Det talas ofta om hur viktigt det Àr att involvera anvÀndarna i en systemutvecklingsprocess. AnvÀndarnas medverkan ska bidra till bÀttre system bÄde i teknisk synpunkt och i anvÀndarsynpunkt. Men empiriska resultat har dock visat pÄ olika resultat om huruvida anvÀndarmedverkan bidrar till systemframgÄng eller inte.Detta arbete syftar till att undersöka ett antal empiriska studier och ta reda pÄ varför en del studier visar pÄ att anvÀndarmedverkan ökar systemframgÄngarna medan andra inte visar pÄ detta. Arbetet har genomförts genom en litteraturstudie dÀr olika empiriska undersökningar har jÀmförts..

Den hÀr studien syftar till att synliggöra elevers egna perspektiv och förhÄllningssÀtt till begreppet kreativitet och hur de sjÀlva anser att den kan utvecklas. Examensarbetets syfte Àr ocksÄ att öka bildlÀrares förstÄelse av elevernas perspektiv pÄ kreativitet sÄ att de kan möjliggöra en kreativ bildundervisning. Hur elevers syn pÄ kreativitet pÄverkas eller skiljer sig Ät beroende pÄ skolans utsagda profil undersöks ocksÄ i denna studie. För att fÄ en bred förstÄelse av begreppet kreativitet har jag tagit upp olika perspektiv sÄ som fantasi, psykologi, ekonomi, filosofi och kreativitets regimer i teoridelen. Underlaget till denna studie bygger pÄ en empirisk undersökning dÀr jag anvÀnt mig av kvalitativa arbetsmetoder, frÀmst i form utav intervjuer men Àven observationer.

Bakom mitt intresse för kreativitet och konstnÀrligt skapande, ligger inte bara ett lÄngt arbetsliv i en lÀrande funktion för vuxna inom detta omrÄde, utan ocksÄ en lika lÄng erfarenhet av ett eget sÄdant skapande. PÄ den kurs som de senaste fem Ären har varit min huvudsyssla, en kurs riktad till och förbehÄllen sjukskrivna och arbetslösa, har jag lagt mÀrke till att dessa ?studier? ofta har lett till en positiv utveckling och synbar tillfredsstÀllelse för deltagarna. Detta har ocksÄ kunnat bekrÀftas genom en studie som Region Halland lÀt genomföra 2008 (KJ skolutveckling 2008 sid. 27).

SAMMANFATTNINGBland personer boende pÄ sÀrskilt boende som lider av demenssjukdom Àr undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och nÀringsintag har mÄltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier dÀr mÄltidsobservationer utfördes pÄ sjukhus har visat att mÄltiden inte prioriterades av sjukvÄrdspersonalen och att det inte fanns nÄgra riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid mÄltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera mÄltider pÄ en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att frÀmja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfÀllen studerades lunchmÄltiden pÄ ett boende för Àldre med demenssjukdom. TvÄ intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vÄrdpersonal.

SAMMANFATTNINGBland personer boende pÄ sÀrskilt boende som lider av demenssjukdom Àr undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och nÀringsintag har mÄltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier dÀr mÄltidsobservationer utfördes pÄ sjukhus har visat att mÄltiden inte prioriterades av sjukvÄrdspersonalen och att det inte fanns nÄgra riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid mÄltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera mÄltider pÄ en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att frÀmja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfÀllen studerades lunchmÄltiden pÄ ett boende för Àldre med demenssjukdom. TvÄ intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vÄrdpersonal.

SAMMANFATTNINGBland personer boende pÄ sÀrskilt boende som lider av demenssjukdom Àr undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och nÀringsintag har mÄltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier dÀr mÄltidsobservationer utfördes pÄ sjukhus har visat att mÄltiden inte prioriterades av sjukvÄrdspersonalen och att det inte fanns nÄgra riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid mÄltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera mÄltider pÄ en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att frÀmja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfÀllen studerades lunchmÄltiden pÄ ett boende för Àldre med demenssjukdom. TvÄ intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vÄrdpersonal.

Entreprenörskap Àr till stor del beroende av kreativitet, bÄde för att upptÀcka nya möjligheter och för att driva verksamheter. KÀnslotillstÄnd har visat sig ha en stark pÄverkan pÄ kreativitet men kÀnslotillstÄndets roll i entreprenörskap Àr relativt outforskat. Nya forskningsrön tyder pÄ att ett dynamiskt samspel mellan negativa och positiva kÀnslotillstÄnd pÄverkar kreativiteten positivt. Entreprenörer som upplever starka positiva och negativa kÀnslotillstÄnd borde dÀrför bli mer kreativa, vilket underlÀttar drivandet av verksamheten samt ökad möjlighetsidentifiering. En intervjustudie och en enkÀtstudie genomfördes för att undersöka sambandet.

SAMMANFATTNINGBland personer boende pÄ sÀrskilt boende som lider av demenssjukdom Àr undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och nÀringsintag har mÄltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier dÀr mÄltidsobservationer utfördes pÄ sjukhus har visat att mÄltiden inte prioriterades av sjukvÄrdspersonalen och att det inte fanns nÄgra riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid mÄltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera mÄltider pÄ en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att frÀmja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfÀllen studerades lunchmÄltiden pÄ ett boende för Àldre med demenssjukdom. TvÄ intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vÄrdpersonal.

