. Studien baseras på åtta semistrukturerade intervjuer med medarbetare på olika positioner, avdelningar och nivåer i organisationen.Studien tyder på att det delvis råder goda förutsättningar för Kreativitet i den närmsta arbetsgruppen där klimatet är tryggt och medarbetarna är motiverade. Dessa förutsättningar tycks många gånger hämmas av en otydlig och inkonsekvent ledning som ger svagt idéstöd och genom bristande tillit skapar otrygga och passiva medarbetare genom hela organisationen. Studien tyder därmed på att den högsta ledningen har ett stort ansvar över om förutsättningar för Kreativitet ska vara ett reellt värde i organisationen..