Det övergripande syftet med studien har varit att skildra hur personal pÄ fyra kommunala Àldreboenden definierat begreppet vÀrdegrund samt hur de tillÀmpat den i det praktiska arbetet med de Àldre. I studien har begreppen KASAM, Empowerment samt en problematisering av vÀrdegrundskomponenterna anvÀnts för att analysera resultaten av interjuverna. Resultat av studien visade pÄ att det finns en enighet bland personalen i hur man definierar vÀrdegrundskomponenter. De gav dock samtidigt uttryck för komplexiteten i att komponenterna kan ha flera betydelser, vara nÀra beslÀktade och i vissa fall motsÀgelsefulla. Personalen sÄg pÄ begreppen som mÄl för sitt arbete och menade pÄ att uppfyllelse av mÄlen genererar en bÀttre hÀlsa och vÀlbefinnande för den Àldre.

Syftet med denna examensuppsats Àr spegla hur det kan vara att undervisa pÄ ett estetiskt program med bildinriktning pÄ gymnasiet. Mina huvudfrÄgor har varit: Hur Àr det att arbeta som lÀrare med bild pÄ ett estetiskt program med bildinriktning? Var diskuterar lÀrarna bildens roll i samhÀllet? Vilka mÄl har eleverna? I min studie har jag intervjuat lÀrare om deras syn pÄ sitt arbete och sina elever. Intervjuerna har sedan tolkats och jÀmförts med olika teorier inom den pedagogiska litteraturen. Resultatet visar att lÀrarna ser sig som förlösare av det inneboende personliga uttrycket, de vill lÀra eleverna se och förverkliga sina idéer.

Undersökningens syfte har varit att studera hur barn upplever sitt lÀrande i utomhusmiljön och hur pedagogerna anvÀnder utomhusmiljön för barns lÀrande pÄ en förskola. Som metod har anvÀnts observationer och samtal med sex pedagoger och Ätta barn. Observationerna av tvÄ olika förskolegÄrdar har skett under vintern och vÄren. Tidigare genomförd forskning visar pÄ att utevistelse för barn Àr viktig, dÄ alla deras sinnen stimuleras av att vara ute. I samtalen med barn och pedagoger anvÀndes den kvalitativa ansatsen fenomenografi, för att studera det fenomen som undersökningen handlar om, det vill sÀga hur barn och vuxna har upplevt sin utemiljö pÄ förskolan.

Syfte: VÄrt syfte med denna uppsats Àr att, via egna studier och genom att beakta den aktuella debatten, undersöka om revisionsplikten i smÄ företag Àr nödvÀndig. Vi vill ta reda pÄ hur stort intresset Àr att avskaffa plikten i Sverige och dessutom vill vi se vad avskaffandet har inneburit för andra lÀnder.Metod: För att uppnÄ vÄrt syfte, har vi genomfört en intensiv studie dÀr vi grundligt har undersökt nÄgra fÄ enheter. Datainsamlingen som ligger till grund för vÄr uppsats Àr deduktiv, dÄ vi bygger förvÀntningarna pÄ tidigare empiriska rön och teorier. VÄr undersökning Àr baserad pÄ en redan befintlig debatt och vi vill veta om den accepteras eller förkastas. SÄledes har vi anvÀnt en kvalitativ ansats dÀr vi har inhÀmtat information frÄn fem intervjuer, varav tvÄ intervjuer genomfördes med smÄföretagareResultat & Slutsats: Efter att ha stÀllt vÄr empiriska undersökning mot tidigare teorier, har vi kommit fram till att det finns skÀl att ifrÄgasÀtta revisionsplikten i smÄföretag.

Ett centralt tema och det viktigaste verktyget i mÀnniskors sociala samspel Àr kommunikation. Uppsatsens titel Àr ett citat frÄn en av informanterna och beskriver Àmnet som behandlas i denna C/D uppsats, kommunikation i arbetsgrupper. Denna undersökning Àr en fallstudie vid ett kommunalt Àldreboende i Norrbotten. Studien avser att studera en arbetsgrupp som arbetat tillsammans i ett par mÄnader och som Àr i sin första fas i utvecklingen. De hÄller pÄ att utforma arbetssÀtt, arbetsrutiner och relationer.

