Förestående examensarbete syftar till att undersöka vad nycirkus kan tillföra skolämnet idrott och hälsa. Det är en studie i hur nycirkus där kan användas för att förankra intentionerna i läroplanen om att motverka traditionella könsmönster och stimulera elevers kreativitet. För att undersöka en grupp elevers erfarenheter av och uppfattningar om nycirkusundervisning har följande metoder använts: aktionsforskning, deltagande observationer och enkätundersökning samt fokusgruppsmöte. Följande frågeställningar undersöks: hur kan ett undervisningsförslag i nycirkus se ut och hur fungerar det i praktiken?, hur kan nycirkus användas för att utveckla elevers kreativitet, skapande och estetiska uttryck? och vad har flickor och pojkar för erfarenheter av och uppfattningar om genus utifrån deltagande i nycirkus som aktivitet i skolans undervisning i idrott och hälsa? Resultatet av den insamlade empirin analyseras och diskuteras utifrån teorier om genus, idrott och cirkusverksamhet.

SammanfattningGemenskap och aktiviteter med andra har en positiv inverkan på den äldres hälsa. Att bli äldre och vara i livets sista fas och samtidigt vara beroende av andra kan påverka den enskildes förmåga att leva som förut. Människans behov och funktionsförmåga kan förändras med åren liksom tillgången på organiserad social verksamhet. Syftet med denna studie var att beskriva äldres upplevelser av sociala aktiviteter och vad det betyder för en meningsfull tillvaro när de bor på särskilt boende. I studien deltog åtta personer som bodde på särskilt boende-sjukhem som inte själva hade en organiserad aktivitetsverksamhet som t.ex., terapi eller hobby.

I den allmänna debatten pratas och skrivs mycket om sjukfrånvaro och därefter om arbetsmiljö som en viktig bakomliggande orsak. Med tanke på senaste lagändringar angående sjukpenning i tidigt skede av sjukfrånvaron, som lägger större ansvar på arbetsgivarna kommer arbetsmiljön att uppmärksammas ännu mer. För att lyfta detta ämne yttterligare, har gjorts en studie på två olika arbetsplatser inom enheten ordinärt boende i socialförvaltningen i Luleå. Studien har kartlagt arbetsmiljön och det systematiska arbetsmiljöarbetet som pågår i de här arbetsplatserna, med fokus på det psykosociala arbetsmiljöarbetet. Syftet för undersökningen var att kunna genom en jämförelse av de här arbetsplatserna hitta brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet och slutligen komma med förslag för förbättringar.

Forskningsfrågor: Hur upplever migranter massturismen i Barcelonas stadskärna och vilken plats i samhället anser sig migranterna ha?Syfte: Att undersöka migranters förhållningssätt till massturism i Barcelonas stadskärna.Metod: En hermeneuetisk ansats har legat som grund till studien. Insamlingen av empiriskt material har gjorts via 15 webb-baserade intervjuer med personer med icke-spansk nationalitet. Samtliga var boende eller före detta boende i den centrala stadsdelenCiutat Vella.Slutsats: Turismutvecklingen i Barcelona har direkt påverkan på migranternas vanor och rutiner. Intervjupersonerna i denna undersökning kämpar för att finna sin plats i staden, men ser sig själva som Barcelonabor snarare än lokalbor.

Detta arbete behandlar hur en bostads- och verksamhetsutbyggnad i Älö by skulle kunna ske. Det övergripande syftet med arbetet är att genom planering skapa förutsättningar för en hållbar utveckling i tätortsnära landsbygd med avseende på områdets natur- och kulturvärden, försörjning och social samhörighet. Problemformuleringen består av tre frågor; hur nya bostäder i Älö kan planeras för att bevara dagens glesa landsbygdskaraktär, hur bevarande av Älös funktionsblandning i form av lantbrukande, småföretagande och hur boende kan kombineras med nya bostäder och ökad turism utan att förstöra byns kvaliteter. Metoden för arbetet var en kombination av litteraturstudier, intervjuer och ett analyserande planförslag. Litteraturen som studerades var tvärsektoriell och belyste landsbygden utifrån historia, dagens situation och hur framtidens landsbygd kan komma att se ut.

Fyrtiotalisterna i vår studie vill inte sitta och titta på vad som händer. De vill i allra högsta grad vara med där det händer och vara med och påverka sin situation. Våra fyrtiotalister håller sig informerade och uppdaterade om vad som händer i samhället. De är vana att resa och de vill kunna välja. Med vår studie som bakgrund har vi upptäckt att fyrtiotalisterna inte villigt tar på sig den roll som samhället idag förväntar sig av en äldre person.

Arbetets strävan är att ge en sammanhållen bild av den sociala snedrekryteringen som en process vilken tar sin början redan under grundskolans första år och vilken till del är språkligt betingad. Uppsatsen inleds med en beskrivning av den sociala snedrekryteringens process och omfattning, vilket följs av en överblick av språksociologiska förklaringsmodeller till fenomenet. Därpå presenteras och diskuteras material från det svenska forskningsfältet. Uppsatsens syfte är att undersöka och redogöra för på vilket sätt socialt betingade språkskillnader bidrar till den sociala snedrekryteringen till högre studier. För att åstadkomma detta har en teoretisk studie gjorts där så väl empiriska som teoretiska studier granskats och sammanförts.

