Dagens dynamiska affÀrsmiljö krÀver stÀndig effektivisering för fortsatt lönsamhet pÄ marknaden. Logistik och distribution Àr omrÄden som av denna anledning hamnat i fokus för förÀndring eftersom de kan skapa konkurrenskraft. Genom effektiva mÀtsystem i distributionsverksamheten kan företag styra och utveckla sina distributionssystem efter de krav som stÀlls och dÀrmed öka sin konkurrenskraft. MÀtningar Àr verktyg för att skapa kunskap och kunskap Àr en förutsÀttning för förbÀttring. Det Àr mot ovanstÄende bakgrund som syftet med detta arbete tagit form.

FDI har sedan början pÄ 80-talet vÀxt sig allt större och blivit en av de viktigaste tillgÄngarna till finansiellt och fysiskt kapital i vÀrlden. FDI har enligt mÄnga studier en viktig funktion för ett lands ekonomiska utveckling, detta gÀller frÀmst för outvecklade lÀnder men ocksÄ utvecklade lÀnder. Studiens mÄl var att hitta viktiga faktorer som pÄverkade FDI inflöde till Sub-Sahara regionen. Den empiriska analysen gjordes med hjÀlp av en OLS regressionsmodell och hade 42 observationer sammanlagt. Huvudvariabeln var FDI/BNP.

Vi har gjort en observationsstudie om vÄr process mot skapandet av en förestÀllning.faktorer som kan vara av betydelse för den kreativa processen.Metoden för undersökningen var en deltagande direktobservation som dokumenterades genom en processdagbok.som musiklÀrare ha kunskap om bÄde utvecklingsfaser och faktorer som gynnar och hindrar kreativitet imusikdramatik tillsammans i tre terminer och har en god social relation med varandra, ÀndÄ fick problem underSyftet var att undersöka denkonstnÀrliga processen - med sÀrskild uppmÀrksamhet pÄ kreativitet - i samband med skapande av enförestÀllning dÀr sÄvÀl egenkomponerad musik som eget agerande ingick. Vi Àmnade ta reda pÄ vilkautvecklingsfaser vi gick igenom i processen mot att skapa en förestÀllning. Vi var Àven intresserade av vilkaDÄ vi som blivande musiklÀrare befinner oss i enutbildningsvetenskaplig kontext ville vi ocksÄ ta reda pÄ hur vi kunde översÀtta dessa erfarenheter till vÄrtkommande lÀraryrke.Av resultatet kunde vi utlÀsa att vi huvudsakligen gick igenom tvÄ utvecklingsfaser. I dessa fanns faktorer sombÄde gynnade och hindrade kreativiteten. Faktorer som kan gynna en kreativ process Àr exempelvis en tillÄtandemiljö, gynnsamma tidpunkter, kompetens i Àmnet.

Den hÀr uppsatsen besvarar frÄgan om hur den svenska bredbandsstrategin Àr tÀnkt att förverkligas och hur ansvarsfördelningen ser ut mellan de inblandade aktörerna. Uppsatsen undersöker Àven mer specifikt hur ansvarsfördelningen och hanteringen ser ut gÀllande inkludering och exkluderingen vid deltagandet i byanÀten. För att kunna besvara syftet utförs en fallstudie i Uppsala lÀn dÀr fyra stycken kvalitativa intervjuer genomförs med de inblandade parterna: LÀnsstyrelsen, Tierps kommun, Lidén Data Gruppen samt ett byalag i MÄnkarbo. Det genomförs Àven en diskursanalys pÄ utvalda dokument publicerade av regeringen. Detta för att se om landsbygdsborna, i bredbandsutbyggnaden, tillskrivits nÄgon roll och i sÄ fall Àven hur den rollen motiveras.

Detta examensarbete har utförts pĂ„ uppdrag av LindbĂ€cks i Öjebyn. LindbĂ€cks tillverkar bostĂ€der av trĂ€volymer i fabrik. MĂ„let var att ta fram förslag pĂ„ lĂ€genheter för Ă€ldre i lĂ€mplig boendeform. SĂ€rskilt fokus har lagts pĂ„ en flexibel utformning av hygienutrymmet. En önskan fanns att hitta en utformning som medger att ytan utanför hygienutrymmet kan anvĂ€ndas för hantering av hjĂ€lpmedel och som rörelseutrymme för vĂ„rdpersonal.