Arbetet handlar om att förstĂ„ varför boende i fastigheter dumpar grovsopor pĂ„ olĂ€mpliga stĂ€llen. Hur kan man uppmuntra boende att deponera grovsopor pĂ„ en angiven plats och hur uppmuntrar man personer att Ă„terbruka produkter. Genom observation undersöktes var hyresgĂ€ster slĂ€nger sina grovsopor och hur bovĂ€rdarna pĂ„ omrĂ„det Öster i Landskrona ser pĂ„ det stora problemet med grovsopor. Vad anser hyresgĂ€sterna sjĂ€lva, 10 personer intervjuades. AB Landskronahem Ă€r ett kommunalĂ€gt bostadsbolag med cirka 4000 lĂ€genheter i Landskrona, Glumslöv och Asmundtorp. Företaget har problem med dumpade grovsopor pĂ„ omrĂ„det Öster och bland annat kvarteret Juno.

Syfte: Syftet Ă€r att göra en redogörelse av förutsĂ€ttningar för destinationsutveckling genom en film. I den hĂ€r redogörelsen kommer vi att testa valda teorier pĂ„ Öland.Metod: Vi valde att utgĂ„ frĂ„n en deduktiv ansats för att pĂ„ sĂ„ vis kunna pröva vĂ„ra valda teorier om filmturism pĂ„ vĂ„rt empiriska material. UtifrĂ„n vĂ„ra teorier kom vi fram till kategorier som vi utgick frĂ„n vid insamlandet av vĂ„rt empiriska material. För att samla in information till vĂ„rt empiriska material intervjuade vi respondenter frĂ„n Öland. NĂ€r vi prövade teorierna pĂ„ vĂ„ra intervjurespondenter stĂ€llde vi frĂ„gor utifrĂ„n de kategorier vi kommit fram till.

Mitt syfte med arbetet var att ta reda pÄ hur elever tÀnker och lÀr nÀr de löser olika matematikuppgifter. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag valt att anvÀnda mig av litteraturstudier och empiriska studier. Jag har valt att utgÄ frÄn elevernas resonemang i mina tolkningar av hur elever tÀnker och lÀr. Ett resultat av min undersökning Àr att elevens sociala samspel med andra elever och lÀrare har stor betydelse för elevens lÀrande. Mitt resultat har stöd i Vygotskys begrepp Žden nÀrmaste utvecklingszonenŽ..

Bakgrund: Personer med autismspektrumtillstÄnd och som uppbÀr stöd ifrÄn LSS har ett omvÄrdnadsbehov som skall tillgodoses under patientansvarig sjuksköterskas ansvar. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning som vanligtvis har en genetisk bakgrund, med som ocksÄ kan ha andra orsaker.Problemformulering: Personer med autismspektrumtillstÄnd bor ofta i en miljö som inte Àr utformad och planerad utifrÄn det behov som deras funktionsnedsÀttning utgör.Syfte: Arbetets syftet Àr att beskriva brister i boende- och nÀrmiljö för personer med AST, och att sammanstÀlla hur en gynnsam miljö bör se ut, samt beskriva hur sjuksköterskan skall ta en ledande roll i ett förbÀttringsarbete inom omrÄdet.Metod: Arbetet Àr en litteraturöversikt vars resultat bestÄr av tio artiklar. De Àr hÀmtade ifrÄn sökningar pÄ databaserna Cinahl och PubMed med hjÀlp av valda sökord.Resultat: Arbetet visar pÄ ett resultat dÀr miljöns betydelse för personer med autismspektrumtillstÄnd synliggörs. Arbetet visar ocksÄ pÄ förutsÀttningarna för att kommunicera med personer med autismspektrumtillstÄnd och vad det innebÀr att vara anhörig.Diskussion: Det finns ett behov av att förbÀttra boendemiljön för personer med autismspektrumtillstÄnd. Sjuksköterskan bör vara ledande i det arbetet och det bör ske i dialog med patienten sjÀlv och vid behov ocksÄ med anhöriga..

Bakgrund och problemdiskussion: Den globala miljön mÄr inte bra. En följd har nÀringslivet idag ett allt större fokus pÄ miljöfrÄgor. Transportbranschen Àr en av de branscher med absolut störst miljöpÄverkan och flera initiativ görs för att minska densamma med hÄllbarhetsstrategier och miljömÄl som resultat. Men hur implementeras dessa frÄgor i en verksamhet vars grundverksamhet Àr miljömÀssigt ohÄllbar? Syfte: Uppsatsens syfte Àr att förklara hur hÄllbarhetstrategier och miljömÄl implementeras i organisationer inom transportbranschen.

