Arbetet ifrågasätter hur torg ser ut och används idag. Detvisar på och diskuterar hur torg skulle kunna se ut ochanvändas i framtiden. Torget representerar ett exempel påen plats och ett rum i staden, vilket också fungerar somavgränsning för arbetet. För att nå fram till målet av arbetet genomfördes en litteraturstudie, samtal med bland annat gestaltare av och i det off entliga rummet, samt analyser av exempelplatser. Litteraturstudien fokuserade på ?torget i staden?och ?människan i stadsrummet?.

Den här undersökningen behandlar frågorna:Hur kan erfarenheter och lärande formuleras genom händernas kreativa arbete hos en grupp elever i ett hantverkspedagogiskt projekt? och Hur kan handens kunskap fungera som språkligt verktyg i en lärandesituation? Undersökningen tog plats i en workshop utformad kring handens kunskap och kreativitet. En grupp döva och hörselskadade elever fick arbeta kreativt med händerna med broderi och praktiskt arbete i ett försök att se hur erfarenheter och lärande formuleras i grupp och individuellt. Min ambition var även att utforska hur det går att kommunicera med handens kunskap.Jag har utfört en hantverkspedagogisk undersökning inspirerad av etnografisk metod, vilket i praktiken har inneburit deltagande observationer och samtal med deltagare i en workshop. Jag har arbetat utifrån sociokulturell teori med rötter i Lev S Vygotskijs tänkande och som utvecklats av bland andra Roger Säljö.

Syftet med studien var att undersöka lärares uppfattningar i samband med användningen av IWB i undervisningen. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer  med sammanlagd nio lärare i grundskolan. För att ta reda på lärarnas uppfattningar ställdes följande frågor: Hur uppfattade lärare att IWB påverkar på elevens lärande? Hur IWB påverkade på lärares behandling av undervisningsinnehåll? I vilka sammanhang upplever du fördelarna och/eller nackdelarna med användningen av IWB? Resultat visade att användningen av IWB skapade nya sätt att kommunicera med föräldrar både muntligt och med hjälp av den digitala IT-tekniken. Användandet av IWB i kombination med e-post och Internet ökade kontaktytorna mot elever och föräldrar.

Sammandrag Rapporten ämnar att i huvudsak finna vilka faktorer som kunder värderar när de letar efter sin marknadsföringsleverantör men även vilka faktorer som gör att kunden väljer att byta byrå. Vidare för rapporten även en diskussion kring hur företagen bör göra när de ska leta efter en ny byrå. Syftet med rapporten är således att göra branschen uppmärksam på hur kunder selekterar i utbudet samt vilka saker som får samarbetet att hålla längre, men även för företagen att se hur de kan få ut mer från branschen genom att utföra en ordentlig byråvalsprocess. Arbetet bygger i huvudsak på gjorda intervjuer samt enkätundersökningar, uteslutande genomförda i Skåne. Anledningen till denna geografiska avgränsning är för att begränsa arbetets storlek med risk att den annars hade blivit för omfattande för kursen. Undersökningarna visade byråns kreativitet samt god kommunikation som de två viktigaste faktorerna. Vidare visade undersökningen också på att några av företagen hade valt sina nuvarande byråer genom etablerade bekantskaper och rekommendationer, vilket är något som teoretikerna inte råder till. Hur det kommer sig att kunden finner vissa faktorer viktigare än andra är svårt att diskutera kring, eftersom syftet med arbetet är att kartlägga dessa.

Dynamisk pedagogik är en metod där man utifrån en demokratisk värdegrund arbetar med individers och gruppers kommunikativa och kreativa processer för att medverka till ökad självkännedom. Dynamisk pedagogik har funnits på Lärarhögskolan i Stockholm sedan mitten av 1960-talet och till en början som ämnet skapande dramatik i förskollärarutbildningen. Dan Lipschütz är upphovsmannen till metoden.Uppsatsens syfte är att beskriva och tolka vad som ligger bakom den dynamiska pedagogikens uppkomst och utveckling under perioden 1926 ? 2007. Jag anser att 1966 var det mest betydelsefulla året för den dynamiska pedagogikens utveckling.

