At vaere bÄde sangskriver/komponist og udövende musiker med sin egen musik i fokus kraever en del reflektion. Disse roller er af meget forskellige karakter og kan kraeve bÄde en evne til at lytte indad til at kunne hÄndtere den sÄrbarhed, det medförer at stÄ frem og spille sin personlige musik for andre. Det kan vaere en udfordring ate finde den fine balance, hvor de personlige "historier" fortaelles med en stor grad af autencitet, samtidig med, at de skal vaere vedkommende for andre end én selv..

BakgrundBarn vistas i dag stor del av sin vakna tid pÄ förskolan. Forskning visar pÄ vikten av utevistelsens betydelse för dessa barn. Utemiljön pÄ förskolan skall ses som ett komplement till innemiljön. Forskningen visar Àven att förskolegÄrdar som Àr naturrika (stora ytor, trÀd, buskar, stockar och stenar m.m.) stimulerar barnens motorik, lek, fantasi, kreativitet, samspel, sociala förmÄga osv. pÄ ett sÀtt som inte en gÄrd utan dessa egenskaper kan göra.

Att byta jobb Àr kostsamt, bÄde för individen och för företaget.Men vad Àr det som gör att man stannar pÄ jobbet, Àr det kollegorna, lönen eller möjligheten till utveckling?Studien genomförs pÄ en kommun, fiktivt döpt till Solrosen en organisation som Àr uppdelad pÄ olika nÀmnder och aktiebolag. PÄ tre olika organisationer inom Solrosens kommun har sammanlagt sju intervjuer genomförts. Fem av intervjuerna var med personer i ledarpositioner och tvÄ av dem var med medarbetare. Intervjuerna och studien har varit av en kvalitativ art.Syftet med uppsatsen Àr att visa hur man anvÀnder verktyg sÄ som kompetensutveckling, se hur lÀrandet hos och utvecklingen av personalen pÄ arbetsplatsen ser ut och se hur man hanterar den befintliga kompetensen.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur yogautövare upplever att yogan ger effekt pÄ förmÄga till och förstÄelse för lÀrande, samt om detta gÄr att bÀra med sig i arbetslivet. Tidigare forskning har visat att yogan har en frÀmjande effekt pÄ förmÄgan att koncentrera sig pÄ sitt arbete samt att yogan Àven ger en stÀrkande individuell effekt som ger energi till arbetet. Teorier om lÀrandet visar vikten av att skapa en arbetsmiljö som frÀmjar motivation och ger trygghet till individ och grupp. Som metod för undersökning gjordes en förstudie med enkÀter pÄ tvÄ yogastudior i Sverige. DÀrefter gjordes tre kvalitativa intervjuer, samt tre uppföljande intervjuer med samtliga respondenter. Denna metod valdes för att skapa en fördjupad förstÄelse och kunskap över respondenternas upplevelse av fenomenet.

Satsningar för att skapa en god hÀlsa för arbetstagare har blivit allt mer viktiga och har kommit att bli en ny dimension pÄ arbetsplatsen. PÄ Barn- och ungdomsförvaltningen i Karlstad kommun finns friskvÄrdssatsningen Qom i Gong som Àr till för att inspirera arbetstagarna till ett hÀlsosammare liv. Deras hÀlsofrÀmjande aktiviteter har visat sig ha frÀmst tre positiva effekter för förvaltningen. För det första fungerar de som en sprÄngbrÀda för att de anstÀllda ska fÄ upp ögonen för hÀlsoarbete och nya aktiviteter. För det andra har deras hÀlsoarbete Àven en positiv effekt ute pÄ arbetsplatserna genom att de bidrar till en ökad effektivitet och produktivitet.

VÄr uppsats behandlar fenomenet motivation med syftet att undersöka hur individer med sjÀlvstÀndiga arbetsuppgifter i tekniskt enkla miljöer motiverar sig. Vi fokuserar pÄ stÀdare som ett representativt lÄgstatusyrke och vÄr frÄgestÀllning Àr: Hur motiverar sig stÀdare? Studien Àr kvalitativ och bygger till stor del pÄ egen datagenerering. Vi har intervjuat stÀdare pÄ ett hotell om deras situation och syn pÄ bland annat trivsel och motivation. VÄr hermeneutiska utgÄngspunkt innebÀr att tolkning och förstÄelse stÄr i centrum.