Den hÀr studien handlar om unga vuxnas identitetsskapande. Syftet med studien Àr att analysera hur Ätta unga vuxna i samtida Stockholm identifierar sig sjÀlva och hur de upplever sig bli identifierade av sin omgivning. UtifrÄn ett material, bestÄende av Ätta intervjuer gjorda med unga vuxna, undersöker jag hur meningssammanhang som Älder, utbildning, etnicitet och plats förstÄs, anvÀnds, gestaltas och kommuniceras i de unga vuxnas berÀttelser och hur dessa meningssammanhang skapar identifikation. Studien utgÄr frÄn ett teoretiskt ramverk som dels utgörs av intersektionell kulturanalys. Studien visar att meningssammanhang som klÀder, umgÀnge, sprÄk, bloggar, graffitti, studier och boende osv.

En jĂ€mförelse mellan bolagiserade sjukhus och förvaltningssjukhus angĂ„ende arbetets innehĂ„ll, arbetsglĂ€dje, möjlighet att ta ansvar och uttrycka sin kreativitet. Även om delaktigheten i arbetet pĂ„verkas och om stoltheten förĂ€ndras vid byte av driftsform eller sammanslagning av sjukhus..

Denna uppsats syftar till att ta fram ett teoretiskt underlag för hur miljöprojektet CLICC (Climate Living In Cities Concept) i Malmö skulle kunna utvecklas med hjÀlp av teorier kring de relativt nya begreppen Spelifiering och Captology. MÄlet Àr att förbÀttra den miljökommunikativa processen dÀr de boende i bostadsförening Hilda ska motiveras att minska sina koldioxidutslÀpp med 50 procent. Metoden för denna studie utgörs av en kombinerad litteratur- och en fallstudie. Forskningen kring Spelifiering, Captology och miljökommunikation utgör grunden för denna studie. Detta har sedan kompletterats med en intervju dÀr Miljöförvaltningens projektansvarige för CLICC har gett sin bild av projektet och de hinder som existerar. Uppsatsen utmynnar i ett antal teoretiskt grundade förslag som behandlar möjligheten att, med hjÀlp av Spelifiering och Captology, överbrygga miljökommunikativa hinder och uppmuntra de boende till att bÄde delta i projektet och förÀndra sin livsstil i en mer miljöanpassad riktning..

Detta examensarbete behandlar fenomenet att anvÀnda djurkroppar som material. Studiens syfte Àr att undersöka fenomenet döda djur och djurkroppar i konst, hantverk och design, och lyfta fram pÄ vilket sÀtt döda djur anvÀnds och hur anvÀndandet kan tolkas och förstÄs. Teorin belyser relationen djur och mÀnniska ur historiskt perspektiv, hur djur framstÀllts inom konsten, samt den etiska aspekten. Metod och material bestÄr i en analys utifrÄn texter och medier, och en kvalitativ intervju med MÀrta Mattsson, som skapar smycken av frÀmst insekter. Studien visar pÄ att djur har varit symbol för mÄnga olika saker som mod, tapperhet, hÀxkonst och erotik.

Syftet Àr att, baserat pÄ empiriska studier, formulera hypoteser kring karaktÀrsdragen i bemanningsföretag. Detta genom att undersöka de anstÀlldas upplevelse av arbetet, varför de har sökt sig till ett bemanningsföretag samt hur de ser pÄ sin framtid inom företaget. Undersökningen Àr hypotesskapande genom en enkÀtundersökning som skickats ut till 103 konsulter i tre bemanningsföretag. Studien har resulterat i sex stycken hypoteser kring karaktÀrsdragen i de undersökta bemanningsföretagen..