Abstract Titel: Entreprenörskap i fritidshem. Författare: Damian, Anca & Falih, Fatma (2014). Syftet med vår studie var att öka förståelsen för ett diffust begrepp som entreprenörskap i fritidshemmet. Detta gjorde vi genom att undersöka fritidspedagogers tolkningar av vad entreprenörskap innebär för deras arbete och för elevers lärande och utveckling i fritidshemmet. Vårt arbete utgår från tre frågeställningar: Hur tolkar fritidspedagoger uppdraget kring entreprenörskap i fritidshemmet som införts i Läroplanen 2011? Hur talar fritidspedagoger om att de implementerar entreprenörskap i fritidshemmets verksamhet för att lyckas med detta uppdrag? Vilka fördelar respektive nackdelar ser fritidspedagoger med detta arbetssätt? För att besvara dessa frågor har vi valt att utföra kvalitativa intervjuer som metod för vår undersökning.

I takt med den ökade uppmärksamheten för värdegrundsfrågor i samhället har också förskolan och skolan skyldighet att utveckla arbetsplaner och åtgärdsprogram för att motverka mobbning, utanförskap och diskriminering. I styrdokumenten för förskola och skola står att det är en viktig uppgift att till barn/elever förmedla och förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på. Utifrån dessa aspekter har studiens syfte varit att försöka definiera specifika värdegrundsfrågor som rör bemötande och fördomar. Genom observation och intervjuer har undersökningen genomförts utifrån frågeställningar om hur barnen kunde relatera den egna verkligheten och sitt agerande till det som skedde i en berättelse, och hur barnen förstått bokens budskap samt om de kunnat formulera värdegrunden däri. Vidare beskrevs ett exempel på en arbetsmodell om hur pedagoger i förskolan/skolan skulle kunna arbeta med dessa frågor utifrån barnlitteratur genom en estetisk praktisk metod.

AbstractResource efficient manufacturing is a term that has been increasingly applied within manufacturing, where one of the key points is to reduce waste of such forms that do not add value for the end customer. By the Lean principles, there are seven plus one types of waste, in which the definition of the eighth point varies among sources. In this study, the eighth type of waste has been interpreted as the untapped creativity and competence among employees that has not been put to use. From this, our question was incubated; How can you make the most of the employees? untapped creativity and potential within manufacturing? The case study will be developed with empirical data obtained from Dometic Group by conducting interviews.From the gathered literature, it was concluded that the communication between employees contributed to an increased understanding of one another as well as it allowed for improvement in work.

Denna studie genomfördes på gymnasieskolans estetiska program under tiden gymnasiereformen, Gy 2011, tog form. Syftet med denna uppsats är att lyfta fram, medvetandegöra, synliggöra och beskriva en grupp teaterlärares grundläggande ställningstaganden om gymnasieskolans teaterundervisning. Två huvudteman interagerar. 1: Hur upplever gruppen teaterlärare balansen mellan konstnärliga och pedagogiska intentioner i teaterundervisningen? 2: Hur hanterar gruppen teaterlärare balansen mellan lärares initiativ och stimulans och elevernas möjligheter till självständigt skapande?  Med en kvalitativ metod genomfördes reflekterande gruppsamtal med sju teaterlärare.

När Darwin lade fram sin teori 1859 mötte den mycket motstånd. Han hade vänt upp och ned på den tidigare uppfattningen om att människan hade skapats, liksom hela universum. Det naturliga urvalet, som var den främsta förklaringen till människans och djurens ursprung, försökte bortförklaras. På samma sätt har Darwinanhängare förkastat tanken om att Gud skulle ha skapat allt. Det naturliga urvalet lämnar helt enkelt ingen plats åt en skapande kraft ? den behövs inte eftersom naturen klarar det själv om den bara får några försök på sig och tillräckligt lång tid.Finns det då någon möjlighet för dessa två att samexistera? I detta arbete har de båda jämförts och olika forskares resultat har tagits i beaktande för att slutligen komma fram till ett svar.