Bakgrund Det riktas idag mycket fokus pÄ entreprenörskap i samhÀllet och det blir allt vanligare att mÀnniskor vÀljer företagande som ett karriÀrsval. Den tid vi nu lever i brukar kallas för entreprenörens era och de personer som vÀljer att starta eget företag hyllas som hjÀltar. Detta fokus pÄ entreprenörskap grundar sig i att det i Sverige under de senaste tvÄ decennierna har skett ett ideologiskt skifte och en individualiseringsprocess pÄ arbetsmarknaden. Genom denna individualisering har ansvaret för att fÄ ett arbete flyttats frÄn staten till individen. Individens rÀtt till en anstÀllning har ersatts av skyldigheten till att skaffa en anstÀllning.

Rummen i förskolan skapar en vandring uppför sluttningen bÄde ovanpÄ och inuti byggnaden dÀr varje Äldersgrupp har sin egen del med direkt förankring ut i naturen. Förskolan Àr barnens vÀrld. Den skall utmana, stimulera och ge utrymme för barnens egen fantasi. Ett diagonalt linjespel, hur byggnaden ligger i landskapet, flödet genom byggnaden och de subtila sinnesintrycken har varit viktiga aspekter. Vi tror att rummen vi föreslÄr kommer uppmuntra till rörelse, nyfikenhet och kreativitet pÄ förskolan. .

Handledare för en arbetsplatsförlagd lÀrlingsutbildning inom vÄrden var positiva till att lÀrlingar befann sig pÄ arbetsplatsen under lÀngre sammanhÀngande perioder, dock upplevdes svÄrigheter med kommunikation och osÀkerhet om lÀrlingarna fÄtt med sig allt vad som krÀvs för yrket dÄ de varken fick teoretiska omvÄrdnadskunskaper pÄ arbetsplatsen eller i skolan.Syftet var att ur den handledande vÄrd och omsorgspersonalens perspektiv beskriva möjligheter och hinder vid handledning av lÀrlingar i gymnasial omvÄrdnadsutbildning. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen skedde med inspiration av Critical Incident Technique (CIT). Intervjuer genomfördes med tio lÀrlingshandledare anstÀllda inom regional hÀlso- och sjukvÄrd eller kommunal omsorg om Àldre och funktionshindrade i sydvÀstra Sverige. Strategiskt urval anvÀndes för att fÄ variation avseende kön, utbildning samt yrkes- och handledarerfarenhet. Materialet analyserades enligt innehÄllsanalys.I resultatet framkom tvÄ huvudkategorier:Omfattningens betydelse vid arbetsplatsförlagd utbildning beskrev hur lÀrlingsutbildningens upplÀgg pÄverkade möjligheterna till lÀrande.

Syftet var att belysa kunskap och uppfattningar hos sjuksköterskor pÄ en akutmottagning angÄende papperslösas tillgÄng och rÀtt till vÄrd. Papperslösa Àr en benÀmning pÄ personer som lever i ett land utan legal status. I Sverige finns ingen lag som direkt nÀmner papperslösa men tillsammans med turister ges de enlig HÀlso- och sjukvÄrdslagen rÀtt till omedelbar vÄrd. PÄ Sahlgrenska universitetssjukhuset och i vissa andra landsting finns det riktlinjer som behandlar hur man ska bemöta papperslösa. Det ligger en etisk konflikt i det faktum att sjuksköterskornas etiska vÀrdegrund och de mÀnskliga rÀttigheterna stÄr i konflikt med lagstiftningen.