SamhÀllet har utvecklats frÄn kÀrnfamiljer till mer heterogent sammansatta familjer som en pÄverkan av de samhÀllsförÀndringar som skett under senare Är. DÄ förÀldrar likstÀlls i vÄrdnadsfrÄgor har ett vÀxelvis boende blivit allt mer vanligt förekommande. Syftet med vÄr uppsats har varit att undersöka hur barn till separerade förÀldrar ser pÄ ett vÀxelvis boende. Studien har genomförts med hjÀlp av fem kvalitativa intervjuer. Centrala aspekter av problemomrÄdet har sedan sammanstÀllts i temaomrÄden.

I Hyllie stadsdel har 47 procent av barnen i Äldrarna 6-15 utlÀndsk bakgrund. Vilka försök görs för att fÄ dem att kÀnna sig delaktiga och engagerade i sitt omrÄde? Vad görs frÄn skolans, stadsdelsförvaltningens och ideellt hÄll för att skapa bÀttre framtidsutsikter för barnen? HÀr finns svaren..

Projektet tar avstamp i en vÀrld som stÀndigt förÀndras. I en förÀnderlig vÀrld krÀvs flexibilitet och anpassningsför­mÄga vilket vi ser inom allt fler omrÄden idag. Projektet har till avsikt att undersöka vad detta skulle kunna inne­bÀra nÀr det gÀller boende.FrÄgestÀllning: hur ser ett boende ut som tÄl förÀndringar, förÀndringar i familjesituation, förÀndringar i vÀrderingar kring hur ett bra boende ser ut, samt demografiska förÀnd­ringar i samhÀllet som ger Àndrade behov vad gÀller bo­ende..

Kreativitet har blivit en allt viktigare del i vÄrt samhÀlle och vissa forskare gÄr sÄ lÄngt som att sÀga att vi Àr pÄ vÀg in i den kreativa tidsÄldern. Företag har uppmÀrksammat fenomenet mer och mer och det finns mÄnga fördelar att vinna genom att arbeta med ett kreativt fokus. Event management har kommit att vÀxa rejÀlt som yrke de senaste tio Ären. Trots sin framvÀxt ses det fortfarande som en ny och ganska outvecklad disciplin men har blivit beskrivet som ett vÀxande yrke. Evenemangsföretag verkar i en bransch med hög konkurrens dÀr kreativitet kan ses som en nödvÀndighet för att uppnÄ en konkurrensfördel.

Detta examensarbete Àr en studie om hur karaktÀrsÀmneslÀrare inom gymnasieskolans medieprogram arbetar för att utveckla elevers kreativa förmÄga. I uppsatsen synliggörs definition av kreativitet, arbetssÀtt för att frÀmja kreativitet samt vad som Àr utmÀrkande för kreativa arbetsklimat. Undersökningen baseras pÄ en kvalitativ studie i form av intervjuer som utmynnar i förstÄelse och handlingsmönster för de arbetssÀtt dessa pedagoger anvÀnder sig av för att frÀmja kreativitet hos eleverna. Fem lÀrare frÄn tvÄ olika gymnasieskolors medieprogram i skilda kommuner ingick i granskningen. KaraktÀrsÀmneslÀrarna definierar kreativitet med att det handlar om elevers personliga förnyelse av bÄde tanke- och handlingsmönster.

Denna kvalitativa intervjustudie kartlÀgger fem boendes upplevelser och synpunkter pÄ de aktiviteter som erbjuds pÄ deras Àldreboende inom Stockholms stad. Syftet med studien Àr att belysa hur effekten av aktiviteter pÄverkar boendes livskvalité pÄ heldygnsomsorgsboendet, samt om boende upplever att de fÄr de aktiviteter som dem vill ha. I studien besvaras tre frÄgestÀllningar, den första frÄgestÀllningen Àr: hur upplever boende aktiviteterna som erbjuds pÄ heldygnsboendet? den andra frÄgestÀllningen Àr: vilken effekt har aktiviteterna pÄ boendes livskvalité? och den sista frÄgestÀllningen i studien Àr: Àr ett gott Äldrande förknippat med aktiviteter för boende pÄ heldygnsomsorgsboendet? I resultatet sammanfattas aktiviteterna som ett verktyg som öppnar upp för gemenskap i form av utbytet av erfarenheter, skratt, diskussion och prat. Det Àr inte aktiviteten i sig som Àr det viktiga för boende, utan det Àr gemenskapen som aktiviteterna genererar som Àr det viktiga.

Syfte med denna uppsats Àr att undersöka hur personalen pÄ tvÄ gruppbostÀder, enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, utformar stöd gentemot de boende pÄ gruppbostÀderna. AvgrÀnsningen Àr dragen till att undersöka matsituationen dÀr denna Àr uppdelad i de fyra delarna: planering, inhandling, matlagning och mÄltiden som social konstruktion. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med personal frÄn gruppbostÀderna och fokus Àr att undersöka huruvida de boende fÄr vara delaktiga och sjÀlvbestÀmmande i matsituationen. Det framkommer i undersökningen att förhÄllandet mellan boende och personal Àr komplext och att personalen pÄverkar de boende pÄ explicita sÄvÀl som implicita sÀtt. DÄ stödet som erbjuds till stor del grundar sig i en normalisering sÄ pÄverkas de boende bland annat till att tillaga varierad kost samt att Àta nyttig mat.