MÀns vÄld mot kvinnor Àr ett stort och allvarligt samhÀllsproblem och en vardagsverklighet för mÄnga kvinnor. En del vÄldsutsatta kvinnor blir placerade pÄ skyddade boenden för att fÄ skydd, stöd och hjÀlp.Detta Àr en kvalitativ studie med syfte att undersöka förestÀllningar hos personal pÄ skyddat boende gÀllande placerade vÄldsutsatta kvinnor. FrÄgestÀllningar som stÀllts Àr:Hur ser personalen pÄ det skyddade boendet pÄ kvinnornas bakgrund och situation?Hur ser personalen pÄ det skyddade boendet pÄ kvinnornas behov av stöd under tiden de befinner sig pÄ boendet?Hur uppfattar personalen att andra aktörer bemöter kvinnorna?Sex semistrukturerade intervjuer med personal pÄ ett skyddat boende har utförts.Resultatet visar att det inte gÄr att beskriva vÄldsutsatta kvinnor som en homogen grupp. Det visar sig samtidigt i resultatet att en stor del av de placerade kvinnorna har en utlÀndsk bakgrund vilket kan förklaras med att de ofta har ett litet eller inget nÀtverk samt att dessa kvinnor Àr mindre integrerade i samhÀllet vilket medför fler problem. Det framkommer Àven att de placerade kvinnorna har ett behov att fÄ hjÀlp med krisbearbetning samt med praktisk hjÀlp.

The aim of this study is to investigate how lÀnsstyrelsen as a supervisory authority to private compulsory care-institutions works, to guarantee adequate institutional care of unprivileged children and youth with special problems.In order to reach this aim the following questions are to be answered:? Describe lÀnsstyrelsenŽs supervision of private compulsory care-institutions (HVB-hem)? How does the officials at the three chosen county administrative boards find about the responsibilityTo answer the questions of this bachelor thesis I have chosen to apply qualitative methods, by interviewing five supervisory authorities from lÀnsstyrelsen, in three different county administrative boards in Sweden.The findings of the study show that officials sometimes find it hard to know the exact meaning and differences between accountability and to be accountable. It also shows that they tend to think that the relationship between lÀnsstyrelsen and the private compulsory care institutions is complicated. Because the officials have two part relationships, they have on the one hand a consultative role and on the other hand the supervising role.Keywords: LÀnsstyrelsen, Hem för vÄrd eller boende (HVB-hem), Ansvar, AnsvarsutkrÀvande, SocialtjÀnstlagen.

Since the mid 1900s the organizational perspective in media producing companies has changed. The focus has shifted from just being a laborer to the person behind the effort. The most important for an efficient and smooth organization is the motivation of the employees and the social working environment. Former research argues that managers must be coaches and that crucial factors for the survival of organizations are creativity, innovation and adaptability. With this study we investigate what motivates employees to use their creative skills.

Detta arbete bygger pÄ ett utvecklingsarbete, vars syfte Àr identifiera möjligheter till hur planerade bildskapande aktiviteter pÄ fritidshemmet praktiskt kan utformas för att frÀmja ett entreprenöriellt förhÄllningssÀtt hos barnen. Arbetet avgrÀnsas till att undersöka vilka aspekter som Àr centrala för att erbjuda barnen möjligheter att anvÀnda sin kreativitet, drivkraft, kommunikations- och samarbetsförmÄga. Studien Àr uppdelad delstudie I och II. I delstudie I intervjuades verksamma pedagoger i syfte att generera kunskaper inför planering och genomförande av delstudie II, som bestÄr av en aktion. Aktionen innehÄller ett bildskapande projekt som genomfördes under fem veckor pÄ ett fritidshem för Ärskurs 3.

MÀnniskor lever lÀngre, Àr friskare och mer aktiva idag Àn för bara 30 Är sedan. Dagens seniorer har ocksÄ helt andra preferenser och krav pÄ hur de vill leva sitt liv som pensionÀrer. Detta tillsammans med en brist pÄ tillgÀnglighetsanpassade bostÀder har skapat en stor marknad för seniorboenden. Problemet men ocksÄ möjligheterna ligger dock i att de nya generationerna seniorer inte nöjer sig med vad tidigare generationer tyckte var gott nog. Det gÀller att skapa nya koncept med mer valfrihet och eget bestÀmmande för att locka dem att lÀmna sina kvarboenden.