VÄr projektredogörelse bygger pÄ hur vi utifrÄn vÄrt empiriska underlag, som till stor del bestÄr av loggboksanteckningar och samtal med verksamma pedagoger, har skapat ett diskussionsmaterial för pedagoger att anvÀnda i den dagliga undervisningen. Syftet med materialet Àr att belysa begreppen empati och sjÀlvkÀnsla och skapa ett forum som inbjuder till sÄvÀl samtal som estetiska lÀroprocesser kring dessa. Diskussionsmaterialet fokuserar pÄ olika kÀnslor, som fÄr uttryck i bÄde bild och text. Förhoppningen Àr att det vidgade textbegreppet vÀcker tankar som skapar tillfÀllen för pedagoger och elever att mötas i dialog, i olika former. Inför vÄrt projekt har vi lÀst litteratur gÀllande empati, sjÀlvkÀnsla och estetiska uttrycksformer samt dess betydelse för barn i deras fortsatta utveckling.

In the nineties, policy makers highlighted the importance of creativity in education in order to nurture entrepreneurs in our society, thus the purpose of this study is to investigate high school studentsŽ experience of creativity in psychology classes. The results are based on qualitative data from four semi-structured interviews with Swedish high school students who study psychology. The conclusions are that the respondents perceive psychology as a very creative school subject in which they can give personal experience as examples, they can give alternative explanations and solutions to problems, and that there are no right or wrong answers which means that they feel encouraged to self-reflect. The teacher is important as the respondents experience her as open, tolerant, and moreover, that she varies the classes, which contributes to a good classroom climate. The respondents also experience a certain degree of freedom when they feel involved and are allowed to influence their education.

Magisteruppsats inom logistik, Linnéuniversitetet VÀxjö, 4FE05E, VT 2011Författare: Tideman, Simon & Oscarsson, EmmaHandledare: Petra AnderssonExaminator: Helena ForslundTitel: Vad kostar duschen? En fallstudie om ABC-kalkylering och processkartlÀggning hos Macro ABBakgrund: Macro anvÀnder sig av kalkyler som inte speglar rÀtt kostnads?fördelning till deras produkter. ABC-kalkylering Àr en anvÀndbar kalkylmetod för att hÀrleda kostnaderna genom en mer differentierad fördelning till produkterna. En vanlig metod att anvÀnda vid utformandet av en ABC-kalkyl Àr processkartlÀggning.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utforma en ABC-kalkyl för tre utvalda produkter frÄn Macro. Genom att utföra en processkartlÀggning över de valda produkterna identifiera aktiviteter och kostnadsdrivare med avsikt för att utforma en ABC-kalkyl.

Uppsatsens titel: PenningmĂ€ngd och huspriser - Finns det nĂ„got samband?Ämne: Företagsekonomi, Kandidatuppsats, 15 hpInlĂ€mningsdatum: 2009 ? 05 ? 29Författare: Gunnar Levin, Viktor SundlingHandledare: Sven-Ola CarlssonNyckelord: PenningmĂ€ngd, Huspriser, Kointegration, M3, Fastigheter, FASTPI, KvantitetsteorinSyfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att genom statistiska tester beskriva sambandet mellan penningmĂ€ngdens utveckling och smĂ„husfastigheters prisutveckling. Vi vill Ă€ven försöka förklara ett eventuellt samband med kvantitetsteorin.TillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt: I denna uppsats har vi genom att faststĂ€lla ett kointegrationssamband mellan tidsserievariabler kunnat genomföra en regressionsanalys mellan penningmĂ€ngdsutvecklingen och prisutvecklingen för smĂ„hus avsedda för permanent boende.Slutsatser: Vi har funnit ett lĂ„ngsiktigt samband mellan utvecklingen i penningmĂ€ngden uttryckt som M3 och prisutvecklingen för smĂ„hus avsedda för permanent boende. Sambandet mellan M3 och fastighetsprisindex för smĂ„hus kan förklaras med kvantitetsteorin..

Vad har barn i Sverige för rÀttigheter idag och vad har förÀldrar för skyldigheter gentemot sina barn? Ska förÀldrar skiljas eller ska de stanna kvar för barnens skull? NÀr familjer splittras Àr det ofta barnen som blir de största förlorarna, för att förÀldrar inte kan komma överens. Ska det verkligen vara sÄ? Lagstiftningen har de senaste Ärtiondena förbÀttrats och gÄr fortfarande i positiv riktning inom detta omrÄde, bl.a. beroende pÄ att separationer inom familjer har blivit allt vanligare och att samhÀllsutvecklingen har förÀndrats.