PÄ grund av dagens snabba utveckling och moderniserade organisationer blir det mer och mer viktigt med bra samarbete. Det ska gemensamt nÄs upp till verksamhetsmÄl och styrningen Àr idag inte lÀngre sÄ detaljerad som den var förr. Ett av mÀnniskors största behov Àr sociala relationer och uppskattning frÄn andra mÀnniskor dÀrför Àr det viktigt med ett fungerande samarbete mellan chef och övrig personal. Ett icke fungerande samarbete skulle leda till dÄligt utvecklade verksamheter och framförallt mycket otrevliga arbetsplatser.Studiens undersökningsomrÄde Àr dÀrför hur man kan skapa ett bra samarbete pÄ arbetsplatsen. Syftet med studien om bra samarbete har varit att yrkeskategorin chefer ska fÄ en inblick, idéer och kunskap i vad bra samarbete Àr för nÄgot och hur man kan skapa ett bra samarbete.Metoden för att ta reda pÄ detta har varit personliga intervjuer med chefer frÄn olika verksamheter, nÀrmare bestÀmt sex olika, privata som offentliga.

AnvÀndandet av e-posthantering i arbetet har ökat kraftigt under de senaste Ärtiondena. Studier har visat att alltför hög grad av informationsflöde kan leda till minskad jobbtillfredsstÀllelse och kÀnslor av stress. Individer i chefsposition har rapporterats vara sÀrskilt drabbade av detta informationsöverflöd och syftet med denna studie var att undersöka avdelningschefers upplevelser av e-posthanteringen i arbetet.En kvalitativ ansats har antagits i studien dÄ verkligheten tolkas pÄ olika sÀtt och en kvalitativ studies syfte Àr att förstÄ Àmnet frÄn intervjupersonernas subjektiva perspektiv. Urvalet till denna studie har gjorts strategiskt och valts till att bestÄ av fem personer; tre mÀn och tvÄ kvinnor. StorleksmÀssigt var antalet intervjuade för fÄ för att göra nÄgra könsjÀmförelser, vilket heller inte ingick i studiens syfte.

Detta projekt har handlat om att komponera elektronisk popmusik med hjÀlp av digitalaverktyg. Jag ville undersöka hur anvÀndandet av digitala verktyg pÄverkar enskompositionsprocess. MÄlet var att skriva tvÄ lÄtar innehÄllande bÄde text och musik.Metoden jag anvÀnt Àr att jag först improviserat fram melodifragment som jag sedan spelat ini inspelningsprogrammet Logic Pro. I programmet har jag sedan spelat in flera spÄr för attbygga upp harmonier och rytmik kring melodierna. Arbetet har resulterat i en fÀrdig lÄt sominnehÄller bÄde text och musik och en lÄt som endast innehÄller musik..

Bakgrund: Fysisk aktivitet Àr en viktig faktor för att upprÀtthÄlla och ÄterstÀlla en god hÀlsa. Flera olika faktorer finns som kan försvÄra utövandet av fysisk aktivitet. Arbetsplatsen ses ofta som en bra arena för fysisk aktivitet och trÀning pÄ arbetstid implementeras ofta av arbetsgivare i syfte att förbÀttra de anstÀlldas hÀlsa och minska kostnader relaterade till sjukdom. Dock Àr forskningsresultaten inom omrÄdet inkonklusiva.Metod: Kvantitativ enkÀtstudie, enkÀten IPAQ.Syfte: Denna uppsats undersöker vilka faktorer som pÄverkar utnyttjandet av trÀning pÄ arbetstid, sjuksköterskors och undersköterskors fysiska aktivitetsnivÄ och hur den fysiska aktivitetsnivÄn pÄ arbetet pÄverkar aktivitetsnivÄn pÄ fritiden.Resultat: Resultatet visar ej statistiskt signifikanta samband mellan Älder, tjÀnstgöringsgrad, antalet arbetade Är pÄ avdelningen och den fysiska aktivitetsnivÄn pÄ arbetet och pÄ fritiden mot att utnyttja trÀning pÄ arbetstid. Deltagarna i denna studie Àr en högaktiv grupp som frÀmst utmÀrker sig genom en hög aktivitetsnivÄ pÄ fritiden.

Uppsatsen beskriver hur undersköterskor i hemvÄrden ser pÄ sig sjÀlv som yrkesarbetande undersköterskor samt varför de har valt att arbeta inom detta yrke. Deras uppfattning av deras arbete utifrÄn yrkets status i samhÀllet, maktupplevelse pÄ arbetsplatsen samt hur de klassdefinierar sitt yrke. Detta jÀmförs med godtagbara teorier om respektabilitet och klassteori byggd pÄ maktupplevelser.