Syftet med studien har varit att ta reda på hur textillärare upplever att den yttre miljön i textilslöjdsalen kan påverka den kreativa processen hos eleverna och hur slöjdsalen i så fall kan utformas. Studien bygger på intervjuer med fem textillärare som är eller har varit verksamma inom grundskolan i ämnet textilslöjd.Det teoretiska forskningsperspektiv som studien utgår ifrån i huvudsak är den sociokulturella teorin som bygger på Lev Vygotskijs tankar och forskning. Vidare har perspektiv från ramfaktorteorin tagits i beaktande. Studien visar att alla de intervjuade textillärarna menar att ytorna i textilslöjdsalen, det vill säga både golvytor, väggytor, bordsytor och förvaringsytor ska vara tillräckligt stora för att de ska kunna rymma de innehållsmässiga beståndsdelar som textillärarna anser behövs för att stimulera elevernas kreativitetsutveckling. Textillärarna menar att eleverna ska ha ordentligt med arbetsytor när de arbetar och att elevernas pågående arbeten ska kunna förvaras i tillräckligt stora förvaringsutrymmen i textilslöjdsalen.

Detta examensarbete undersöker elevers och lärares syn på skolans fysiska miljö och dess betydelse för lärande. Undersökningen sker på två gymnasieskolor i en och samma stad i Skåne, den ena skolan är en kommunal skola och den andra skolan är en friskola. Syftet med studien är dels att studera hur elever och lärare på gymnasiet förhåller sig till skolans fysiska miljö och vad de har för tankar om hur denna miljö påverkar lärandet, dels att försöka se om det finns några skillnader eller likheter i resonemanget på de två skolorna. Frågeställningar angående upplevelse av fysisk skolmiljö, påverkansmöjligheter samt medel för att ändra den fysiska miljön formuleras. Till detta kopplas en teori angående möjligheter till aktivitet och kreativitet i klassrummet. Resultatet av undersökningen visar att friskolans elever och lärare trivs bättre med skolans fysiska miljö, upplever att de kan påverka miljön mer samt är mer nöjda med utrymmena på skolan än vad den kommunala skolans elever och lärare är.

Att skapa genom att koda är ett nytt och spännande sätt att gestalta konst, lära sig att koda eller bara ha roligt. Denna rapports syfte är att utforska hur en sådan upplevelse kan göras mer interaktiv och intuitiv för användaren samt hur sådan funktionalitet kan implementeras. Som bas för detta ligger en explorativ fallstudie av det arbete som projektgruppen har utfört för att förbättra hemsidan för CodeArt.Det visar sig att ökad användarupplevelse kan uppnås med hjälp av implementation av olika verktyg och funktioner, i detta fall livekodning, versionshantering, hjälptexter och ett loggningsverktyg..

Den största delen av forskningen inom projekthantering är koncentrerad till stora företag och projekt, däremot finns det mindre forskning utförd på små företag. I denna uppsats har vi studerat projekthanteringen i North Kingdom; en liten kreativ digital byrå med 17 anställda. Genom intervjuer med projektledaren har vi studerat hur deras projekt ?Get the Glass?, ett webbaserat spel, genomförts med fokus på dess tidsplanering och budgethantering utifrån följande problemställning:Hur inverkar ett litet svenskt kreativt företags tidsplanering och budgethantering på ett kort, komplicerat och kreativt projekt?Studiens huvudsyfte är att skapa förståelse för hur ett litet svenskt kreativt företag arbetar i ett kort komplicerat projektarbete med fokus på projektets tidsplanering och budgethantering. Som delsyfte ser studien över North Kingdoms arbete med budgethantering och tidsplanering med avsikten att undersöka på vilka sätt dessa delar av projektarbetet kan göras enklare och effektivare.Uppsatsen har genomförts med en hermeneutisk syn på kunskap och med en abduktiv vetenskapsteoretisk metod där förståelse för teori och empiri vuxit fram tillsammans.

Jag har i denna studie intervjuat sex olika lärare på tre olika skolor i Stockholmsområdet. Studien handlar om hur teaterlärare skapar en teaterföreställning. Mina frågeställningar är: Hur skapar teater lärare teaterföreställning i skolan? Vilka metoder använder sig teaterlärare av i sin undervisning? Vad har lärare för synpunkter på fördelar utifrån metoder som den använder vid skapande av en teaterföreställning? Ingår det andra ämnen vid skapande av en teaterföreställning i skolan? Vad anser lärare att elever lär sig med teater i skolan? Min avsikt är inte att påvisa vilken metod eller sätt som passar bättre än någon annan, utan att lyfta fram flera tankar om hur man kan arbeta med teaterföreställning i undervisningen. Jag har arbetat med en kvalitativ metod och varje intervju tog en timme att genomföra.