Allt sedan människan övergick till fasta bosättningar från ett jägar- och samlarsamhälle har den fasta boendemiljön påverkat individen, dess livsvillkor och i de identitetsskapande processerna. Idag ställs stora krav på en flexibel identitetsprocess och det innebär att den sociala miljön är mer föränderlig och osäkrare än tidigare. Den fysiska miljön däremot, utgör en trygghet i att den är stabil för var dag som går.Vår presentation kommer att handla om hur det lokala rummet, både ur ett socialt och fysiskt perspektiv, påverkar identitetsskapandet för den enskilde individen. Genom de studier vi presenterar hoppas vi kunna ge svar på vilka effekter som det lokala rummet, i form av både fysisk och social miljö, har för de identitetsskapande processer som vi lever med.Våra studier samverkar till hur vi kan betrakta det lokala rummet som en helhet. En av studierna visar på kombinationen av de externa och interna faktorerna och deras ömsesidiga inverkan och påverkan av varandra medan de tre övriga främst har visat på betydelsen och meningen av de interna faktorerna.

Bakgrund: Bakgrunden till denna c-uppsats var ett uppdrag som givits av Åre kommun som ville kartlägga målgruppen psykiskt funktionsnedsattas livssituation.Syfte: Syftet med denna c-uppsats var att få kunskap om levnadsvillkor för målgruppen psykiskt funktionsnedsatt. De livsområden som valts att studera är, boende och fritid.Metod: Strävan var att genomföra en totalundersökning, genom en kvantitativ och kvalitativ enkätundersökning. Urvalskriterium var personer över 18 år bosatta i Åre kommun, och som sökt hjälp/stöd på grund av psykisk funktionsnedsättning.Resultat: Detta resulterade i en urvalsgrupp av 20 personer varav 16 svarade, svarsfrekvens 80 %. 13 personer var i arbetsför ålder, en av dessa angav lön som sin huvudsakliga inkomstkälla. Samtliga i urvalsgruppen hade ett eget boende, ingen var hemlös och ingen bodde i gruppboende eller servicehus.

Seniorboende är en ny boendeform för äldre, från 55 år och uppåt. Vilka faktorer går att urskilja i offentliga debatten när det gäller tillkomsten av dessa boende? Varför flyttar människor dit och hur upplevs boendet? En stor förändring för äldre var när kvarboendeprincipen hade sitt intåg i Sverige under 1950- talet. Denna innebar att människor inte längre kunde tvingas flytta ifrån sina hem när de blev gamla och sjuka. Under våra verksamma år inom äldreomsorgen har vi sett ytterligare en stor förändring i form av ädelreformens införande år 1992.

Förestående examensarbete syftar till att undersöka om det finns pedagogiska samband och metoder mellan parkour och Problembaserat Lärande (PBL) som kan bidra till ett lustfyllt lärande. Vi synliggör inledningsvis ett problem då vi anser att dagens idrottsundervisning är utformad efter en styrd undervisningsmodell. Vi har utgått ifrån frågeställningen: Vilka pedagogiska samband finns mellan PBL och parkour som bidrar till lusten att lära och kan vara användbara i skolans idrottsundervisning? Studien utgörs av kvalitativa observationer och intervjuer med parkourutövare samt lärare med erfarenhet av PBL. Vår studie är tillförlitlig då vi har tagit hänsyn till etiska aspekter samtidigt som informanterna har gett oss likvärdiga svar.

Studien syftade till att undersöka och belysa hur FM:s ledarskap uppfattar och beskriver FM:s lärandemiljö och samtida utmaningar. Studien avsåg även att genom sina fynd, visa på indikativa linjer kring hur ett ledarskap som främjar lärandemiljön och möter samtidens utmaningar kan förstås. Det empiriska underlaget bestod av en enkätundersökning där 55 officerare med mångårig ledarerfarenhet inom FM deltog. Dessa var indelade i två grupper. Studien hade en tvärvetenskap-lig metodologisk ansats och omfattade både kvantitativa och kvalitativa analysmetoder.

Det har framkommit att allt fler svenska ungdomar inte kan förstå enkla ord och texter när de går ut grundskolan (Läsrörelsen 2013). Samtidigt läser allt färre föräldrar för sina barn varje dag (Läsrörelsen 2013). Vi tänker att det finns ett samband mellan föräldrars läsvanor med sina barn och barnens senare resultat i skolan. Vi har därför utfört en kvalitativ studie där syftet var att undersöka varför/varför inte föräldrar läser för sina barn och vilken utveckling föräldrar ser hos sina barn i samband högläsning. Syfte var även att undersöka varför barn tror att deras föräldrar läser för dem.

?Studien var en uppföljning av en trygghetsvandring i stadsdelen Brynäs i Gävle som gjordes 2008 med medverkan av boende i stadsdelen och tjänstemän från kommunen. Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur de boende uppfattar trygghet i stadsmiljö utifrån sig själva och med avseende på vissa i förväg formulerade punkter. Syftet var också att utvärdera hur boende i stadsdelen Brynäs uppfattar tryggheten i området efter de förändringar som Gävle kommun gjort i den byggda miljön. Resultaten visade att det viktigaste för tryggheten var generellt att ha kontroll på och överblick över vad som händer runtomkring en.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva uppfattningen hos sjuksköterskor med tjänst på särskilda boenden gällande deras arbete med tillämpningen av munhälsobedömningar och deras uppfattning om hur munvård utförs. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ deskriptiv design. Data samlades in hjälp av intervjuer med sjuksköterskor (n= 6).  Intervjuerna analyserades med hjälp av innehållsanalys och fyra olika teman identifierades: Sjuksköterskors uppfattning om munvård, sjuksköterskors uppfattning om munhälsobedömning, sjuksköterskors uppfattning om munvår och munhälsobedömning i samband med palliativ vård samt sjuksköterskor uppfattning om samarbete med folktandvården. Resultat: Resultatet visade sjuksköterskorna uppfattade att munhälsobedömningar sällan utförs av sjuksköterskorna.